Tag Archive | bekänna

‘Farisé’ eller ‘Bokstavstrogen’..


Kärt barn har många namn.

Ett namn är ”farisee” och ett annat är ”bokstavstrogen”. Man slänger ur sig det liksom ett skällsord mot den som vill leva som en kristen och som tror på allt vad Gud har sagt.

Om man verkligen tror att Gud finns då borde man också tro på det han sagt, att det är rätt, att han säger vad han menar och menar vad han säger.

Men vi lever i den generationen som kommit längst bort från Gud och som kan minst av Bibeln. Vi är den generation som förtröstar på vårt eget förstånd och på så vis sätter våra sinnen högre än Gud. Vi blir då den generation som vet mer och kan mer än alla generationer före oss. Ett förklätt högmod!

Vi vågar inte längre tro Gud för det han sagt, och vill därför hitta andra lösningar, helst utan att överge vår ”kristna bekännelse”, Jesus Kristus är kommen i köttet, för, det måste väl räcka, eller hur? Jag ska snart komma in på Jesu egna beskrivning av en farisee, men först vill jag påpeka att ”bekännelse” inte bara är läpparnas bekännelse, utan det ord Johannes använder i 1 Joh. 4:2-3 har den djupare betydelse av att ”erkänna”. Många bekänner att Jesus är Herren, men vill inte erkänna det med sina liv.

Du har säkert läst Paulus ord i Tit. 1:16 ”De påstår att de känner Gud, men med sina gärningar förnekar de honom. De är avskyvärda och olydiga och odugliga till varje god gärning.”

Dessa som Paulus talar om här hade nog en fin läpparnas bekännelse av att Jesus är Herren, men de förnekade honom med sina gärningar, för det är inte bara läpparnas bekännelse som avgör om du tillhör Herren, utan om du verkligen tror på det han sagt, då rättar till ditt liv efter hans ord. Och Jesus säger själv ”Varför kallar ni mig Herre, Herre, men gör inte vad jag säger?” Dessa har alltså inte erkänt att Jesus ÄR Herren, för om de låtit honom vara Herre skulle Herren vara Herre och inte dem själva.

Men nu till Jesu beskrivning av en farisee.

Markus ger oss först en beskrivning av vad och hur fariseernas tro gav sig till uttryck:

”Då samlades kring honom fariseerna och några skriftlärda, som hade kommit från Jerusalem. Och när de fick se att somliga av hans lärjungar åt bröd med orena, det vill säga otvättade händer, klandrade de det. För fariseerna och alla judar äter inte utan att de noga har tvättat händerna, för att hålla de äldstes traditioner. Och när de kommer från torget, äter de inte utan att de först har tvättat sig. Och mycket annat sådant finns som de har lärt sig att hålla, som att skölja bägare och kannor och kopparkärl och bänkar.”

Fariseerna ställer en anklagande fråga till Jesus och här börjar Jesus förklara hur en farisee är och vad den gör.

”Då frågade fariseerna och de skriftlärda honom: Varför följer inte dina lärjungar de äldstes traditioner, utan äter bröd med otvättade händer? Han svarade och sa till dem: Rätt har Jesaja profeterat om er, ni hycklare, som det står skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. Och förgäves tjänar de mig, då de lär ut läror som är människobud. För ni överger Guds bud och håller mänskliga traditioner, såsom att skölja kannor och bägare, och mycket annat sådant gör ni. Och han sa till dem: Skickligt upphäver ni Guds bud för att hålla era traditioner.” Mark. 7:1-9

Sedan ger han ett exempel på hur de upphäver Guds bud för sina egna traditioner.

”För Mose har sagt: Hedra din far och din mor, och : Den som förbannar sin far eller mor, han ska döden dö. Men ni säger: Om någon säger till sin far eller mor: Det du skulle fått av mig till hjälp ger jag som en korban, det vill säga en offergåva, då tillåter ni inte att han gör något mer för sin far eller för sin mor.” Mark. 7:10-12

Och avslutar sitt samtal med följande ord: ”Så upphäver ni Guds ord genom er tradition, som ni har fört vidare. Och mycket annat sådant gör ni.” Mark. 7:13

En farisee är en som INTE håller Guds ord, en som INTE är bokstavstrogen, som bygger sina EGNA läror och upphäver Guds bud, en HYCKLARE (skådespelare), enligt Jesu egna ord.

När du väljer använda ett sådant ord, när slänger ur dig att vi är fariséer för att vi tror på varenda ord i Bibeln, tänk då på Jesu beskrivning och se om den inte passar bättre in på dig.

Författare: Jon-Are Pedersen, Från: https://theholyremnant.com/2022/06/07/kart-barn-har-manga-namn/

The life of the believer. Bekänna synd. /Förlåtelse. När vi älskar Jesus…

The life of the Believer

Bekänna synd
(Ps 32:5)
Då uppenbarade jag min synd för dig, jag dolde inte min missgärning. Jag sade: “Jag vill bekänna mina överträdelser för HERREN.” Då förlät du mig min syndaskuld.
-När vi älskar Jesus och vill följa honom då vet vi att vi ska och bör vilja bekänna de fel vi gör. ÄVEN om vi älskar honom så gör vi fel: vi säger fel och vi handlar felaktigt i många situationer, vi är bara människor. När vi handlar fel emot Gud,emot någon människa, eller emot oss själva måste vi vara beredda att erkänna detta inför Gud och be om hans förlåtelse. För när vi gör fel då gör vi FEL emot HONOM, vår Gud. Vi måste bekänna våra synder, våra fel och på alla sätt försöka att göra RÄTT.   Sådana handlingar tar tid att lära sig, rätt tänkande, rätt slags hjärta som klappar för honom och för rättfärdighet, rättvisa och en mycket stor kärlek.     /Maria

(Ords 28:13)
Den som döljer sina överträdelser går det ej väl, den som bekänner och överger dem får barmhärtighet.

(Luk 15:17-24) Den förlorade sonen
Då kom han till besinning och sade: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här håller jag på att dö av svält. Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina daglönare. Och han stod upp och gick till sin far.
Medan han ännu var långt borta, fick hans far se honom och förbarmade sig över honom. Fadern skyndade emot honom, föll honom om halsen och kysste honom. Sonen sade till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Men fadern sade till sina tjänare: Skynda er att ta fram den bästa dräkten och klä honom i den och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter! Och hämta den gödda kalven och slakta den, och låt oss äta och vara glada. Ty min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och festen började.

Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort.
(Apg 19:18)

Bekänn alltså era synder för varandra och be för varandra, så att ni blir botade. Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön.
(Jak 5:16)

Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.
(1 Joh 1:9)

 

DET KORS som min Herre giver mig att bära, ..”Använd ditt kors såsom en stav, vilken hjälper dig framåt och låt det ej bli en stötesten, varpå du snavar.”

 

Foto Maria

Foto Maria

“Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig, så följe han mig.” Mark 8: 34.

DET KORS som min Herre giver mig att bära, kan antaga olika gestalt. Kanske får jag nöja mig med ringa och trång verksamhetskrets, medan jag känner att det finns möjligheter inom mig för ett mera omfattande arbete. Kanske får jag år från år odla ett fält, som ej synes giva någon skörd. Eller jag känner mig måhända manad att tänka vänligt och kärleksfullt om någon, som har gjort mig orätt, tilltala honom vänligt, taga honom i försvar inför alla, dem som angripa honom och visa honom medkänsla och hjälpsamhet. Kanske måste jag bekänna min Mästare bland sådana, som ej önska bli påminda om Honom och Hans krav. Kanske måste jag röra mig bland mina medmänniskor med ett strålande glatt ansikte, medan mitt hjärta är nära att brista.

Det finns många slags kors, och vart och ett av dom är svårt och tungt. Inget av dem skulle jag av mig själv ha utvalt. Men Jesus är mig aldrig så nära, som då jag lyfter upp mitt kors och undergivet lägger det på min skuldra för att bära det med tåligt och förnöjsamt sinne. Han är hos mig för att bringa min vishet till mognad, för att fördjupa min frid, öka mitt mod och min förmåga att hjälpa andra. Det sker just genom denna erfarenhet, som är mig så smärtsam och tung, så att jag kan säga: “Jag växer under bördan.” Dessa ord läste jag på ett sigill, som tillhört en skotsk presbyterian, vilken inspärrats i ett ensligt fängelse, omgivet av det brusande och snyftande havet.
“Använd ditt kors såsom en stav, vilken hjälper dig framåt och låt det ej bli en stötesten, varpå du snavar.”
*

Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.

/Maria

Bild Maria

Bild Maria