Sweden and Europe are being destroyed from within. Please share this text to let people know what’s going on. Thank you.

English Text Below

Vad Varje Svensk Bör Veta

EU

1922 grundade Richard Coudenhove-Kalergi den paneuropeiska rörelsen i Wien. Syftet var att skapa en ny världsordning, baserad på en federation av nationer ledda av USA.

Det är utifrån Coudenhove-Kalergis idéer nedtecknade i hans manifest Pan-Europa, hans skrift Adel och boken Practischer Idealismus som EU tagits fram.

Bankiren Jean Monnet, som haft en topposition som fredsförhandlare i Versailles och arbetat som rådgivare åt Franklin D. Roosevelt, är den som officiellt räknas som EU:s grundare och var den som tillsammans med eliten inom bank, politik och storföretag bar Kalergis visioner vidare mot ett förverkligande efter andra världskriget.

I små målmedvetna steg, alltid förklädda i någon rationell förklaring, berövades nationerna i Europa deras självständighet och bit för bit centraliserades makten till den svårbegripliga, överstatliga modell vi nu lever under.

Den här metoden att gradvis förena Europa genom diskreta projekt med slutpunkten medvetet lämnad oklar kallas för övrigt Monnet-metoden. Syftet är att “vägleda” Europas nationer mot en superstat utan att deras folk förstår vad som händer.

1957 utsågs en tysk advokat vid namn Walter Hallstein till EU-kommisionens förste president. Och detta var en man med ett minst sagt intressant förflutet.

I maj 1938 möttes Hitler och Mussolini i Rom för att diskutera en gemensam plan att militärt lägga under sig stora delar av Europa och angränsande stater.

En månad senare, i samma stad, var Walter Hallstein med i den officiella delegation av tyskar som slutförde de juridiska dokument som skulle leda till denna ”nya världsordning”, tänkt att implementeras sedan man vunnit kriget.

Planen offentliggjordes av Walter Hallstein vid ett möte i januari 1939 inför flera prominenta tyska nazister i Rostock.

Kriget gick inte som man tänkt sig, och någon ny världsordning genomfördes inte – då. Mindre än 20 år senare var Walter Hallstein dock tillbaka i Rom. Den 25 mars 1957 var han en av de 12 som undertecknade Romfördraget, dvs de dokument som låg till grund för det som idag är EU.

Anmärkningsvärt här är att fördragen från 1938-39 och 1957 är i det närmaste identiska, och att Hallstein var den ledande och drivande kraften bakom båda två.

Vilket betyder att demokrati, redan från första början, definitivt inte var EUs syfte eller mål. Och det är det som bekant inte idag heller.

Hundratals läckta dokument från Wikileaks om den hemliga mötesplattformen Bilderberggruppen visar dess avgörande betydelse vid skapandet av EU.

Eliten inom bank, politik och storföretag har träffats tre dagar varje år sedan 1954 för att planera Europas och världens framtid, helt utan insyn från allmänheten. Ett dokument visar att Bilderberggruppen redan vid mötet i Garmisch-Partenkirchen 1955 hade den Europeiska Unionen, med en gemensam valuta, på agendan.

1952 bildades Kol- och stålunionen med sex medlemsländer, och 1957, den Europeiska ekonomiska gemenskapen EEC (presenterat som enbart en ekonomisk sammanslutning av suveräna nationer). Sedan ströks ordet ekonomiska ur benämningen och från 1970-talet blev det till den Europeiska gemenskapen (EG).

1992 kom Maastrichtfördraget, som förvandlade ”gemenskapen” till en union – EG blev EU.

1995 färdigställdes Barcelona Deklarationen. Avtalet föregicks av möten, förhandlingar och andra avtal i många år, där europeiska politiker förband sig att öppna upp Europa för invandring från den muslimska världen i utbyte mot olja och diverse handelsavtal. Man förband sig även att underlätta spridningen av islam, och att föra ut en positiv bild av massinvandringen och islamiseringen av EU i media och samhället i övrigt.

Våra svenska politiker, representerade av Lena Hjelm-Wallén (s), skrev villigt på och godkände avtalet för Sveriges del, och det trots att vi köper väldigt lite eller ingen olja från arabvärlden – och alltså inte på något sätt är beroende av dem.

Ungern, Polen, Tjeckien, Slovakien, Norge och Schweiz har inte skrivit på detta avtal.

Och som om det inte var nog, sa Frankrikes president Emmanuel Macron i april 2018 att “massmigration är Europas öde”.

Han citerade den fransk-amerikanska professorn Stephen Smith som sagt att antalet afrikaner som bor i Europa kommer att växa från 9 miljoner till mellan 150 och 200 miljoner under de närmaste 30 åren.

Och de ljög inte.

Den 2 maj 2018 slöts ett annat avtal – Marrakech Deklarationen. Den är i grunden en upprepning av Barcelona Deklarationen. I korthet är det en migrationsdeklaration där EU-länderna förbinder sig att ta in migranter, ge dem asyl och skydd, samt att tysta alla “rasister, främlingsfientliga och motståndare”.

Precis som med Barcelona Deklarationen såldes vi ut av våra regeringar – den här gången till Afrika.

Endast Ungern vägrade att underteckna deklarationen.

Samme Macron sa för övrigt nyligen att populism sprids som en sjukdom över Europa. Och så manade han till strid mot, och fördömande av dessa “Europa-hatare”, istället för kritik mot EU-positiva regeringar som hans.

Populism, som något förenklat är en politisk rörelse som är för folket och mot makteliten, är alltså enligt Macron hat, och ska fördömas och bekämpas. Hans inställning är fullständigt oacceptabel, och raka motsatsen till demokrati, som ju betyder folkstyre.

1998 verkställdes planen att ställa hela unionen under en enda centralbank – ECB.

2009 slöts Lissabonfördraget som innebar en kraftig förskjutning av makten inom EU från de små länderna till de stora. Sveriges inflytande i EU:s ministerråd minskade och därmed våra möjligheter att påverka lagförslag.

Det bestämdes att EU skulle ha en egen president och utrikesminister.

Och enligt avsnitt 42:3 i EU-fördraget förbinder sig medlemsländerna till militär upprustning, och artikel 42.2 innebär att man tar ett principbeslut om upprättande av en EU-armé.

FN

1992 togs agenda 21 – en samling globala mål tänkta att uppnås under det tjugoförsta århundradet, fram vid en FN-konferens i Rio de Janeiro.

2015 vid en annan FN-konferens, la man till ytterligare 17 mål och döpte om agendan till 2030 – efter det nya året man ansåg att målen skulle vara uppnådda.

Världens ledare har “förbundit sig” (egentligen har de inte det – ett lands underskrift och godkännande är i det här fallet inte bindande) till de viktigaste globala målen för att uppnå fyra saker till år 2030 – att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter i världen, att lösa “klimatkrisen” och att främja fred och rättvisa. Genom de globala målen för hållbar utveckling menar man att detta kan uppnås. I alla länder, för alla människor.

SVERIGE

1975 beslutade en enig riksdag under regeringen Palme att Sverige skulle bli mångkulturellt. Det var inte längre viktigt att invandrarna integrerades i det svenska samhället, de skulle istället få behålla sin ursprungliga identitet. Målet med detta var en ökad “internationalisering”.

Man drog upp detaljerade riktlinjer för hur den mångkulturella politiken skulle bedrivas. Tre delmål ställdes upp: Jämlikhet, Valfrihet och Samverkan.

Jämlikhetsmålet innebär att alla invandrare har rätt till exakt samma sociala förmåner som den infödda befolkningen, i vissa fall större förmåner. (Observera att detta är från 1975. Idag är det snarare regel än undantag att invandrare har större förmåner än svenskar. De går före i bostadskön, får lättare bidrag och fri tandvård etc).

Valfrihetsmålet innebär att invandrare har rätt att utöva och utveckla sin kultur på svensk jord och själva bestämma om de vill integreras i Sverige.

Samverkansmålet innebär att svenskarna är tvungna att acceptera det mångkulturella Sverige och anpassa sig till det.

Riksdagsbeslutet 1975 har följts av flera andra beslut genom åren med samma mål – mångkultur och massinvandring. Samtliga beslut har smugits genom beslutsprocessen utan uppmärksamhet i media och utan debatt. Svenska folket har aldrig fått veta någonting.

År 1997 antog riksdagen lika enhälligt propositionen ”Sverige, Framtiden och Mångfalden”. Nu skulle hela samhället baseras på ”mångfald” i betydelsen mångetnicitet. Alla politiska områden – arbetsmarknadspolitiken, socialpolitiken, skolpolitiken och kulturpolitiken skulle underordna sig detta samhällsmål.

Förändringen skulle genomdrivas med ”massiva propagandainsatser” på arbetsplatserna, i skolor och på universitet, på biblioteken och landets museer.

Den invandrarpolitiska kommittén fastslog i sitt betänkande att ”det som ska hålla ihop Sverige inte är ett gemensamt historiskt ursprung utan den samtida tillhörigheten i Sverige”.

I ett enda svep tillintetgjordes, eller åtminstone oviktigförklarades, vår historia.

Som kronan på verket på detta långsiktiga politiska mål ändrade man grundlagen hösten 2010, och bestämde att Sverige ÄR ett mångkulturellt samhälle. Inte heller detta debatterades och inga medier rapporterade om frågan. Beslutet fattades i stor enighet utan att svenska folket visste om det.

Det är alltså inte en slump att vår svenska kultur och våra traditioner, såsom nationaldagsfirande, luciafirande, studentsång på Valborg etc. ifrågasätts, görs om eller tas bort, och att islam och andra kulturers traditioner och firanden samtidigt framställs på ett positivt sätt och uppmuntras i media – det är bestämt i riksdagen och står i grundlagen att vi ska ha det så.

Och det är heller ingen slump att kvinnor i hijabs, invandrare i allmänhet och folk som talar bruten svenska hela tiden “smygs” in, förekommer och promotas i samhällsinformation, reklam, TV, tidningar och övrig media.

Ovanstående klargör tydligt EU:s, FN:s och våra svenska politikers agenda. Sverige och Europa ska förändras. Gränserna ska vara öppna och våra unika, olika Europeiska kulturer ska ersättas av en enda multikulturell blandning.

Vad de inte förstår (väljer att blunda för) är att kulturblandningar mellan vitt skilda kulturer, med vitt skilda eller t o m motsatta värderingar aldrig har och aldrig kommer fungera. Sådana leder förr eller senare alltid till konflikter och krig, och den starkare kulturen förtrycker eller utplånar alltid den svagare.

I de länder där invandring har fungerat på ett bra sätt har den inhemska kulturen varit stark, och invandrarna har integrerats till denna. Och detta var också det koncept som gällde i Sverige på 60 och 70-talet.

MER FAKTA

Med den demografiska förändring som skett i Sverige och Europa de senaste åren följer inte bara enorma ekonomiska och sociala problem utan även i det närmaste ofattbara konsekvenser.

Sveriges befolkning är/var stabil. Den var inte utdöende och den behöver inte ersättas. Vi behöver inte arbetskraftsinvandring eller invandrade yngre personer för att klara vår ekonomi eller säkerställa vår välfärd. De äldre svenskarna blir fler, och svenskar i arbetsför ålder blir färre, men det problemet är/var inte värre än att det kunde ha lösts genom att flytta pensionsåldern 1 år.

Dessutom arbetar de som kommer hit i mindre utsträckning än svenskar, och när det gäller försörjningsstöd (bidrag) så går 2/3 av dessa till de 18% av befolkningen som är utrikes födda. Det råder ingen tvivel om att invandrare kostar samhället väldigt mycket mer än svenskar, och att invandringen inte bara inte är en vinst för oss – den är en enorm förlustaffär.

Man kan inte släppa in outbildade analfabeter från dysfunktionella, våldsamma länder med värderingar och en livsstil och kultur som är den totala motsatsen till vår egen – och som inte vill integreras, och tro att det ska ha en positiv effekt på vår ekonomi, välfärd och framtid.

Och eländet forsätter. 2016, året efter rekord/katastrof-vintern 2015 gav vi 150 535 personer asyl. Och enligt Migrationsverkets prognos för 2017-2021 kommer nästan lika många beviljas asyl varje år fram till 2021 (sammanlagt mellan ca 550 000 och en bit över 800 000 personer beroende på hur man räknar). Och hittills går allt enligt “planerna” – 2017 fick 135 459 personer asyl i Sverige.

För övrigt säger polisen att det kommer in lika många som inte registreras och som “försvinner”, som registreras i vårt land. (Något både våra politiker och mainstream media är fullt medvetna om, men väljer att ignorera).

Intressant i sammanhanget är att övriga Norden TILLSAMMANS bara tar emot en fjärdedel asylsökande jämfört med vad vi gör.

Ju fler som släpps in desto fler är det som ska försörjas. Av de som släpps in är det många som inte arbetar och bidrar till samhället, och förhållandevis få som gör det. Vilket betyder att försörjningsbördan blir tyngre och tyngre för de som arbetar och betalar skatt.

Hur exempelvis anhöriginvandrare ska kunna garanteras försörjning finns det inga riktlinjer för. Och vad som händer med kriminalitet och samhällsutveckling etc. den dag vi inte längre kan försörja de här människorna på det sätt som vi gör nu, har man inte heller tänkt på – eller i vanlig ordning valt att ignorera.

Om inget görs kommer svenskarna vara i minoritet 2050-2060. Det är ingen konspiration. Det är enkel mattematik. Svenskarna ökar inte i antal. Invandrarna som redan är här däremot föder många barn och blir snabbt fler, och samtidigt släpper vi in ytterligare stora mängder invandrare varje år.

Och när de är tillräckligt många, så kommer de (helt demokratiskt, genom att ta över den politiska makten i landet) se till att våra lagar, vår kultur och vårt sätt att leva ersätts med deras.

SLUTSATS

Korten måste upp på bordet, våra makthavare måste ställas mot väggen och vi måste börja diskutera ovanstående öppet, ärligt och på allvar.

Det pågår ett befolkningsutbyte i Sverige och Europa. Man byter ut folket bakom ryggen och över huvet på folket. Det som sker tystas ner med alla medel av våra politiker och vår media. Och det trots att det är mer avgörande än något annat för vårt lands och vår kontinents framtid – och det därför borde vara viktigare än allt annat att diskutera.

Och de som ännu inte förstått vad som håller på att hända i, och med vårt land måste vakna. Det är möjligt att det finns en liten skara svenskar som avskyr Sverige och som vill att vårt land och vår kultur utplånas, men de allra flesta av oss, oavsett politisk tillhörighet, älskar utan tvekan Sverige och vill att det lever vidare.

Förhoppningsvis struntar folk i partifärger och riktningar i det kommande valet och röstar MOT de ljugande, oansvariga, slösaktiga politiker som skapat de problem vi har och står inför – och FÖR Sverige och vårt lands framtid.

Politiker har ett ansvar att tala sanning och att vara ärliga med de problem som föreligger. Att ljuga om och mörka situationen, att aldrig tala klarspråk, att dribbla bort vad som verkligen sker, att vägra lyssna på oliktänkande, att konstatera att “vi har varit naiva”, att komma med floskler om allas lika värde och hur berikande massinvandringen är, att anse att bilden av Sverige är viktigare än verkligheten etc. löser inga som helst problem.

Det är inte fel att hjälpa andra, men det ska inte ske, får inte ske, på bekostnad av att vi själva går under.

För övrigt gagnar den politik som förs nu inte heller invandrarna i det långa loppet. En del av dem må gilla att få allt gratis, men den dagen pengarna tar slut och samhället börjar rasa i ännu snabbare takt än det redan gör (och den dagen kommer utan tvekan – ekvationen går inte ihop, våra resurser är inte oändliga och vi ser idag bara början på problemen), så kommer Sverige inte vara en trevlig plats för dem heller.

Det finns massor med kalkyler på hur många människor vi hade kunnat hjälpa på plats i deras hemländer för de pengar vi vansinnes-slösat på de som är här.

Som exempel kan nämnas att FN 2015 begärde 70 miljarder för att hjälpa alla flyktingar i hela världen. Lika mycket betalade vi i direkta kostnader för de 150 000 som kom hit det året (och en stor andel av dessa var för övrigt inte ens riktiga flyktingar). Hade vi istället satsat dessa pengar i utländska flyktingprojekt, så hade vi hjälpt miljoner fler människor – 10-tals miljoner barn och vuxna fick alltså lida i onödan, för att våra politiker valde att slösa enorma mängder skattepengar på förhållandevis få inom våra gränser.

Om FN, EU, våra makthavare och deras supporters verkligen ville bekämpa fattigdom så hade de sett till att lägga majoriteten av de pengar som är vikta för flyktingar på att bygga upp fattiga länder. Man hade fokuserat på att förvandla tredje världen till första världen/ett modernt fritt samhälle – och inte som man gör nu – att sakta men säkert förvandla första världen till tredje världen.

Syftet med den här texten är att informera om vad som pågår och har pågått en längre tid i Sverige och Europa, samt att försöka tvinga fram en ärlig och öppen diskussion kring detta.

Vårt land håller på att förstöras för all framtid. Att i ett sånt läge med hjälp av bl a politisk korrekthet tysta ner och tabubelägga en diskussion om de absolut främsta orsakerna till varför det sker – och därmed hindra/omöjliggöra en förändring till det bättre, är svårt självdestruktivt och vansinne.

Sist, (och detta är viktigt), våra ledare ger bort vårt land och vårt arv. Utan att ens fråga oss. Sanningen är att de aldrig har, och aldrig kommer fråga oss.

Det enda sättet att stoppa dem är att organisera oss, göra motstånd och säga ifrån och vägra dem rätten att ge bort vårt älskade Sverige.

Valet i september 2018 är vår sista chans att rädda vårt land från ett framtida muslimskt övertagande – så snälla, välj KLOKT och välj RÄTT. Det ensamt vore ett stort steg i rätt riktning.

• • • • • • • • •

What Every Swede Should Know

The EU

In 1922 Richard Coudenhove-Kalergi founded the Pan-European movement in Vienna. The aim was to create a New World Order based on a federation of nations led by the United States.

It is from Coudenhove-Kalergi’s ideas recorded in his manifesto Pan-Europe, his writing Adel and the book Practischer Idealismus, which the EU has been developed.

The banker Jean Monnet, who had a top position as a peace negotiator in Versailles and worked as an adviser to Franklin D. Roosevelt, is officially considered the EU’s founder and he, along with the elite in banking, politics and big businesses, carried Kalergi’s visions towards a realization after World War II.

In small, goal-conscious steps, always disguised in a rational explanation, the nations of Europe were deprived of their independence and the power was centralized bit by bit to the confusing, supranational model we now live in.

This method to gradually unify Europe through discrete projects with the endpoint left deliberately ambiguous is, by the way, called the Monnet Method. The purpose is to “guide” Europe’s nations towards a superstate without their people understanding what is happening.

In 1957, a German lawyer named Walter Hallstein was appointed the first president of the EU-Commission. And this was a man with an interesting past, to say the least.

In May 1938, Mussolini and Hitler met in Rome to discuss a common plan to militarily occupy large parts of Europe and neighboring states.

One month later, in the same city, Walter Hallstein was in the official delegation of Germans who completed the legal documents that would lead to this “New World Order”, intended to be implemented after winning the war.

The plan was presented to several prominent German Nazis in Rostock, by Walter Hallstein at a meeting in January 1939.

The war did not go as planned, and the New World Order wasn’t implemented – then. Less than 20 years later, Walter Hallstein was back in Rome, though. On March 25th 1957, he was one of the 12 men who signed the Treaty of Rome, i.e. the documents which the EU is based on.

Notable here is that the treaties of 1938-39 and 1957 are almost identical, and that Hallstein was the leading and driving force behind both of them.

Which means that democracy, from the very beginning, was most definitely not the EU’s purpose or goal. And, as we all know, it is not today either.

Hundreds of leaked Wikileaks documents about the secret meeting platform The Bilderberg Group show its decisive importance in the creation of the EU.

Bankers, politicians and big business elites have met three days each year since 1954 to plan Europe’s and the world’s future, without public transparency. A document shows that, at the Garmisch-Partenkirchen meeting in 1955, the Bilderberg Group had the European Union, as well as a single currency, on the agenda.

In 1952, the Coal and Steel Community (ECSC) was formed with six member states, and in 1957, the European Economic Community EEC (presented as an economic association of sovereign nations only). Then “economic” was removed from the name, and from the 1970’s it became the European community (EC).

In 1992, the Maastricht Treaty turned the “community” into a union, and the EC became the EU.

In 1995, the Barcelona Declaration was completed. The agreement was preceded by meetings, negotiations and other agreements for many years, where European politicians committed to opening up Europe for immigration from the Muslim world in exchange for oil and various trade agreements. It was also committed to facilitating the spread of Islam, and to convey a positive image of mass immigration and Islamization of the EU in the media and society in general.

Our Swedish politicians, represented by Lena Hjelm-Wallén (s), willingly approved and signed the agreement for Sweden – despite the fact that we buy very little or no oil from the Arab world – and in no way depend on them.

Hungary, Poland, the Czech Republic, Slovakia, Norway and Switzerland have not signed this Agreement.

And as if this wasn’t enough, in April 2018 France’s president Emmanuel Macron said that “mass migration is Europe’s destiny”. He was citing the French-American professor Stephen Smith who said that the number of Africans who live in Europe will grow from 9 million to between 150 to 200 million within the next 30 years.

And they were not lying.

On May 2nd 2018 another deal – the Marrakech Declaration, was made. It’s basically a repeat of the Barcelona Declaration. In short it’s a migration declaration in which the EU countries agree to take in migrants, to give them asylum and protection, and to silence all “rasists, xenophobes and opposers”.

Just like with the Barcelona Declaration, we have been sold out by our governments – this time to Africa.

Only Hungary refused to sign the agreement.

Incidentally, the same Macron recently said that populism is spreading like a disease across Europe. And he also urged his supporters to fight and condemn those who “hate Europe”, instead of criticizing pro-European governments like his.

Populism – basically a political movement that is for the people and against the power elite, is according to Macron hate, and needs to be condemned and combated. His attitude is completely unacceptable, and the opposite of democracy, which means government by the people.

In 1998, the plan to put the entire Union under a single central bank – the ECB, was implemented.

In 2009, Sweden’s influence in the EU Council of ministers decreased and thus our opportunities to influence legislative proposals.

It was decided that the EU would have its own president and foreign minister.

And according to section 42:3 of the EU treaty, the member states commit to military armament, and article 42.2 means taking a decision in principle on the establishment of an EU Army.

The UN

In 1992, Agenda 21 – a collection of global goals intended to be achieved in the 21st century, was established at a conference in Rio de Janeiro.

2015, at another UN conference, another 17 goals were added and the name was changed to Agenda 2030 – after the new year it was estimated that the goals would be achieved.

The World’s leaders have “committed themselves” (actually, they haven’t – a country’s signature and approval is not binding in this case) to achieve four things by 2030 – to abolish extreme poverty, to reduce inequalities in the world, to solve the “climate crisis” and to promote peace and justice. The Global goals of sustainable development mean that this can be achieved. In all countries, for all people.

SWEDEN

In 1975, a unanimous parliamentary decision made by the Government of Palme decided that Sweden would be multicultural. It was no longer important that immigrants were integrated into Swedish society, instead, they should retain their original identity. The goal of this was an increased “internationalization”.

Detailed guidelines for the implementation of a multicultural policy were drawn up. Three milestones were raised:

Equality, Freedom of Choice and Cooperation.

Equality means that all immigrants are entitled to exactly the same social benefits as the native population, in some cases greater benefits. (Note that this is from 1975. Today it is rather rule than exception that immigrants have greater benefits than Swedes. They are given priority on waiting lists for social housing, get benefits easier, and free dentistry etc).

Freedom of Choice means that immigrants have the right to exercise and develop their culture on Swedish soil and decide themselves whether they want to integrate in Sweden or not.

Cooperation means that the Swedes are forced to accept the multicultural Sweden and adapt to it.

The Parliament decision in 1975 has been followed by several other decisions over the years with the same objectives – multiculturalism and mass immigration. All decisions have been smuggled through the decision-making process without attention in the media and without debate. And without the Swedish people being informed about it.

In 1997, Parliament, again unanimously, adopted the proposition “Sweden, the Future and Diversity”. Now the whole of society would be based on “diversity” in the sense of multiculturalism. All policy areas – labour market policy, social policy, school policy and cultural policy would subordinate to this social objective.

The change would be enforced with ‘”massive propaganda” at workplaces, schools and universities, in libraries and in the country’s museums.

In its report, the question committee stated that “what is to keep Sweden together is not a common historical origin, but the contemporary identity of Sweden”.

In a single sweep our history was destroyed – or at least made insignificant and unimportant.

As a crowning achievement of this long-term political goal, the constitution was changed in autumn 2010, and it was decided that Sweden IS a multicultural society. This was not debated, and no media reported on the issue. The decision was reached in broad agreement without the Swedish people knowing about it.

It is therefore not a coincidence that our Swedish culture and our traditions, such as national day celebrations, Lucia celebrations, student choirs at Valborg etc. are questioned, changed or abolished, and that the traditions and celebrations of Islam and other cultures are simultaneously being promoted and encouraged in media – it’s decided in Parliament and it’s in the constitution that it should be this way.

And neither is it coincidental that women in hijabs, immigrants in general and people who speak broken Swedish often appear on, and are promoted in civic information, advertising, television, newspapers and other media.

The above distinctly clarifies the agenda of the EU, the UN and Swedish politics. Sweden and Europe are going to change. The borders must be open and our unique, different European cultures will be replaced by one single multicultural mix.

What they do not understand (choose to ignore) is that cultural mixes between widely different cultures, with widely different or even opposite values, never have and never will work. These sooner or later always lead to conflicts and war, and the stronger culture will oppress and/or destroy and eradicate the weaker.

In countries where immigration has worked well, domestic culture has been strong, and immigrants have been integrated into it. And this was also the concept in Sweden in the 60’s and 70’s.

MORE FACTS

With the demographic change that has taken place in Sweden and Europe in recent years follows both enormous economic and social problems, and almost unimaginable consequences.

Sweden’s population is/was stable. It wasn’t dying and it didn’t need to be replaced. We don’t need labor immigration or young immigrants to cope with our economy or to ensure our social welfare. The proportion of elderly people in Sweden is growing, and Swedes of working age are getting fewer but that problem is/was not worse than it could have been solved by moving the retirement age 1 year.

In addition, those who come here from other countries work to a lesser extent than Swedes, and in terms of social support (welfare benefits), 2/3 of those go to the 18% of the population who are born abroad. There is no doubt that immigrants are costing society much more than Swedes, and that immigration is not just a loss for us – it is a complete defeat and disaster.

You can’t let in uneducated illiterates from dysfunctional, violent countries with values and a lifestyle and culture that are the total opposite of your own – and who do not want to integrate, and believe that it will have a positive impact on your economy, prosperity and future.

And the misery continues. In 2016, the year after the record/disaster-winter of 2015, we gave 150 535 people asylum. And according to the Migration Board’s forecast for 2017-2021, nearly as many will be granted asylum every year until 2021 (totaling between about 550,000 and a bit over 800,000 people, (depending on how you count)). And so far everything goes according to the plans – in 2017, 135 459 people received asylum in Sweden.

Further more, the police say that there are as many immigrants who are not registered and who “disappear”, as there are registered immigrants in our country. (Something both our politicians and mainstream media are fully aware of, but choose to ignore).

Interesting in this context is that the other Nordic countries COMBINED receive only one quarter as many asylum seekers as we do.

The more people we let in, the more people we have to support. Of those we let in, many do not work and contribute to society. Which means that the support burden becomes heavier and heavier for those who work and pay taxes.

Also, there are no guidelines for how to guarantee support for family immigrants. And how this will affect crime and social development etc, the day we no longer can support these people in the way we do now (and that day will come), has not been thought of – or, as usual – it has been ignored.

If nothing is done, Swedes will be in minority 2050-2060. That is not a conspiracy. It’s simple math. The Swedes do not increase in numbers. Immigrants who are already here, however, have many children and are rapidly increasing, and at the same time we let in additional large amounts of immigrants each year.

And when they have reached a certain percentage, they will take over the political power in the country and ensure that our laws, our culture and our way of living are replaced with theirs.

CONCLUSION

The cards must be put on the table, our leaders must be put on the spot and we must start discussing the above openly, honestly and seriously.

There is a population replacement going on in Sweden and Europe. The Europeans are being replaced behind their backs and over their heads. What is happening is silenced at all cost by our politicians and media, even though it is more crucial than anything else for the future of our countries and our continent – and it therefore is/should be more important than anything else to discuss.

And those who have not yet understood what is going on in, and with our country must wake up. It is possible that there are a small number of Swedes who despise Sweden and want our country and our culture to be destroyed, but the vast majority of us, regardless of political affiliation, without a doubt love Sweden and want it to live on.

Hopefully people won’t care about political colors and directions in the upcoming election, and vote AGAINST the lying, irresponsible, wasteful politicians who created the problems we have and face – and FOR Sweden and our country’s future.

Politicians have a responsibility to speak the truth and to be honest with the problems that exist. To lie about and cover up the situation, to never speak plainly, to deflect attention from what really happens, to refuse to listen to dissidents, to say that “we have been naive”, to use empty phrases about everyone’s equal value and how enriching mass immigration is, to consider the image of Sweden more important than reality etc. won’t solve any problems.

There’s nothing wrong in helping others, but it should not happen, must not happen, at the expense of our own safety, well-being and future.

Moreover, the policies that are now being carried out do not benefit the immigrants in the long run. Some of them may like to get everything for free, but the day the money ends and society begins to crumble at an even faster pace than it already does (and that day will without a doubt come – the equation does not add up, our resources are not endless and we see today only the beginning of the problems), Sweden will not be a nice place for them either.

There are plenty of calculations on how many people we could have helped in their home countries for the money we have mindlessly wasted on those who are here.

For example, in 2015 the UN requested 70 billion Swedish crowns (US $8 billion) to help all refugees worldwide. That is the same amount of money we paid in direct costs for the 150 000 immigrants that came here that year (and a large proportion of them were not even real refugees). If we had invested that money in foreign refugee projects instead, we would have helped millions more people – in other words, tens of millions of children and adults had to suffer unnecessarily, because our politicians chose to waste huge amounts of tax money on relatively few within our borders.

If the UN, the EU, our politicians and their supporters really wanted to fight poverty, they would have spent the majority of the money that was meant to be used for refugees to rebuild poor countries. They would have focused on turning the third world into the first world/a modern free society – and not the other way around – to slowly but surely turn the first world into the third world.

The purpose of this text is to inform you about what is going on, and has been going on for a long time in Sweden and Europe, as well as trying to enforce an honest and open discussion about it.

Our country is being destroyed indefinitely. In such a situation, using political correctness, to taboo and silence any discussion regarding the main reasons why it’s happening – and thus make a change for the better impossible – is severely self-destructive and insane.

Last, (and this is important), our leaders are giving our country, and our heritage, away. Without even asking us. Truth is they never asked us, and they never will.

The only way to stop them is to rise up, to speak up and to refuse them the right to give away our beloved Sweden.

The election in September 2018 is our last chance to save our country from a future Muslim takeover – so please be WISE and VOTE RIGHT. That alone would be a huge step in the right direction.

Maria: VI DET HUR DET BLEV——— INTE BÄTTRE!!! Gud vet. Jag gillar inte politik men jag gillar INTE att SVERIGE går under.