Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet". Det finns evigt liv att få genom tron på Jesus och att ta emot frälsningen. Gud har en plan för ditt liv. Denna sidan handlar om människors TRO och otro. Jesus älskar dig och vill ge dig ett NYTT LIV. DET EVIGA LIVET MED JESUS.
Vi lever nu i otrygghet men man säger att vi har det såå bra! MEN: Vi är ju i endtime!En massiv personal-operation 15 000 människor per dag väller in över olika gränser, i USA med flera länder ja..Vad gör de här? Amerikanska skattebetalares pengar finansierade detta som skedde och det som sker i övrig och kommande tid. Detta går inte att stoppa. I deras bok K-nen står det om VAD de ska göra med andra som inte tror som de. Det är klargjort vad de menar. Det handlar om död av andra människor som inte tänker och är som de. Tror du förstår. Detta är ett krig och inget annat. Man har väntat på detta och förberett sig sedan 40 års tid. Det kommer att komma i denna tid som ÄR och TIDEN är snart slut, vilket de flesta vet. VET DU???
Iran har gått ut och sagt att de alltså har har förberett sig i 40 år, och nu kan man förbereda sig för ett markkrig i Iran. Hmm? Markkrig är tjänstgöring, eller hur? VAD? De flesta är mellan 18 och 25 år. Vad sker, som sagt? De unga som är mellan 18 och 25 måtte ju börja undra vad som sker och ska de ut i krig? ÄR DE BEREDDA??
Man tar upp Epsteinfilerna här också i videon, de har att göra med att andra länder är förfärliga och sataniska. Högt uppsatta regeringsmedlemmar förekom i dessa E-filer och det är ju inte populärt nej! Lyssna och läs vidare i videon här! Vi måste hålla ut i dessa tider och vara NÄRA Gud! Matteus kap 7:13-14 Lukas 12:42-48 Vi har skyldigheter, är vi kallade att tro så ska vi lyda Gud och värna om andra m m. Tiderna är sena nu, jodå.Se videon snarast!
”Den finansiella kapitalismens makter hade ett annat långtgående mål, inget mindre än att skapa ett världssystem av finansiell kontroll i privata händer som kan dominera varje lands politiska system och världsekonomin som helhet.” —Prof. Carroll Quigley, Georgetown University, Tragedy and Hope (1966)
I februari 2026 genomförde USA och Israel överraskande flyganfall mot Iran. De officiellt angivna skälen — att förhindra att Iran skaffar kärnvapen och att avvärja dess aggression — har inte hållit för närmare granskning. Som James Corbett dokumenterade i nyligen publicerade avsnitt av Corbett Report verkar kärnvapenförevändningen vara återanvänd propaganda, och omfattningen och tidpunkten för anfallen väcker djupare frågor om motiven.
Tesens formulering ”Alla krig är bankirernas krig” populariserades av Michael Rivero i en dokumentär från 2013 med samma namn. Hans tillhörande artikel inleds med ett citat av Aristoteles (384–322 f.Kr.):
”Den mest förhatliga formen [av penningförvärv], och med störst skäl, är ocker, som gör vinst av pengar i sig själva och inte av deras naturliga användning. Ty pengar var avsedda att användas i utbyte, men inte att växa genom ränta.”
Rivero redogör därefter för hur privata bankintressen i århundraden har finansierat och dragit nytta av konflikter på båda sidor — från grundandet av Bank of England år 1694 för att finansiera Vilhelm III:s krig till moderna regimskifteskrig.
All Wars Are Bankers’ Wars
Watch this video on YouTube
Finansiell dominans över hela spektrumet Andra kommentatorer hänvisar till rapporten från Project for the New American Century (PNAC) med titeln Rebuilding America’s Defenses (september 2000), som efterlyste ”fullspektrum”-kapabla amerikanska militära styrkor för att uppnå global dominans. Den framhöll behovet av en ”katastrofal och katalyserande händelse — likt ett nytt Pearl Harbor” för att påskynda den militära omvandling som författarna föreställde sig.
Detta följdes av en intervju i Democracy Now år 2007 där general Wesley Clark avslöjade att han veckor efter 11 september-attackerna hade fått se ett hemligstämplat Pentagon-memorandum som beskrev planer på att ”slå ut sju länder på fem år”: Irak, Syrien, Libanon, Libyen, Somalia, Sudan — och slutligen Iran. De första sex har sedan dess destabiliserats eller genomgått regimskiften. Iran, som betraktas som det yttersta priset för dominans i Mellanöstern och kontroll över olja, är det sista som återstår.
Varför just dessa sju, och varför var Iran det yttersta målet? Greg Palasts artikel från 2013 med titeln ”Larry Summers and the Secret ‘End-Game’ Memo” presenterade den saknade finansiella logiken. År 1999 öppnades världen för oreglerad handel med derivat, så att statsobligationer, oljeflöden, sjöfartsrutter och krigsriskförsäkringar alla kunde användas som säkerheter, återpantsättas (pantsättas flera gånger om) och bli föremål för spekulation. Den centrala komponenten var WTO:s avtal om finansiella tjänster från 1997 (det femte protokollet till GATS), som trädde i kraft 1999.
Inget av de sju utpekade länderna anslöt sig till WTO, och de var inte heller medlemmar i Bank for International Settlements (BIS). Det placerade dem utanför den reglerande räckvidden för centralbankernas centralbank i Schweiz. Andra länder som senare identifierades som ”skurkstater” var inte heller medlemmar i BIS, däribland Nordkorea, Kuba och Afghanistan.
När det gäller Iran är landet inte bara det största och starkaste av de islamiska länderna, utan driver också världens enda fullt räntefria (riba-fria) banksystem. Detta står i direkt kontrast till den konventionella västerländska modellen, som bygger på ränta som sin huvudsakliga intäktsmekanism. Att ”pengar skapar pengar av sig själva” ligger till grund för det globala derivatkomplexet, som är uppbyggt kring återpantsatta, säkerställda skulder med ränta.
Den sista delen i det finansiella kontrollnätet beskrevs i David Rogers Webbs bok The Great Taking från 2024. Everything-bubblan, inklusive vad vissa kommentatorer uppskattar vara mer än en kvadriljon dollar i derivatsatsningar, väntar bara på en utlösande faktor. När den spricker kommer det att utlösa stora institutionella konkurser; och enligt den juridiska struktur som Webb beskriver kommer derivataktörerna att ta allt.
Den försäkringskris i Hormuzsundet år 2026 som utlöstes av Lloyd’s of London kan vara denna utlösande faktor. Mer om detta nedan.
City of London och Lloyd’s använder kaos som ett vapen I över tre århundraden har City of London – ”Square Mile”, som utgör Londons finansiella centrum — finansierat båda sidor i krig och sålt försäkringar mot den förstörelse som följt. Lloyd’s of London är försäkringspelaren i Citys finansiella kontrollnät. Det är egentligen inte ett försäkringsbolag utan ett företagsorgan som ”fungerar som en delvis ömsesidig marknadsplats där flera finansiella finansiärer, organiserade i syndikat, samlas för att dela och sprida risk.”
Lloyd’s har byggt sitt rykte på att alltid fullfölja sina åtaganden, men det sker till ett pris. År 1898 formaliserade man en långvarig praxis genom att införa klausulen ”Free of Capture and Seizure”, som undantog krigsrisker från standardförsäkringar så att man kunde ta ut mycket höga premier när konflikter bröt ut. Den klausulen användes under båda världskrigen och används även 2026.
Efter attackerna mot Iran utvidgade Lloyd’s Joint War Committee sin ”högriskzon” i Mellanöstern. Flera av dess försäkringsgivare utfärdade 72-timmars uppsägningsmeddelanden med verkan från den 5:e mars, och krigsriskpremierna för transiter genom Hormuzsundet steg från 0,25 procent till 1–5 procent av fartygsskrovets värde. Lloyd’s har betonat att försäkringsskydd fortfarande finns tillgängligt — till rätt pris. Men för en oljetanker värd 100 miljoner dollar innebär det ytterligare 1–5 miljoner dollar per resa, en premie som redarna förståeligt nog är ovilliga att betala.
Den privata kreditgnistan Samtidigt tornar andra mörka moln upp sig över marknaden. Finansanalytikern Stephanie Pomboy varnar för att marknaden för privat kredit på 1,5–3 biljoner dollar befinner sig i ett låst läge, vilket tvingar fram nödförsäljningar av likvida tillgångar; och den betydligt större marknaden för företagsobligationer med BBB-rating, värd 5 biljoner dollar, balanserar på gränsen. Nedgraderingar kommer att tvinga fram massförsäljningar, och pensionssystemen står inför ett underskott på 4 biljoner dollar.
Hormuzkrisen utgör den perfekta katalysatorn för denna säkerhetskris: högre oljepriser skapar inflation, vilket höjer obligationsräntorna (räntan), minskar värdet på säkerheter och utlöser säkerhetskrav (margin calls) över hela derivatmarknaden. Dessa säkerhetskrav tvingar sedan privata kreditfonder till nödförsäljningar.
Detta är en anledning till att vissa kommentatorer pekar på City of London som den verkliga arkitekten bakom kaoset i Mellanöstern. Den gamla krigsförsäkringsmekanismen och den nya derivatmekanismen fungerar tillsammans. Den ena skapar kaospremien; den andra skördar den genom återpantsättning och juridiskt övertagande.
Palast och slutspelsmemorandumet: att göra världen säker för derivat Att garantera mot förluster i sjöfarten är en typ av försäkring, men en betydligt större försäkringsfälla är derivatmarknaden. Derivat säljs som en form av skydd mot marknadsrisker, men är i praktiken ett spekulativt vadslagningssystem som utvinner avkastning från alla större ekonomiska flöden.
I sin artikel från 2013 presenterade Greg Palast bevis för ett hemligt memorandum från 1997 till biträdande finansminister Larry Summers från Timothy Geithner (då USA:s ambassadör vid WTO och verksam på uppdrag av Summers) som beskrev ”slutspelet” i WTO:s förhandlingar om finansiella tjänster. Geithner skrev till Summers:
”När vi går in i slutspelet … tror jag att det vore en god idé att du tar kontakt med vd:arna ….”
Memorandumet listade därefter privata telefonnummer till Goldman Sachs, Merrill Lynch, Bank of America, Citibank och Chase Manhattan — nummer som Palast bekräftade var äkta.
Vad var slutspelet? Palast skrev:
USA:s finansminister Robert Rubin drev kraftfullt på för att avreglera bankerna. Det krävde först att Glass-Steagall-lagen upphävdes för att avskaffa barriären mellan affärsbanker och investmentbanker. Det var som att ersätta bankvalv med roulettesnurror.
För det andra ville bankerna få rätt att delta i ett nytt högriskspel: ”handel med derivat.” … Biträdande finansminister Summers (som snart skulle ersätta Rubin som minister) blockerade alla försök att kontrollera derivat.
Men vad var poängen med att förvandla amerikanska banker till derivatkasino om kapitalet skulle fly till länder med säkrare banklagstiftning?
Svaret som de fem storbankerna formulerade var: att avskaffa bankkontroller i varje land på planeten — i ett enda drag. … Bankernas och Summers strategi var att använda avtalet om finansiella tjänster, ett svårgenomträngligt och till synes harmlöst tillägg till de internationella handelsavtal som övervakas av Världshandelsorganisationen (WTO).
… De nya spelreglerna skulle tvinga varje nation att öppna sina marknader för Citibank, JP Morgan och deras derivatprodukter.
Och alla 156 länder i WTO skulle behöva riva sina egna Glass-Steagall-uppdelningar mellan affärsbanker som tar emot sparmedel och investmentbanker som spekulerar i derivat.
WTO:s avtal om finansiella tjänster blev murbräckan för att öppna globala marknader för denna derivathandel. Varje medlemsland tvingades öppna sitt banksystem eller riskera sanktioner. År 1999 upphävdes den del av Glass-Steagall-lagen i USA som separerade investmentbanker från inlåningsbanker, vilket gjorde insättarnas pengar sårbara för spekulativa risker. Därefter exploderade derivathandeln. Statsobligationer, oljekontrakt, sjöförsäkringar och krigsriskpremier styckades upp i kreditderivat (credit-default swaps), hedgar och andra derivatprodukter.
Derivathandeln har sedan dess blivit en av de mest koncentrerade och lönsamma verksamheterna i världen och kontrolleras nästan helt av ett fåtal megabanker. Enligt uppgifter från Bank for International Settlements och Office of the Comptroller of the Currency innehar de fem största amerikanska bankerna ensamma omkring 90 procent av alla bankderivat i USA, där JPMorgan, Citigroup, Goldman Sachs, Bank of America och Morgan Stanley dominerar den globala OTC-marknaden (over-the-counter). Dessa institutioner tar lejonparten av derivatvinsterna, särskilt under perioder av volatilitet när ”kaospremien” stiger.
”The Great Taking” — den juridiska fällan som ger derivat superprioritet vid konkurs
I The Great Taking blottlägger David Rogers Webb den sista delen i detta finansiella kontrollnät: praktiskt taget alla värdepapper i dag är dematerialiserade (digitaliserade) och samlade i centrala depåsystem. Diskreta förändringar i Uniform Commercial Code och motsvarande EU-regler har förvandlat vanliga investerare till enbart ”rättighetsinnehavare” som endast har ett juridiskt anspråk gentemot sina mäklarfirmor.
När det gäller bankinsättare har de i århundraden klassificerats som enbart ”fordringsägare” till sina banker. När pengarna väl har satts in övergår den juridiska äganderätten till banken. Insättaren har endast ett avtalsrättsligt anspråk (en anfordringsfordran) som rankas som en oprioriterad fordran vid insolvens.
Vid varje insolvens är aktier, obligationer och insättningar juridiskt sett säkerheter för derivatkomplexet — säkerheter som har återpantsatts flera gånger om. Och när säkerheterna bakom derivaten fallerar kollapsar det återpantsatta korthus som har byggts på dem. Säkerhetskrav (margin calls) sprider sig i kedjereaktioner, superprioritet aktiveras och The Great Taking inleds. (För mer om detta ganska komplexa ämne, se Webbs bok och min tidigare artikel här.)
Irans räntefria islamiska banksystem: det strukturella hindret Så vilken betydelse hade det om Iran och ett fåtal andra länder avstod från att delta i detta lukrativa bankirspel? Risken var att när insättare och aktieägare insåg att de faktiskt inte ägde sina tillgångar skulle de flytta sina pengar till dessa säkra zoner. Dessa länder stod också utanför den typ av sanktioner som västliga regeringar (och som genomfördes av västliga banker och clearinginstitut) riktade mot den ryska centralbankens tillgångar efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.
Ledande bland dessa länder var Iran, som sedan lagen om räntefri bankverksamhet från 1983 har drivit världens enda fullt räntefria (riba-fria) banksystem. Dess banker använder shariakompatibla kontrakt — vinstdelning (musharakah), kostnadsplusfinansiering (murabaha) och leasing (ijara) — i stället för att ta ut eller betala ränta. Denna bankmodell står i direkt kontrast till den konventionella västerländska modellen, som bygger på ränta som sin huvudsakliga intäktskälla och som utgör grunden för det globala derivatkomplexet genom säkerställda och återpantsatta skulder.
Irans system utformades för att eliminera ocker och anpassa finansverksamheten till verklig ekonomisk aktivitet och riskdelning snarare än spekulativ skuldsättning. Det har länge betraktats som strukturellt oförenligt med den räntebaserade och säkerhetstunga finansarkitektur som präglar City of London och Wall Street — en arkitektur som kräver ständig skuldservice och lätt återpantsättbara tillgångar för att mata derivatmaskinen.
Genom att på nationell nivå avvisa ränta har Iran därmed skyddat sig självt och sina finansiella partner från det kontrollnät som har gjort den globala ”Great Taking” möjlig.
Försäkringskaoset har mildrats, men den ”svarta svanen” svävar fortfarande kvar Hormuzsundet är inte helt stängt, men trafiken är fortfarande kraftigt reducerad under Irans selektiva transitregim baserad på förhandsgodkännande. Endast fartyg från ”vänligt sinnade” eller icke-fientliga nationer tillåts passera efter förhandskoordinering med iranska myndigheter. Betydande köbildning kvarstår, med mer än 1000 fartyg som rapporteras vänta eller ha omdirigerats och över 34 000 sjöfartsrutter som lagts om under de första fyra veckorna av störningarna.
President Trumps återförsäkringsfacilitet på 20 miljarder dollar, som tillkännagavs den 6 mars, är nu i drift och har fördubblats till 40 miljarder dollar. Ytterligare stora amerikanska försäkringsbolag har anslutit sig, medan Lloyd’s of London har deltagit i relaterade diskussioner. Faciliteten är fortfarande inriktad på amerikanska transportörer med stöd från den amerikanska staten. Men analytiker tvivlar på att den kommer att återstarta omfattande kommersiell trafik utan bredare ansvarsskydd och säkrare förhållanden.
Kort sagt har den utlösande faktorn bakom ”försäkringskaoset” mildrats men inte försvunnit. Premierna ligger fortfarande på förhöjda nivåer, osäkerheten kvarstår och de säkerhets- och derivatrelaterade påfrestningar som Webb beskrev är fortfarande aktuella.
Slutsatser och lösningar Den globala finanskrisen 2007–08 (GFC) anses nu allmänt ha utlösts av den okontrollerade explosionen av oreglerade derivat — särskilt kreditderivat (credit default swaps) och säkerställda skuldåtaganden (collateralized debt obligations) — som förvandlade subprimelån till en systemisk tidsinställd bomb. Skadorna var inte begränsade till USA: utvecklingsländer drabbades också hårt.
I dag är risken för en krasch ännu större än under finanskrisen. Den globala OTC-derivatmarknaden har officiellt vuxit till ett nominellt värde på 846 biljoner dollar, mer än sju gånger storleken på hela världsekonomin.
Långsiktiga politiska lösningar är möjliga. Kongressen skulle kunna återinföra Glass-Steagall-lagen och införa en skatt på finansiella transaktioner. Delstatsregeringar skulle kunna återkalla sitt godkännande av relevanta delar av UCC och skapa offentliga banker som kan skydda mot lokala bankkonkurser. (Se mina tidigare artiklar här och här.)
Men det omedelbara behovet i den nuvarande situationen är att lösa konflikten med Iran — och att lösa den snabbt — innan en ny svart svan-händelse utlöser en kedjereaktion på derivatmarknaden och aktiverar den slutliga Great Taking i global skala.
globalresearch.caAlla krig är bankirernas krig: Iran och bankirernas slutspel
Karl Dalén: Därför kunde USA inte låta bli att attackera Iran
Vad har hänt?
De första rapporterna om explosioner i Irans huvudstad Teheran kommer strax efter klockan 7, svensk tid. Israel meddelar att landet inlett en ”förebyggande attack”.
En dryg timme senare rapporterar iranska medier att attackerna är landsomfattande. Både Iran och Israel stänger sina respektive luftrum och i Iran uppges mobilnätet ligga nere.
Vid 8.30, svensk tid, meddelar USA:s president Donald Trump att USA deltar i attacken. Han beskriver det som en ”omfattande stridsoperation” med syfte att krossa Iran militärt och uppmanar det iranska folket att störta regimen och ta kontroll över landet.
Strax efter klockan 9 kommer larm om explosioner i norra Israel. Premiärminister Benjamin Netanyahu säger i ett uttalande att syftet med attacken mot Iran är att oskadliggöra ett ”existentiellt hot”.
520 000 svenskar (?) är arbetslösa i Sverige, men vi har arbetskraftsinvandring ??? Hmm? Det finns sååå många frågor/svar i alla dessa frågor som rör vissa saker, som redan borde vara avgjorda o klara att förstå. Vad har vi att fundera på? Hur mår svenskarna? — Se och hör videon.
NYTT: Ska D Trump verkligen skapa krig? Det krig som startar andra slags s k krig, och kommande utplåning? VI ALLA skall, BÖR VETA, VAR i TIDEN VI ÄR NU!
D Trump är den som bibeln talar om, då vi läser om Gog och Magog, Avtal/ Israel, Mr Kushner, och alla andra inblandade. Se gärna videon nedan. OBS! 500 miljoner dollar har spenderats redan!
Det han säger om s k Aliens är förmodligen om de verktyg/bomber eller annat som han vill använda i ett anfall emot.. kanske Iran.. och skylla på. Diskussion på radio i veckan som gått.Ok nu är det ny vecka när detta läggs in på nätet och jag hoppas på en lugn vecka, vi kan ju BE att denne man, D Trump, lugnar ner sig.
Nu ger sig ännu en aktör på allvar in i det syriska kriget. Det är Iran, Syriens viktigaste allierade, som uppges ha sänt tusentals soldater in i Syrien för att vara med i en väntad markoffensiv i nordvästra Syrien.
På onsdagen kom en delegation med iranska parlamentsledamöter till Syriens huvudstad Damaskus. Det kan ses som ett slags politisk manifestation av enighet som ska ledsaga det militära samarbetet, vilket handlar om en aktion mot rebeller i nordvästra Syrien.
Ledaren för den iranska delegationen är ordföranden i parlamentets utrikesutskott, Alaeddin Boroujerdi. Han säger enligt den statliga radio- och tv-sändaren Irib:
– Den internationella koalitionen ledd av USA har misslyckats i kampen mot terrorism. Samarbetet mellan Syrien, Irak, Iran och Ryssland har varit positiv och lyckosam.
Tusentals soldater
Det är ingen hemlighet att Iran har bistått Syrien och dess diktator Bashar al-Assad med militära rådgivare redan tidigare. Alliansen hänger samman med att al-Assad och det styrande skiktet i Syrien omfattar en religiös gren av islam som är besläktad med shiitisk islam i Iran.
Nu handlar det enligt nyhetsbyrån Reuters om tusentals soldater som ska delta i en militär operation tillsammans med ryska luftstyrkor. Reuters citerar två anonyma militära källor. Nyhetsbyrån anger inte från vilket land de kommer.
Strider redan för al-Assad
Redan i förra veckan rapporterades att en hög militär i Irans elitstyrka, Revolutionsgardet, omkommit i sin egenskap av rådgivare till den syriska armén.
I dag rapporterar den iranska nyhetsbyrån Tasnim att två andra höga iranska officerare har dött i strid mot terroristorganisationen Islamiska staten, IS.
Det kan ses som en bekräftelse på att Iran redan strider på al-Assads och Putins sida.
Enligt Reuters planeras en offensiv mot Syriens största stad Aleppo, där uppenbarligen den syriska armén, iranska trupper och ryska luftstyrkor ska samverka.
Även Hizbollah?
Troligt är att även soldater från den libanesiska Hizbollah-milisen ska delta. Hizbollah understöds av Iran. al-Assad har sedan länge anlitat Hizbollah-styrkor för att stärka den ganska medtagna syriska armén. USA betraktar Hizbollah som terrorister, men det gör inte EU.
Staden Aleppo och provinsen med samma namn är viktiga för al-Assad. De västra delarna av landet ses som hans främsta fäste.
Det har till och med sagts att al-Assad, om han förlorar huvudstaden Damaskus, skulle bege sig västerut, där han anses ha stöd, för att därifrån regera vidare i de återstående delarna av Syrien.
Ryssland har en fördel i sina bombningar i Syrien jämfört med USA: Man har tillgång till marktrupper. Inte bara från den syriska armén utan troligen också iranska. Militära experter anser att flygattacker mot en motståndare måste följas upp avmarktrupper för att bli effektiva.
Allians med flera länder
Frågan är dock hur mycket det verkligen blir frågan om att bekämpa IS, eftersom IS bara finns i några områden på landsbygden nära staden.
Sedan Ryssland för två veckor sedan började sina bombningar i Syrien har alltså mycket hänt. Ryssland är nu del av en allians med flera länder i regionen.
På senare tid har även Irak uttalat sig positivt om Ryssland. Den irakiske presidenten Haider al-Abadi har sagt att han inte skulle ha något emot att Ryssland även bombade i Irak, där IS har lagt under sig en stor del av landet.
Missnöje med USA:s insatser
Al-Abadi har uttalat sitt stora missnöje med USA:s bombningar av IS-mål i Irak. Han menar att USA saknar viljan att verkligen bekämpa IS.
Irak samarbetar visserligen med USA, men samtidigt har det shiitiska Iran ett starkt inflytande på den irakiska regeringen, som också är shiitiskt dominerad.
Vinst för Ryssland
För Ryssland är det en klar taktiskt vinst att nu samarbeta med flera länder i Mellanöstern. Tidigare har Syrien varit den enda verkliga allierade i området.
Frågan är dock hela tiden om denna utökade allians ska slåss mot IS i första hand eller om det handlar om att hålla kvar al-Assad vid makten och bekämpa de syriska rebellgrupper som slåss mot honom. Iran har ett intresse av att hålla honom vid makten precis som Ryssland.
USA-alliansen har anklagat den ryska alliansen för att koncentrera sig på de rebeller som både är mot al-Assad och mot IS.
Doomsday Report: THREE MILLION PREPPERS IN AMERICA Are Getting Ready For The End of the World As We Know ItPosted: 15 Feb 2012 03:36 AM PSTIn the autumn of 2008, as Presidential hopefuls sparred over whether we had entered a recession or not and well before the onset of the most serious global crisis since the 1930’s, trend forecaster Gerald Celente advised his Trends Journal subscribers to prepare for the worst and plan for the best. “It will be,” warned Celente, “like nothing we’ve ever seen in our lifetime.”
enkel översättn:
Domedagsrapport: TRE MILJONER PREPPERS i Amerika gör sig redo för End of the World som vi känner ItPosted: 15 feb 2012 03:36 AM PSTIn hösten 2008, som presidentkandidater sparrade över om vi hade gått in i en lågkonjunktur eller inte och väl innan starten av den allvarligaste globala krisen sedan 1930-talet, rådde trendspanare Gerald Celente hans Trender Journal abonnenter för att förbereda för det värsta och planera för det bästa. ”Det kommer att vara,” varnade Celente, ”liknar inget vi någonsin har sett i vår livstid.”
* -Har Iran kärnvapen eller skall de fixa sådana? Irans president såg väldigt självsäker ut i Tv och han såg ut som om han drev med folk…Är det inom ett år som de kommer att anfalla Israel, eller vem anfaller vem? Ja det är många frågor at hålla reda på i dessa tider. Svar får vi hur som helst i alla fall. Det lär vi märka då världen börjar att accelerera mot att trasas sönder. Det skadar ju i alla fal inte att vara något sånär uppdaterad…. /Blessings. Maria
