Bön/ Be i tro utan att tvivla- förlåt andra. J Dahl

¤
Be i tro utan att tvivla – förlåt andra
Av Johnny Dahl
Öppnade händer villiga till bön
Öppna trons händer inför Gud!
Foto: Penny Mathews – USA

Har du provat och be samtidigt du är i affekt med någon människa? Det känns inget bra; eller hur. Det är som om något ligger i vägen för att tron verkligen ska bryta igenom, det du ber om. Det kan också vara en gammal synd i vår natur som hindrar från att bönen och tron på det vi ber för/om ska bryta igenom. Jag upplever att Jesus verkligen vill påpeka detta för oss att det är viktigt att bli ordentligt rena i vår tro och i våra böner till Honom.

Be och tro i ditt hjärta att det ska ske

Markus 11:23 “Amen säger jag er: Om någon säger till detta berg: Lyft dig och kasta dig i havet, och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det han säger skall ske, då skall det ske. 24 Därför säger jag er: Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert. 25 Och när ni står och ber, så förlåt om ni har något emot någon. Då skall också er himmelske Fader förlåta er era överträdelser.”

Jesus hade just i detta kapitel dömt ut ett fikonträd som inte bar frukt och detsamma gäller oss då vi inte bär frukt; vi vissnar ihop. Gud sade ju från början i skapelsen att vi skulle vara fruktsamma och föröka oss (I Mose 1:28) och inte stagnera och bli stillastående eller overksamma. Vi kan ju bara se oss omkring idag på de församlingar som har stagnerat och som tappar medlemmar och har blivit som fikonträdet Jesus talar om. Vi kan ändra på denna negativa trend!

Bort med berget
Vi kan följa Jesus råd och säga till berget att kasta sig i havet, vilken sorts berg det vara månne. Ett berg av synd och skuld eller någon annan plåga eller brist, som ligger där djupt inom oss och inte vill ge vika. Men då ber vi och ber utan att tvivla; att detta berg ska kasta sig i havet och lämna oss och inte återkomma, då kommer det att ske.

Jesus säger “och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det ska ske, då skall det ske.” Men hur många av oss är det inte som tvivlar på dessa mirakler. Jag är en av dem men ju mer jag studerar dessa verser och tilltal från Jesus, så börjar jag tro att det är sant att berget ska komma att kasta sig i havet genom mitt hjärtas innersta tro.

Vem har väl inte sagt: “Ja, det där gäller nog inte mig och det här problemet verkar i det närmaste olösligt och jag kommer noga att få leva med dessa besvär livet ut.’ ‘Nej, lyckan är nog till för de andra gudfruktiga och förresten så ber jag nog på fel sätt också så det är nog ute med mig.’ ‘Jag har bett så länge för det här och ingenting händer, så jag undrar vad Gud håller på med egentligen?” Visst låter det eländigt?

Men det är inte ute med oss; vi är inte uträknade. Vi har alla möjligheter till att få det vi ber om.

Om vi lyssnar till vad Jesus säger: “Allt vad ni ber om och begär, tro att ni har fått det, så skall det vara ert.” Det handlar om vårt hjärtas innersta tro och att tro att vi har fått det, så ska det bli vårt. Det är det där tvivlet som måste bort och att tron får bli än djupare inom oss. Just denna tro att försätta berg vilket vi kan göra, med Guds kraft inom oss. Vi har hans ord på det!

Vår gamla människa är korsfäst med Jesus och vi har fått nytt liv genom vår tro på Honom och genom tron sätter vi alltid Herren framför oss själva. Vi ser honom som är osynlig och har honom närvarande i vårt sinne och han verkar genom oss, då vi flyttar på berget. Vi inte bara flyttar på berget utan vi förflyttar det, till en avlägsen plats.

Att förlåta och att få förlåtelse

Nu kommer vi till en viktig sak i vår bön eller medans vi står och ber. På knä eller upprätt. Här säger Jesus:“förlåt om ni har något emot någon. Då skall också er himmelske Fader förlåta er era överträdelser.” Då vi kommer inför Gud i bön så ska vi komma ihåg att be för dem som vi ser som våra fiender, eller för dem som vi har sårat eller som har sårat oss. Att vi också här helhjärtat är villiga till förlåtelse, dels för våra egna handlingar men också för andras gentemot oss. Genom detta får vi förlåtelse för våra synder och Gud förlåter våra missgärningar och vi går mot ett helande.

Själv har jag Norrlandsblod i mig i vi där uppe kan vara ganska långsinta, då det gäller att bli vän på nytt då vi har blivit ovän med någon. Det kan sitta hårt åt men jag vet inte om det ligger någon geografisk betydelse i det här; det kan nog finnas lite varstans över världen.

Huvudsaken är att jag kommer dithän att jag vill be om förlåtelse och att förlåta, för att få Herrens förlåtelse. För om jag går omkring och har en tagg utåt mot någon eller några, så blir det nog svårt att få det som jag ber om och som Gud utlovar till dem som ber helhjärtat. Därför behöver vi bli befriade från dessa berg och de ska kastas i havet; och förbli där.

Då vi gör detta till vår dagliga rutin och ber om förlåtelse för kanske nyupptäckt eller gammal synd; något vi inte sett tidigare och förlåter andra och vårdar detta i våra liv vilket också Jesus vill att vi ska göra. Ja, då kan vi bli precis som de första apostlarna var, som gjorde många “trons mirakel.” De helade sjuka, uppväckte döda och kastade ut demoner och detta var verkligen att förflytta berg. Framför allt så levde de i kärlek till varandra och sina medmännskor, vilket var och är helt enligt Guds vilja med oss alla.  /J Dahl

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.