Tag Archive | walk with Jesus

I hans fotspår.

I hans fotspår

 Bibelstudium av Tage Johansson

När Jesus vandrade här på jorden var det ofta stora skaror av människor som lyssnade fascinerat och djupt gripet till hans förkunnelse. Man häpnade över hans kraftgärningar, hur döda uppväcktes och besatta blev befriade. Hela städer och byar kom i rörelse. Där emellan kom han också till den enskilde personen som till exempel mannen som var besatt av en legion onda andar. En legion i den romerska armén kunde uppgå till sextusen man. Där fanns kvinnan som hade haft fem män, en annan kvinna som skulle stenas och en tredje som burit på en obotlig sjukdom i tolv år, och som blev botad av att röra vid hörn-tofsen på hans mantel.


Det står skrivet att Jesus vid ett tillfälle vänder sig om till människoskaran som följde honom, och så låter han dem plötsligt konfronteras med ett väldigt obekvämt budskap. I Lukas 14:25 läser vi om hur ”stora skaror följde honom och han vände sig om och sade till dem: Om någon kommer till mig och inte hatar sin far och sin mor, sin hustru och sina barn, sina bröder och systrar, ja även sitt eget liv, så kan han inte vara min lärjunge. Den som inte bär sitt kors och följer mig kan inte vara min lärjunge”. I vers 33 i samma bibelsammanhang står det dessutom att ingen kan vara hans lärjunge om han inte avstår från allt han äger.


Alla dessa bibelord handlar om försakelse, efterföljelse och att förneka sig själv, att hata sitt liv i denna världen. Johannes 12:25 talar om vetekornet som skall dö. Jesu undervisning handlar sammanfattningsvis om det som måste röjas ur vägen för att vi ska kunna vara lärjungar och göra erfarenheter av vad det innebär att vara korsbärare i Jesu efterföljd.När vi anammat Jesu budskap om att följa honom öppnas fantastiska möjligheter för oss. Den helige Ande kommer att kunna göra med oss som det står om Jesus, att han blev förd av Anden in i en livsgärning för Gud. Om Anden ska få suveränt inflytande över oss kan vi inte låta oss ledas av våra egna tankar och idéer, ta hänsyn till släkt och familjeförhållanden. Antingen vandrar vi som fiender till, eller berömmer oss av korset. Det är känsligt med korset, för det måste vara rest i våra egna liv i familjen och i relation till människorna. När Paulus skriver till Filipperna så konstaterar han under tårar att många vandrar som fiender till Kristi kors.


Då vi nu uppmanas att gå i Jesu spår, förneka oss själva, ta korset på och följa honom, får vi fråga oss vad det innebär. Det finns två sidor att beakta i Jesu uppmaning. Den ena är att följa hans exempel då han vandrade här på jorden. Det andra hör nuet till, att genom den helige Ande, som blev sänd till vår hjälp, låta Jesus som person leva och utföra sina gärningar i och igenom oss. Jesus vandrade i Faderns vilja och stod alltid utanför människors tankar och vilja. Han gick aldrig in på deras villkor och låga begär. Han blev den hörnsten som blev förkastad av denna världen. Men inför Gud var han utvald och dyrbar. Då Jesus umgicks med människorna var det på grund av uppdraget han fått av Fadern, att frälsa och rädda de som var förlorade. Om vi ska stå helt för Jesus kommer vi inte att passa in någonstans, och vi kommer att uppleva det Jesus fick uppleva. Det finns ingen plats där vi kan vila vårt huvud.


Det gäller att inte bli så upptagen med det vi måste lämna i efterföljelsen, utan få erfara en underbar skörd, som kommer av vetekornets död. Dessutom står det att om grenen bär frukt så rensar vingårdsmannen för att den ska bära mer frukt (Joh 15:2).

Artikeln från:

http://www.midnattsropet.se/2015/05/i-hans-fotspar.html

 *Jag hoppas att du är en människa som växer ihop med Jesus och att du ber honom att få arbeta för honom. I artikeln som är mycket tydlig står det som du bör veta, för att kunna följa honom. Om vi ska stå upp för Jesus kan vi räkna med bråk, men vad gör det? Inget. Jesus och det kall han lagt i våra hjärtan är viktigare och att vi blir de lärjungar han avsatt för att gå ut till de förlorade, och de av satan lurade människorna.

Varning för Skökan. NO Church. GUD kallar dig INTE till någon kyrka.

Känner du att något är fel med kyrkorna så är du troligtvis frälst

Från:
http://experimentlandet.blogg.se/2017/february/kanner-du-att-nagot-ar-fel-med-kyrkorna-sa-ar-du-troligtvis-fralst.html

Tycker du att något känns väldigt fel när du besöker din kyrka (om du nu är medlem i någon kyrka) eller andra kyrkor, du kanske är nyfrälst och vandrar runt på jakt efter en kyrka att bli medlem i eftersom du har hört av andra ”kristna” att det är nödvändigt att vara medlem i en kyrka för att kunna vara en kristen?

När du har blivit frälst, när Gud kallar dig till frälsning, så kallar han dig till sig (för att du skall följa honom) och inte till någon kyrka, som kan liknas vid en avgud och där det existerar läror som står i opposition till den bibliska läran, för att du skall följa den.

Vad som är problemet (vilket egentligen inte är något problem utan glädje, borde vara glädje) är att du har blivit frälst och då är det inte konstigt om du känner som du gör, att något är fel, men att du inte kan sätta fingret på vad det är.

De flesta är ju så jättesnälla och tillmötesgående, glada, positiva och trevliga på alla sätt i kyrkorna och du borde känna dig lycklig för att du får vara en del av sammanhanget. Ändå känner du dig kanske bara tom och som en konsument på det andliga planet när du troget deltar på Gudstjänsterna varje söndag (där det predikas om att Jesus är snäll och älskar alla och allt vad de gör) eller engagerar dig i annat kyrkligt arbete.

Att något är fel på kyrkan, att den befinner sig på helt fel spår och i fritt fall, när det gäller bibelns sanningar (vad bibeln säger om ekumenik, HBQT, det nya förbundet med mera) tänker du inte i första taget, för så många människor som det finns i kyrkorna och som verkar så lyckliga och positiva, kan ju inte ha fel. Majoriteten brukar alltid ha rätt, eller hur? och när du har kommit fram till detta, så drar du slutsatsen att det måste vara dig det är fel på.

Och det är det. Alltså det är inte fel på dig men du befinner dig i fel miljö, en miljö som är skadlig för dig och för din relation till Gud eftsom du har blivit frälst tillskillnad mot majoriteten av dem som påstår sig vara frälsta och som befolkar kyrkorna och samfunden. De får dig att tro att det är dig det är fel på och det är precis vad Satan vill och han använder sig gärna av falska kristna (ofrälsta) för att bekräfta detta.

De som inte njuter i fulla drag när de befinner sig inom kyrlornas väggar och som genom att de har läst Guds ord, förstår att det som sker där är ett spel för gallerierna, ett spel som genom de ekumeniska strävandena som alla kyrkor ställer upp på genom Sveriges kristna råd som de är medlammar i, kommer att sätta Antikrist på tronen, blir obehagliga för de falska kristna. De måste därför tillrättavisas av dessa och om inte det lyckas så skall de tryckas ner på alla tänkbara sätt.

Den antikristliga anden som styr inom kyrkor och samfund är motståndare till Gud och till Guds Ande och när dessa två andar möts så blir det en krock. Inte bara mellan människa och människa utan också i andevärlden. En frälst människa med Guds Ande kan inte trivas i kyrkor och samfund där den antikristliga anden har tagit kommandot.

Människor som står upp för den antikristliga anden (har antikrists ande i sig) vilket majoriteten av de kristna inom kyrkor och samfund gör, oavsett om de är medvetna om det eller inte, är inte frälsta och därför kan inte en frälst människa gå ihop med dessa heller. När man säger detta till dem (denna sanning om att de inte är frälsta), inte för att man vill vara elak utan för att det är sant och i hopp om att de skall vända om, så går de fullständigt i taket.

De hatar sanningen lika mycket som sin Herre, lögnens fader, och börjar gorma om att man är fördömande, intolerant samt att man måste dra sitt strå till stacken genom att vara med i en kyrka för att försöka förändra det man tycker är fel (även om de själva inte har lyckats med det under kanske decennier i kyrkan) med mera med mera.

Det finns ingen hejd på vilken skada de kan göra frälsta människor (i synnerhet nyfrälsta) på det andliga planet om de inte är vaksamma utan tror att de vill deras bästa. Antikrist, den antikristliga anden (Satan och Satans ande) som de drivs av, vill ingen människa dens bästa.

Guds motståndare (inklusive de människor som tjänar honom) vill ha bort de sant frälsta från tron. Låt dem inte lyckas med det. Om du känner att det är världigt fel i kyrkan så lita på det du känner och lägg inte över skulden på dig själv genom att tänka som vi människor ofta har en tendens att tänka, det vill säga att majoriteten alltid har rätt.

Det handlar om att följa Gud och Herren Jesus vars rike är ett helt annat än världens rike och han talar till oss genom sin Ande. Inte om att vara nickedockor åt världen (världens människor), kyrkor på fallrepet eller åt de världsligt (köttsligt) sinnade så kallade ”kristna”.

Fly ut från Babylon, det samlade religiösa sköko-väsendet tillsammans med det politiska antikristliga systemet, medan tid är.

 

Jag lämnar allt till Jesus! Jag vilar i Guds händer! Walk with Jesus

 038

Det är gott att knäppa sina händer till bön.  Man vet att man är sedd av Gud, man vet att han lyssnar till bönen man ber. Man vet att man kommer att få bönesvar.

Det är skönt att knäppa sina händer och vara innesluten i Guds kärlek, en enorm kärlek, tänk, sedan tidernas begynnelse så har han vetat om att just DU eller jag skulle sitta med knäppta händer och be, vara frälst och tro bara på honom.

Jag vilar i Guds händer, jag vilar där, där är gott att vara.

Det finns ingen som är som Jesus, han är min bäste vän. Han är alltid nära. Han stillar oroliga hjärtan och han ber att vi skall lägga våra svåra bördor på honom, och det tar kanske tid innan man förstår vad han säger, men sedan man börjar lyda så går det bra, trots olika bekymmer och sorger.

Glädjen lever, JESUS lever, man är glad och tacksam då man vet det.

Jag lämnar allt till Jesus, det är bäst så.

NamnlösMaria