Tag Archive | Vittnesbörd

Jesus hånas, och de hånas som vill berätta om hans storhet, godhet och nåd.

Guds och Abrahams barn

Gal 3:26 Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. 28 Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet.
______

-Vi som vill visa på Jesus och berätta om honom och tro, vi hånas. Man har alltid sett ner på en som berättar om Jesus, det är ett faktum.
Man förkastade hans auktoritet för att han var en av deras egna (folket på Jesu tid). De trodde att de kände honom, men icke.

Vi som vill visa på Jesus idag, vi blir hånade. Men vi ger inte upp, för vi vet att han lever idag och skall komma tillbaka, kanske snart. Vad är viktigare än att människor får lära känna honom, innan det är för sent!

Jesus kunde ha gjort större under i Nasaret än vad han gjorde, javisst, men han valde att inte göra det på grund av folkets stolthet och otro.
De under som han gjorde hade liten inverkan på folket, eftersom de inte ville ta emot hans budskap eller tro att han var från Gud. Därför gick Jesus därifrån för att söka upp andra människor som ville tro på hans under och budskap.

Vi ska inte envisas för mycket då människor inte vill höra på våra berättelser/Vittnesbörd, eller annat om Jesu liv och makt.
Vi kan inte förändra någon med vår egen vilja, men vi kan vilja gå vidare i tro och inte sluta att berätta om Jesus. Gud får övertyga människor.
Jesus som ledare: Barmhärtig, Läkare, Rättvis och god, Betjänar sin omgivning, Kung över hela skapelsen.
Men det vill man inte veta….. eller? vill man? Det är bråttom! Varje dag är frälsningens dag.

 

 

Det är en nåd att få möta Jesus och få tro på honom. Våga vittna om Jesus

-Vittnesmål om vem man tror på (Jesus) är härliga att få berätta.
Men inte alla vill höra det, utan människor kan bli väldigt sura och arroganta i tonen då man berättar om tro, sin tro på Gud/Jesus.
Det ses som ‘normalt’ att häckla de troendes tro på Jesus, och den troende skall /bör tydligen/  rakt av acceptera att människor tror på evolution och på apor som blir människor? Varför blir inte aporna människor idag?
Genom alla tider har människor berättat om sin frälsning och berättat om allt gott som Jesus gör, men det är fortfarande inte populärt.
Många personer kan känna sig hotade av våra vittnesbörd för att de känner på sig att det vi säger verkligen kan vara sant. Om det då skulle vara sant så är det ju i så fall sant att Gud finns!!
Oj, ja, det kan vara sant!

-Det är sant, Gud finns, Jesus finns. Jesus dog på korset för alla människor och skall komma igen en dag! ALLA människors ögon skall se honom komma på skyarna.

-Men jag tror inte att alla människor som inte tror idag vill tänka på den tanken att Jesus faktiskt finns. Allt idag ska vara av vetenskap men icke av tro.
Man möter en hel del motstånd då man efter det man fått en fråga om man tror på Gud- sedan får en helomvändning i bemötande- en utskällning eller sarkastisk blick eller en fråga om man är ‘normal’.
Det var och är fortfarande många som tar fasta på att vara Jesu lärjungar och det kostar på men är det bästa man kan få vara. En av de stora på Jesu tid var ju Johannes Döparen, som gick före Jesus och vittnade om honom och som Johannes döpte. Joh 3:22.
_________

Johannes Döparen hade det inte lätt precis, men han gav aldrig upp sin tro. Men hans liv slutade i en tragisk död.
****Hans huvud hamnade på ett fat:****

Mark 1:4 Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse.
Mark 6:14 Jesu namn hade nu blivit känt, och kung Herodes fick höra att folk sade att Johannes Döparen hade uppstått från de döda och att det var därför dessa krafter verkade i honom.
Mark 6:24 (Herodes födelsedag) Då gick hon ut och frågade sin mor: ”Vad ska jag be om?” Hon svarade: ”Johannes Döparens huvud.”
Mark 6:25 Flickan skyndade genast in till kungen och bad: ”Jag vill att du genast ger mig Johannes Döparens huvud på ett fat!”
Mark 6:27 Han skickade genast i väg en bödel och befallde honom att hämta Johannes Döparens huvud. Denne gick då bort och halshögg honom i fängelset.
Luk 7:20 Männen kom till Jesus och sade: ”Johannes Döparen har sänt oss till dig för att fråga: Är du den som skulle komma? Eller ska vi vänta på någon annan?”
Luk 7:33 Johannes Döparen kom, och han varken åt bröd eller drack vin, och då säger ni: Han har en ond ande.
Luk 9:19 De svarade: ”Johannes Döparen. Men en del säger Elia, och andra att någon av de gamla profeterna har uppstått.”

  Bild Pinterest

 

Det är bara en stor nåd. Nåd utöver NÅD. Tacksamhet.

Det är bara en stor nåd

Vittnesbörd av Elaine Vidén

Jag har ganska länge gått och tänkt på Guds nåd. Att han har frälst oss. Jag vill läsa ett ord:

-Men Gud som är rik på barmhärtighet har älskat oss med så stor kärlek, också när vi ännu var döda genom våra överträdelser, att han har gjort oss levande tillsammans med Kristus. Av nåd är ni frälsta.  Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus, för att i kommande tider visa sin överväldigande rika nåd genom godhet mot oss i Kristus Jesus. Ty av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det (Ef 2:4-8). 

Jag är jättetacksam för att Gud är med mig varje dag och han har denna otroliga kärlek till oss och alla människor. Det är bara en stor nåd.
Tack Jesus att vi får samlas i ditt namn, tack att du är med oss varje dag och aldrig lämnar oss ensamma. Tack att du kommer snart och hämtar oss hem till dig, så att vi alltid får vara tillsammans med dig. Amen

__________________
Maria:    -Jesus är verkligen med den troende varje dag och stund, d  v s HELA TIDEN!  Skulle jag väl ängslas då? Nej, det skulle jag  /vi/de   INTE. Men sådan är människan så frälst hon är så bär även hon på ängslan över olika saker, men Gud sade  ‘GÖR ER INGET BEKYMMER’, och det får vi ta till oss, eller hur!
Därför säger jag er: Gör er inte bekymmer för ert liv, vad ni skall äta eller dricka, inte heller för er kropp, vad ni skall klä er med. Är inte livet mer än maten och kroppen mer än kläderna?
14
Vem av er kan med sitt bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd?
15
Och varför gör ni er bekymmer för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte.
16
Gör er därför inte bekymmer och fråga inte: Vad skall vi äta? eller: Vad skall vi dricka? eller: Vad skall vi klä oss med?
17
Gör er alltså inte bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Bönesvar! Vittnesbörd- idag. Tack Gud. Ordspråksb 10

Bönesvar

Bönesvar? Jaa de finns och Gud ÄR god, ALLTID. När man ber efter hans vilja och låter honom göra det som inte vi kan, då blir det bönesvar. När vi är HJÄLPLÖSA så finns han i ännu högre grad än när människor är högmodiga och sitter på sina höga hästar! Idag har två för oss stora problem blivit lösta. Vi tackar Gud för hans närvaro i våra liv och för att vi vågar TRO på under och mirakel!
Tack Gud för det du gjort, en stor börda föll av oss!!!

Därför att jag vet vad bönesvar är, så ber jag att DU läser kapitel 10 i Ordspråksboken. Det kapitlet berättar om vad den troende får för hjälp av GUD och om vad den otroende inte förstår och hur fel den går! Här finns klara svar i texten om vad det innebär att vara det ena eller det andra. Jag föredrar sedan många år tillbaka att tro på Gud och hans allmakt och underbart stora kärlek. Han löser det som vi INTE KAN. AMEN.

Ordspråksboken

10 Kapitlet

1
Detta är Salomos ordspråk. En vis son gör sin fader glädje, men en dåraktig son är sin moders bedrövelse.

2
Ogudaktighetens skatter gagna till intet men rättfärdigheten räddar från döden.

3
HERREN lämnar ej den rättfärdiges hunger omättad, men de ogudaktigas lystnad avvisar han.

4
Fattig bliver den som arbetar med lat hand, men de idogas hand skaffar rikedom.

5
En förståndig son samlar om sommaren, men en vanartig son sover i skördetiden.

6
Välsignelser komma över den rättfärdiges huvud, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.

7
Den rättfärdiges åminnelse lever i välsignelse, men de ogudaktigas namn multnar bort.

8
Den som har ett vist hjärta tager emot tillsägelser, men den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.

9
Den som vandrar i ostrafflighet, han vandrar trygg, men den som går vrånga vägar, han bliver röjd.

10
Den som blinkar med ögonen, han kommer ont åstad, och den som har oförnuftiga läppar går till sin undergång.

11
Den rättfärdiges mun är en livets källa, men de ogudaktigas mun gömmer på orätt.

12
Hat uppväcker trätor, men kärlek skyler allt som är brutet.

13
På den förståndiges läppar finner man vishet, men till den oförståndiges rygg hör ris.

14
De visa gömma på sin kunskap, men den oförnuftiges mun är en överhängande olycka.

15
Den rikes skatter äro honom en fast stad, men de armas fattigdom är deras olycka.

16
Den rättfärdiges förvärv bliver honom till liv; den ogudaktiges vinning bliver honom till synd.

17
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse.

18
Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre.

19
Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig.

20
Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.

21
Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd.

22
Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill

23
Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis.

24
Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.

25
När stormen kommer, är det ute med den ogudaktige; men den rättfärdige är en grundval som evinnerligen består.

26
Såsom syra för tänderna och såsom rök för ögonen, så är den late för den som har sänt honom åstad.

27
HERRENS fruktan förlänger livet men de ogudaktigas år varda förkortade.

28
De rättfärdigas väntan får en glad fullbordan, men de ogudaktigas hopp varder om intet.

29
HERRENS vägar äro den ostraffliges värn, men till olycka för ogärningsmännen.

30
Den rättfärdige skall aldrig vackla men de ogudaktiga skola icke förbliva boende i landet.

31
Den rättfärdiges mun bär vishet såsom frukt, men en vrång tunga bliver utrotad.

32
Den rättfärdiges läppar förstå vad välbehagligt är, men de ogudaktigas mun är idel vrånghet.

       Ja Gud är god och jag tackar honom för att han alltid är närvarande i mitt liv, alltid tätt intill mig, i mitt hjärta, och den helige Ande gav mig bibelordet i morse. INNAN jag visste att allt var löst!!!

NamnlösMaria

God 5

Ett annat perspektiv. Vittnesbörd, artikel- Tröst och uppbyggelse

134

 

Ett annat perspektiv!

Vittnesbörd av Ingegerd Fredriksson

Jag vill läsa ur första Thessaloniker-brevets femte kapitel:
– Vad åter angår tid och stund härför, så är det icke behövligt att därom skriva till eder, käre bröder. Ty I veten själva nogsamt att Herrens dag kommer såsom en tjuv om natten. Bäst de säga: ”Allt står väl till, och ingen fara är på färde”, då kommer plötsligt fördärv över dem, såsom födslovåndan över en havande kvinna, och de skola förvisso icke kunna fly undan. Men I, käre bröder, I leven icke i mörker, så att den dagen kan komma över eder såsom en tjuv; I ären ju alla ljusets barn och dagens barn. Ja, vi höra icke natten eller mörkret till; låtom oss alltså icke sova såsom de andra, utan låtom oss vaka och vara nyktra. De som sova, de sova om natten, och de som dricka sig druckna, de äro druckna om natten; men vi som höra dagen till, vi må vara nyktra, iklädda trons och kärlekens pansar, med frälsningens hopp såsom hjälm. Ty Gud har icke bestämt oss till att drabbas av vrede, utan till att vinna frälsning genom vår Herre, Jesus Kristus, som har dött för oss, på det att vi må leva tillika med honom, vare sig vi ännu äro vakna eller vi äro avsomnade. Trösten därför varandra, och uppbyggen varandra inbördes, såsom I ock redan gören (1917, 1 Tess 5:1-11).

Jag tänker särskilt på den sista versen: ”Trösten därför varandra, och uppbyggen varandra inbördes, såsom I ock redan gören.” Jag har gått och tänkt på orden trösta varandra. Hoppet de hade var att trösta varandra med orden om att Jesus skulle komma. Och då tänker jag: vad är vårt hopp idag? Vad tröstar vi varandra med? Det blir så ytligt, mycket av det vi tröstar varandra med. Det blir inte Jesus, utan vi tröstar varandra med att vi är mätta och bor bra och sover bra – vi har allting bra. Men aposteln säger att vi ska trösta varandra med att Jesus kommer – ett annat perspektiv.
Jag ber: Jesus, hjälp oss, så att vi inte somnar eller blir efter på vägen därför att vi har det för bra, utan att vi lever så med dig Jesus, att vi längtar efter din tillkommelses dag hela tiden!
Sonen lärde lydnad genom sitt lidande, och vi kanske måste mer komma in i det förhållandet till vår frälsare, att vi är beredda att gå ut och säga obehagligheter till människor. Det är ju så idag att man får inte säga något som gör att folk blir rädda. Men det vi har att säga är ju för att rädda dem! Rädda dem genom sanningen, för sanningen ska göra oss fria, står det i Bibeln.
Därför ska vi hjälpa varandra, står det i sista versen jag läste, och uppbygga varandra inbördes. Det innebär att vi ska dra i varandra – kom nu syster och broder, så hjälps vi åt! Man kanske kan ringa till någon och säga kom och hjälp till! Kom och var med! Det handlar om att komma ut i det som Gud har tänkt att vi ska göra.
Jag har också en sångvers, som lever så starkt inom mig:
– Jag har valt att göra sällskap med Guds enkla vandringsmän. Det må kosta vad det vill, men jag vill hem till himmelen.
Det är längtan hem som driver mig, jag vill ej stanna här ty en främling här på jorden jag ju är.

Det är så fantastiska ord. Och jag vill verkligen att det ska bli levande för mitt hjärta och önskar att det blir levande för oss alla; att vi har valt att göra sällskap med Guds enkla vandringsmän. Tänk, så underbart!
Tack Jesus, att du vill ta ut oss till ett folk som är på vandring och som inte sitter fast i tiden; att vi kan peka på dig, Herre, och säga att du är vägen, sanningen och livet. Tack för att du hjälper oss att komma loss från allt det jordiska, och få vår blick vänd mot dig. Jag prisar och tackar dig för din underbara frälsning som du har gett oss. Tack för att vi får vara dina barn Herre. Tack att vi får vinna människor denna sena tid för ditt rike. Amen.

*
Maria:  – Det finns många saker att fundera över i denna artikel. Det är inte de troende som blir överraskade över Jesu återkomst, det är de som icke tror. De är många som fått sagt sig att Jesus skall komma men de tror det inte. Det är många som blir förargade och ilskna då man berättar vad man fått veta från Jesus.  Det är många som säger att bibeln är en sagobok och Gud finns inte, och  mer som är osant.Det är många som inte vill höra eller veta, men d e kommer att ångra sig bittert att de inte lyssnade och sökte Gud medan tid fanns.
När det gäller krig och krigslarm har det just skett en militärkupp i Turkiet. Det kan bli mycket mycket allvarligt. Ett terrordåd skedde i Nice i torsdags, ser ni vad som sker? Allvarliga situationer på MÅNGA ställen och man säger att det  ‘ordnar sig’   och man får inte alltid rätt information. Något att fundera på… och att: GUD HAR ALL KONTROLL! även om katastrofer duggar tätt.
NamnlösMaria

Vittnesbörd. Muslim blev en kristen…

Lebanese Muslim becomes a Christian and leads dozens of Muslims to Jesus!

Mannen säger att Evangelium verkligen är kraften från Gud. När han hörde Bergspredikan och om att älska sina fiender då begrep han att han hört något enormt viktigt som han aldrig hört förut. Han träffade senare en pastor i Beirut som behövde hjälp med översättning av bibeln till arabiska….han åkte till USA och Chicago, Michigan.. Vad som är omöjligt för en människa är möjligt för Gud. Mannen evangeliserar tillsammans med andra…De har döpt 15 personer på tre år och det rullar på. De sprider evangelium för dem från Middle East. De berättar om Jesus och frälsningen och att Gud gav sin son för alla människor, för dem.

Javisst skall man vara glad åt sådana vittnesbörd och det finns fler än vi vet om. Det är glädjande. JESUS  är HERRE!

 

NamnlösMaria

 

Åter till Ordet och bönen! /Vittnesbörd

 

Jesus är Herre

 

Åter till Ordet och bönen!
Vittnesbörd av Ragnar Sjöberg

*

Det är underbart att Herren verkar ibland oss. Katoliceringen har blivit så populär i kristenheten att man måste ha radband och Maria-statyetter, osv. Någon frågade om Jehovas vittnen och Islam, om det inte är lika farligt. När det gäller dem är det mer uppenbart att det är villoläror.
I katolicismen är det så mycket som är lika sanningen, men det är inte sanningen. Mycket i själva läran är samma sak, men praktiseras på ett helt annat sätt. Det farliga med katolicismen är också att det finns så mycket storslagna ritualer; kören sjunger pampigt och det tilltalar den naturliga människan. Det är farligt för det fångar den naturliga människan, som tror att det är andligt. Den naturliga och själiska människan är främmande för det som hör Guds ande till. Ännu en fara är att kyrkan tar hand om individens frälsning, man behöver inte tänka på den själv. Är man italienare eller fransman är man katolik av tradition, man har inte valt att bli det då man växt upp i det sammanhanget. Man har väldig respekt för kyrkan, men den personliga frälsningen är man främmande för.
Bibeln säger att vi själva måste ta emot Jesus som frälsare och uppleva pånyttfödelse och frälsning. Det har blivit så populärt med radband och frälsarkrans. Det är mycket fina tankar, men man är främmande för blodet och försoningen. Jesus finns inte med. Det är filosofier och mänsklig visdoms höga ord. Bakom all sådan falsk religion står själafienden. Satan är nämligen religiös. Han har ingenting emot religion, men det ska vara bort ifrån all frälsning och sann gudsuppenbarelse. Där Gud verkar uppenbarar han sin vilja. Man förstår Guds Ord när det uppenbaras genom Guds Andes ledning. Sann tro på Gud, den tro som övervinner, är inte förnuftstro och mänsklig tro. Det är tro som Herren uppenbarar i sitt ord om sanningen.
Må vi vara vakna för att inte intas av det som ser tjusigt ut för människan. Det kan vara till fördärv. Vi läser i historien om hur katolska kyrkan har åstadkommit grymheter; fruktansvärda saker under århundradenas lopp. Den stora skökans synder når ända upp till himlen, står det i Bibeln. Det står också: ”Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder” (Upp 18:4). Det är viktigt att inte låta sig besmittas av sådant som kan se bra ut för människan, men som inte är äkta.

Det som behövs är en förnyelse av det andliga livet; en återgång till Ordet och bönen. Jag har hört om att det finns grupper som börjar samlas igen omkring Ordet, bönen och Jesus. Inte omkring stjärnor och idoler, utan omkring Jesus. Då får man uppleva att han möter oss i våra hjärtan till frälsning och förvandling. Herren vill ingen syndares död, han vill inte att någon ska förgås, utan att människor ska bli frälsta. En del säger att Gud är kärlekslös som dömer människor till helvetet. Det är människan som bereder sin evighet. Herren vill frälsa alla. Egentligen är världen frälst genom vad Jesus har gjort, men det måste tas emot i tro. Katolicismen har mycket gärningslära; man ska göra goda gärningar. Men trons grund är inte goda gärningar, trons grund är att tro på Jesus Kristus, och då kommer goda gärningar som följd av det.
Det är underbart att märka att flera samlas omkring Ordet och bönen, då kan Herren få verka. Lewi Pethrus sa en gång att om han fått börja om igen, skulle han börja med en liten grupp på 20-30 personer på mötena och predika evangelium. Då får Ordet verka genom den helige Andes kraft och smörjelse. Gud välsigne er alla att få uppleva en underbar och mäktig förnyelse, och att Jesus blir ärad och upphöjd, och han får bli stor ibland oss.
Snart är han här, och det vet vi att det är förutsagt att det ska gå ut en massa förförelser i världen. Förförande andar. Det är det farligaste. Inte motstånd, för det vet vi vad det innebär, men förförelse. Må vi alla vara vakna så att vi inte grips av sådant. Må vi hellre gripas av Guds helige Ande till frälsning, förnyelse och förvandling. Gud välsigne er alla. I Jesu namn. Amen.

Från http://www.midnattsropet.se/2014/11/ater-till-ordet-och-bonen.html

 

NamnlösMaria

Jesus väntar på dig med öppna armar / Vittnesbörd av Camilla Eliasson / Vi får komma precis som vi är. Luk 15

144

Jesus väntar på dig med öppna armar

Jag har den sista tiden uppehållit mig i Lukasevangeliet kapitel 15 och läst om den förlorade sonen. Det är en berättelse som är väldigt känd. Den handlar om en son som lämnade sin far efter att ha krävt ut sitt arv. Han gick ut i världen och förslösade det i ett utsvävande liv.
Den här berättelsen är en liknelse om människans förhållande till Gud. Vi är som den förlorade sonen. Vi vill gärna ha det Gud kan ge oss, men vi vill inte ha med Gud att göra, utan vill använda hans gåvor på vårt sätt. Men liknelsen berättar också att när sonen hade använt och förslösat allt kom en stor hungersnöd över hans liv. Han förstod att det var bara hos sin far han kunde få mättnad för sin själ.
Man kan tänka sig att när nu sonen ville återvända hem, att fadern skulle säga: Jaha, nu passar det att komma! Och då inte vilja ta emot honom. Men så säger inte den här historien. Jag blir så gripen när jag läser den här berättelsen. När sonen tog de första stegen för att återvända till hemmet, står det att Fadern väntade på sin son, och sprang emot sonen och tog emot honom med öppna armar. Så är det när vi kommer till Gud. Vi får komma precis som vi är. Just i den situation vi befinner oss,  väntar han på oss med öppna armar.
Bibeln säger att du kan komma precis som du är. Gud står med öppna armar och väntar på dig. Jag hoppas att det ska bli din erfarenhet, du som inte har tagit emot Jesus; att du vänder dig till honom, att du tar det första steget till Gud. För det är bara du som kan besluta det. Men när du väljer Jesus, så väntar han på dig med öppna armar!

http://www.midnattsropet.se/2015/07/jesus-vantar-pa-dig-med-oppna-armar.html

 

NamnlösMaria

 

Om vittnesbörd i Bibeln. Läs i olika kapitel

 

Bibeln/Bild Maria

 

Vad är vittnesbörd och var kan man läsa om det? Det får du reda på här nedanför. Några ord om vittnesbörd:

Vittne, Vittnesbörd, är givetvis ord, som hämtats från det juridiska området, men de användes redan i GT i religiös mening. I Jes 43:9-13; 44:1-22 talas om att folken samlas liksom till en process, där det skall avgöras, vem som är Gud, om det är Herren eller avgudarna. Avgudadyrkarna skall föra sina gudars talan, åberopa sig på erfarenheter, som visar, att dessa gudar är verkliga gudar, 43:9; 44:9. Meen de kommer på skam inför dem som för Herrens talan, 44:11. Om Israel säger Herren emellertid tre gånger: ”Ni är mina vittnen”, 43:10, 12; 44:8.

Ty Israel kan åberopa sig på erfarenheter, som visar att deras Gud är en verklig Gud. Det är därför israeliterna kallas hans vittnen.—–Mer eller mindre klart skönjes denna tankegång överallt i bibeln, där det talas om vittne och vittnesbörd.  Guds vittne är den, som företräder Guds sak. Människor skall vittna om Gud. Men det kan ske endast genom att Gud själv ger dem insikt om sanningen och utrustar dem med sin fullmakt. /Biblisk uppslagsbok.

Läs gärna de spännande bibelställena och ta reda på vad som står!

I molnstoden talade han till dem. De höll hans vittnesbörd och den lag han gav dem.[kap]
Saliga är de som tar hans vittnesbörd i akt, de som av allt hjärta söker honom, [kap]
Jag jublar över dina vittnesbörds väg som över stora skatter. [kap]
Tag bort ifrån mig smälek och förakt, ty jag tar vara på dina vittnesbörd. [kap]
Dina vittnesbörd är min glädje, de är mina rådgivare. [kap]
Jag håller mig till dina vittnesbörd, låt mig inte komma på skam, HERRE. [kap]
Vänd mitt hjärta till dina vittnesbörd och inte till orätt vinning. [kap]
Jag vill tala om dina vittnesbörd för kungar och jag skall inte komma på skam. [kap]
Jag ger akt på var jag går och vänder mina fötter till dina vittnesbörd. [kap]
Låt dem som fruktar dig och känner dina vittnesbörd vända sig till mig. [kap]
Håll mig vid liv enligt din nåd, jag vill ta vara på din muns vittnesbörd. [kap]
De ogudaktiga vaktar på mig för att förgöra mig, men jag aktar på dina vittnesbörd.[kap
Jag är klokare än alla mina lärare, ty jag begrundar dina vittnesbörd. [kap]
Jag har dina vittnesbörd till min eviga arvedel, de är mitt hjärtas fröjd. [kap]
Alla ogudaktiga på jorden kastar du bort som slagg, därför har jag dina vittnesbörd kära. [kap]
Jag är din tjänare, ge mig förstånd så att jag lär känna dina vittnesbörd. [kap]
Underbara är dina vittnesbörd, därför tar min själ dem i akt. [kap]
Du har givit befallning om dina vittnesbörd i rättfärdighet och stor trofasthet. [kap]
Dina vittnesbörd är rättfärdiga för evigt, ge mig förstånd, så att jag får leva. [kap]
Jag ropar till dig, fräls mig, jag vill ta vara på dina vittnesbörd. [kap]
Sedan länge vet jag genom dina vittnesbörd att du har fastställt dem för evig tid. [kap]
Mina förföljare och ovänner är många, men jag viker ej från dina vittnesbörd. [kap]
Min själ håller fast vid dina vittnesbörd, de är mig mycket kära. [kap]
Jag håller fast vid dina befallningar och vittnesbörd, ja, du känner alla mina vägar. [kap]
dit stammarna drar upp, HERRENS stammar, som ett vittnesbörd för Israel att HERRENS namn skall prisas. [kap]
Om dina barn håller mitt förbund och mitt vittnesbörd som jag skall lära dem, då skall också deras barn få sitta på din tron till evig tid.” [kap]
Bind ihop vittnesbördet och försegla undervisningen* bland mina lärjungar. [kap]
”Till Guds undervisning, till vittnesbördet!” Om de inte talar enligt detta ord finns ingen morgonrodnad för dem. [kap]
De skall vara till tecken och vittnesbörd om HERREN Sebaot i Egyptens land. Ty när de ropar till HERREN på grund av förtryckarna, skall han sända dem en frälsare, en stor frälsare, och han skall befria dem. [kap]
Därför att ni tände rökelse och syndade mot HERREN och inte lyssnade till HERRENS röst eller vandrade efter hans lag, hans stadgar och vittnesbörd, därför har denna olycka drabbat er, så som det är i dag.” [kap]
Och Jesus sade till honom: ”Se till att du inte talar om detta för någon, men gå och visa dig för prästen och bär fram den offergåva som Mose har föreskrivit, till ett vittnesbörd för dem.”* [kap]
Ty från hjärtat kommer onda tankar, mord, äktenskapsbrott, otukt, stöld, falskt vittnesbörd och hädelser. [kap]
Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma. [kap]
”Se till att du inte talar om detta för någon, men gå och visa dig förprästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem.” [kap]
Och om man på någon plats inte tar emot er eller hör på er, så gå därifrån och skaka av dammet under era fötter till ett vittnesbörd mot dem.” [kap]
Jesus förbjöd honom att berätta det för någon och sade: ”Gå i stället och visa dig för prästen och bär fram det offer som Mose har föreskrivit för din rening, som ett vittnesbörd för dem.” [kap]

HÄR i denna länk kan du fortsätta att läsa allt som står om vittnesbörd i bibeln, (eller gå tillbaka från början, sida 1) :

http://www.folkbibeln.net/vers/search?offset=96&text=vittnesb%C3%B6rd

http://www.folkbibeln.net/vers/search?offset=0&text=vittnesb%C3%B6rd  1

 

Bibeln Guds Ord

 

 

 

/

Vittnesbörd om min mans glasögon! Sprickan borta!

 

Foto Maria

Foto Maria

*

Vittnesbörd om glasögon…sprickan:

I förrgår visade min man mig en spricka som han hade fått på det högra glaset på sina glasögon. OJ, det där skulle ju kosta pengar att laga antog vi, och tänkte då på att kontrollera med Försäkringsbolaget först.

Min man åkte i morse till Försäkringsbolaget och visade sprickan och fick veta att självrisken ju var 1500 kronor. Jaha, det var ju mer pengar än glaset skulle kosta.

Han gick sedan till sin glasögonaffär och ville visa dem sprickan och fråga dem när de kunde laga nämnda glas. Vad hände då tror du?

Men, sade kvinnan i affären, det finns ingen spricka, det är helt, vad menar du?

Min man stirrade på henne och såg henne putsa glaset och säga att det fanns inget att laga! Vad var nu detta då? Hallelujah! säger vi då och förstår mer än väl att HERREN själv gjort ett ekonomiskt under, och med att visa sin makt och kraft och kärlek  på ett sådant underbart sätt!

Gud är god. Och sprickan i glaset hade också en annan profetisk innebörd som bara vi i familjen förstår.

Underbar är Herren!

 

Foto Maria

Foto Maria

 

*

*Min dag den tillhör Jesus, Min kropp, min själ, mitt allt. Han köpte mig, min Herre god, och priset var hans dyra blod. Min dag den tillhör Jesus, Min kropp, min själ, mitt allt.* / PO

Vittnesbörd. Ett JA till Jesus

 

Foto Maria

Foto Maria

*

Det finns många vittnesbörd att läsa från olika människor som berättar om sin frälsning, sitt möte med Jesus och sitt JA till att följa honom. Här har jag hittat och läst några stycken och det är verkligen härligt och underbart att läsa dem. Läs dem du också och förstå hur det kan gå till att möta Jesus och bli förvandlad i sitt inre- för alltid.

*

Vittnesbörd av Olle Granberg

Jag var inte ute och dansade, utan var med i församlingen redan i min ungdom, för pappa och mamma var frälsta. När jag var nio år hade jag länge tjatat om att få bli döpt. -Jaha, du har varit hos pingstvännerna och badat, sa kompisarna när jag kom till skolan. Tiden gick. Pappa var sångledare i församlingen. Vi åkte ut busslaster och sjöng och spelade. Men jag hade liksom halkat in därför att mina föräldrar var troende. Jag kunde inte säga något datum när jag blev frälst, så djävulen lyckades manipulera mig på det sättet. Du är inte frälst! Jag kom bort ifrån Gud i 25 år. Jag jobbade på frihamnen i Stockholm. Gud kallade mig, men jag förstod inte det, blev deprimerad och sorgsen, jag tänkte nästan ta livet av mig. Jag undrade vad som fattades. Jag jobbade med maskiner och tänkte arrangera en olycka.
Till slut gick det så att min bil strejkade. Då fick jag åka buss och pendeltåg. Busshållplatsen låg vid Gamla Bro, där Maranata hade sitt missionscenter. Det blev min räddning, för då ville jag gå in en kväll på maranatamöte i alla fall. Bara för att få ett datum. Det var den tredje november, tror jag, 1978. Imsen var där framme, och han bad för mig. Jag lämnade mig åt Gud. Jag ville ha ett datum! Det kanske inte hände så väldigt mycket. Men så mycket vet jag, att det var som att vända handen upp och ned. På morgonen vaknade jag faktiskt med en sång i hjärtat! Och på den vägen har det blivit.
Tiden har rullat på. Vi kämpar och är med på alla sätt och vis, och försöker vinna människor. Maranata gick mig liksom förbi då när jag kom bort. Då var Maranata i Luleå. Mina bröder och systrar var där och hälsade på. Jag kom inte i kontakt med Maranata då, men sedan har jag gjort det. Och det tycker jag är härligt. Det är väldigt fin gemenskap här och på det sättet som man inte upplever någon annanstans. Går man och lyssnar på en gudstjänst – ja, vad får man ut? Man vet nästan inte vad de har predikat om. Men här är det ett klart, rakt budskap. Jag tänkte, det är ju bra att jag kan vittna och säga att Maranata mötte jag på Gamla Bro. Där fick jag böja mina knän. På den vägen är det nu. Och jag har fyllt 85 år. Det håller än! Amen.
Jesus, jag vill proklamera din seger på Golgata. Tack att det är korsets budskap som gäller här, Herre. Tack för blodet, och tack Fader i himmelen att du såg mig, att du frälste min själ. Tack att korset är en Guds kraft till frälsning. Jag beder dig Herre, led oss vidare. I Jesu namn. Amen

 *
Vittnesbörd av Marja Strömmare Jakobsson

Under en längre tid har jag upplevt motgångar på olika plan och mycket oro och bekymmer har präglat min vardag. Jag har inte förstått varför det ska vara så, och har inte kunnat se meningen med det. Som en kristen är det mycket som bekymrar i den här tiden vi lever. Och som människa är det mycket förtryck och smärta man möter, sin egen men också andras.
En kväll slog jag på måfå upp min bibel och fick upp den 37 psalmen, en psalm skriven av konung David.
Vilka tröstande ord! Jag läste om och om igen och kände hur min oro försvann. Gud har omsorg om oss! Det står i psalmen ”den ogudaktige”, men i vårt liv är det kanske inte alltid människor utan omständigheter som plågar oss. Eller den här onda världen där vi lever.
När jag läser texten så ser jag att vi får praktiska råd om hur vi ska hantera motgångarna.
Några nyckelord som står fram i texten: Bli inte upprörd, Förtrösta på Herren, Ha din glädje i Herren, Överlämna din väg åt Herren, Var stilla inför Herren, Gräm dig inte, Avstå från vrede, Vänta på Herren.
Jag ser det som goda råd och tips för att orka med motgångarna. Ett sätt att förhålla sig till det som möter oss och också ännu mer och viljestyrt lägga vårt liv i Guds händer.
Många av ”råden” följs också av ett löfte. Som tex vers 4.
Ha din glädje i Herren, han ska ge dig vad ditt hjärta begär.
Psalmen fortsätter med underbara bilder och löften om att Gud har omsorg om oss.
– Jag har varit ung och är nu gammal,
men jag har inte sett den rättfärdige övergiven eller hans barn tigga om bröd. Han är alltid barmhärtig och villig att ge lån, och hans barn är till välsignelse.
Vänd dig bort från det onda och gör det goda, så får du bo i landet för evigt. Ty HERREN älskar det rätta, han överger inte sina fromma. (vv. 25-28)
Jag läser även tröstande ord om att det lilla vi orkar och kan ge till Gud, till hans verk, är mycket värt i Herrens ögon.
– Det lilla som en rättfärdig har är bättre än många ogudaktigas stora rikedom. (v. 16)

Men hur ska man då kunna följa alla dessa goda råd? Hur ska man undvika att gräma sig, undvika att brusa upp mot orättvisorna, undvika att bli missmodig?
När jag brottats med de frågorna ett tag fick jag syn på vers 37:
Ge akt på den oklanderlige, se på den rättrådige, det finns en framtid för fridens man.
Ge akt på den oklanderlige! Den som man inte kan klandra för något, han som är utan skuld och synd. Han som tog all vår synd på sig och dog för oss på korset. Trots att han själv var utan synd. Den oklanderlige, den rättrådige! Jesus Kristus!
Det finns en framtid för fridens man. Det finns en framtid för oss tillsammans med fridens man, tillsammans med Jesus.
Den sista versen i psalmen sammanfattar detta tycker jag:
De rättfärdigas frälsning kommer från HERREN, han är deras värn i nödens tid. HERREN hjälper dem och befriar dem, han befriar dem från de ogudaktiga och frälsar dem, ty de tar sin tillflykt till honom. (vv. 39-40)
När vi tar vår tillflykt till Herren så blir vi räddade och befriade. När vi ser på den oklanderlige, Jesus, så orkar vi också härda ut det som möter.

*

Vittnesbörd av Laila Sundström

Mats blev frälst före mig, och jag tyckte det var litet jobbigt. Hans mor var troende, men mina föräldrar var det inte. Så när han kom hem från ett möte och sa att han hade blivit frälst, så tyckte jag att han hade blivit litet konstig. Jag var inte van vid det, även om jag hade gått i söndagsskolan. Men Mats hade nu tagit emot Jesus. Några bekanta kom och hälsade på, och vi följde med dem till Västerås på ett möte, och deras barn tog hand om våra två små barn under mötet. Han som ledde mötet sa till mig att jag kunde stanna kvar ute i vestibulen under mötet om jag ville, för det skulle vara bönemöte. ”Och vi kanske talar i tungor”, sa han. Det där med att tala i tungor tyckte jag var litet konstigt, men jag var nyfiken, så jag tänkte att jag skulle nog följa med in och se vad som försiggick! Jag satt och skruvade på mig och tyckte det var jobbigt. Men så började jag lyssna på honom som predikade och de andra som vittnade. De sjöng, och då gick de också och ”fiskade” i bänkarna. Jag blev mer och mer gripen, och jag längtade mer och mer. Budskapet tog tag i mig så oerhört, och jag tänkte: – Om den här mannen som predikat kommer först till mig, då vet jag att Jesus finns! Han ska inte gå till någon annan i någon av bänkarna, utan han ska komma just till mig! Jag höll koll på det där. Och han kom till mig!
Det här går inte berätta, man måste uppleva det. Jag gick fram till förbön, och det var som att gå på moln! Jag lämnade mig åt Jesus, och jag kan säga att den frälsningen håller än. Och det kornet som lades i mig har grott i mig. Visst har vi haft motgångar under livet, men Jesus har alltid kommit till hjälp. Han har gått på djupet inom mig. Inte på ytan, utan Guds Ord måste sjunka ner i våra liv för att vi ska få uppleva Jesus.
Och en sak till – måtte vi alla ha olja i våra lampor, för nu är striden hård. Jag tänker på de tio jungfrurna. Vi måste ha olja i våra lampor. Och inte vilken olja som helst, syskon, vi måste kämpa. Tack Jesus, för att du är vägen, sanningen och livet!

 *

Vittnesbörd av Sonja Granberg

Jag ska berätta litet om hur det gick till när jag blev frälst. Det kanske finns många som är som jag. Min mamma blev frälst när det gick väckelse i trakten. Jag kommer från en ort utanför Luleå. Och mina föräldrar sa att de barn dom fick, skulle missionen ha. Jag älskade att gå i söndagsskolan och vara med, även stå på knä och bedja. När jag var sju år blev jag opererad för hjärtfel. Men jag hade min barnatro, och den har burit mig igenom allt. Sedan kom jag upp i tonåren, som är en period då fienden gärna vill attackera ungdomen. Jag hade en Jesustavla på väggen i mitt rum. Då var det en röst som sa inom mig: Inte kan du ha den där tavlan på väggen. När kompisarna kommer, vad ska de säga när du har den där tavlan. Ta bort den där tavlan! Så började jag lyssna till den där rösten, och tog bort den och tog bort lite eftersom. När man ger fienden lillfingret, så har han snart tagit hela handen.
Jag kom ut i världen och levde där och fick gå igenom mycket svårigheter på grund av att jag lämnade barnatron. Men den bön jag var van att bedja sedan jag var liten och förbönerna från mormor följde mig.
Vi kan gå fram till år 1980 då jag blev frälst. Då hade jag haft mycket problem med min mage, jag hade magkatarr och väldigt ont. Jag hade en väninna som var sjuk, med förvärkta, förvridna händer. Jag hade hört talas om att det skulle komma en predikant som hette Rolf Karlsson till pingstkyrkan i Luleå. Han brukade be för sjuka. Jag sa då till mamma: – Kanske vi skulle ta och fara dit och se om det händer något, om hon blir frisk! Jag var nyfiken. Innan jag for till det där mötet, så var vi lördagskvällen i en liten by utanför Luleå och dansade. Jag var berusad och stod där och tryckte mig mot väggen och tänkte: -Bara dom inte ser mig här. Då började den helige Ande att tala till mig. – Nå Sonja, tycker du det är roligt att stå här? Jag kände liksom ett styng, som ville få mig att tänka till litet. Det där hände alltså på lördagen, men onsdagen efter kom jag i alla fall till det där mötet. Vi kom in till lokalen. Jag tänkte att här ska det väl gå bra att sitta. Mycket folk var det, och vi satte oss uppe på läktaren. Men så började predikanten med att säga: – Det sitter en kvinna på högra sidan av läktaren. Du har haft mycket problem med värk i din mage. Och nu ska du ge dig till känna och räcka upp din hand som tecken på att du vill bli helad. Jag tänkte: – Men här är det mycket folk. Ska jag verkligen sitta här och räcka upp handen i kyrkan? Jag blev litet rädd och började klia mig litet försiktigt uppe på huvudet och hoppades att Herren skulle se det. När jag gjorde det, var det precis som om en hand kom in i min mage och bara strök bort värken! Den bara försvann!
Rolf Karlsson var totalt blind. Men han fick profetiska budskap till flera andra, och så kommer han igen:
– Du kvinna, du har rest till många platser i världen, du har varit en sökare och sökt efter mening med livet. Gud vill att du nu ska bekänna att du tror på honom, för när du gör så, kommer det att ske stora saker med dig! Då kände jag precis att det var någonting, som det står i Guds Ord: – Om någon tror på mig, av hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram. Det började rinna; helt oförklarligt. Och jag tror att människor som söker i sprit och droger, dom söker efter att få någonting för sin invärtes människa, få uppleva något, när det egentligen är kärleken och Gud de söker. Jag tänkte: -Jag måste räcka upp handen igen, ja, jag gör det nu! Och då var det precis som om Jesus kom bakom mig och jag for in i hans famn, och där var bara Jesus och jag!
Från det där mötet gick jag ut totalt förvandlad, fylld med den helige Andes kraft. Jag tänkte: -Det här var så fantastiskt, det här ska jag berätta för alla! Klockan var tio på kvällen, jag rusade hem till min bror, han var den förste jag tänkte på: -Vet du vad som har hänt, jag har blivit frälst!
– Du! sa han, nej, vad säger du! – Ja, jag har blivit frälst, jag har fått möta Jesus!
Det var så när jag kom och hade blivit frälst. Jag har tänkt på det ordet idag. Vad ska vi säga? Och det här bibelordet har kommit till mig: – Gör åter sådana gärningar som du gjorde den första tiden. Och när vi sjöng den här sången igår, ”Tänd din eld i mitt hjärta”, då kände jag: Gud, jag måste gripas av den elden på nytt! Bli uppfylld av den helige Andes kraft! För då jag var nyfrälst ringde jag runt: – Har du hört att det är möten i Luleå? Jag fick ingivelse att ringa till någon människa, och jag ringde och sa: -Ska du följa med på tältmöte? Jag gjorde konstiga saker och handlade på de ingivelser Herren gav mig. Och människorna undrade: – Den där Sonja, är hon med i Maranata? Jag visste inte ens vad Maranata var! Och jag läste i bibeln om att på de sjuka ska ni lägga händerna och de ska bli friska. Jamen, då ska vi göra så, givetvis, sa jag, och började praktisera. Och Herren stadfäste sitt ord med under och tecken.
Det är nu min bön: Tänd din eld i mitt hjärta så att världen kan se att jag har någonting. Jag har fått ett uppdrag nu som jag tycker är fantastiskt. Det är på Råslätt där jag bor. Där har vi ett badhus, och jag har tagit som min uppgift att vittna och evangelisera på badhuset. Där möter jag somalier och människor från många olika länder. Vi kan nå dem med budskapet.
Jesus, tänd den här elden, så vi kan brinna! Jag tänkte också på ordet i Habackuk: – Förnya i dessa år dina gärningar, så att vi allesammans kommer ut ifrån den här konferensen förändrade till ande, själ och kropp! Jag tror att många av oss behöver uppleva ett helande även till kroppen, så att vi nu orkar kämpa den goda striden intill slutet. Gud välsigne er att gå vidare i Jesu namn!
Det är så underbart att tala om Jesus. Fröjd i Herren är vår starkhet. Tack Jesus att vi åter ska få göra sådana gärningar som vi gjorde den första tiden. Det står i Guds Ord att om jag alltjämt vill vara människor till behag så är jag inte en Kristi tjänare. Men jag vill vara Honom till behag, honom som har tagit mig i sin sold. Kosta vad det kosta vill, jag ska framåt i den helige Andes kraft! Tiden är kort att verka, snart kommer Jesus tillbaka! Och midnattsropets budskap ljuder: Kom, Herre Jesus! Amen! Vi får säga: Maranata – come quickly, Jesus!

*
”Jag hör till din dina fria barn, ty Jesus gjort mig fri Från satans band och lagens dom och syndens slaveri. Och sedan han av idel nåd har löst min arma själ, Jag vara vill i Herren fri och ingen mänskoträl. /Sångvers 3 av 4 Lina Sandell.
____

Arken Kungsängen Vittnesbörd.

 

 

Fri från Arkens bibelskola!

*

/Artikel fr Bibelfokus.se

 *

För en tid sedan fick vi  (Lennart Jareteg) kontakt med en person som gick på Arkens bibelskola i Kungsängen, Stockholm, men som hade vaknat upp över att det är mycket som är osunt där. Uppvaknandet ledde till att personen lämnade Arken. Därefter vidtog en slags läkande process där personen fick återupptäcka den trons vila och det barnaskap som Evangeliet erbjuder. Via vittnesbördet nedan har denna person önskat dela med sig av en del av erfarenheterna från Arkens bibelskola. Vi publicerar detta för att ge varning och vägledning till andra som antingen befinner sig i en motsvarande bibelskola/församling eller överväger att börja på en sådan. Personen som skrivit detta har valt att vara anonym.

/Lennart


Jag är uppvuxen i en kristen familj och trodde från barnsben på Jesus, det var det mest naturliga som fanns att tro på honom. När jag kom upp i tonåren började jag att känna en stor längtan efter att komma närmare honom. Genom församlingen som jag tillhörde kom jag i kontakt med Trosrörelsens undervisning. Församlingen i sig var inte en trosrörelseförsamling men somliga i församlingen hade börjat ta till sig den här typen av undervisning. Jag tyckte att undervisningen var fantastisk och upplevde att mycket hände i mitt liv tillsammans med Jesus. Jag växte både i min tro och i min relation med Jesus. Efter ett antal år så kände jag att jag ville fördjupa mig i den här typen av undervisning och hade i tankarna att gå en bibelskola som hade fokus på själavård. Jag fick höra talas om bibelskolan Arken både genom TV men blev också tipsad av en person i min församling att gå den. Efter att ha bett och sökt Gud i den här frågan så upplevde jag att jag skulle gå Arkens bibelskola.

När jag kom till Arken slogs jag av den otroliga kärleksatmosfären som fanns där och för första gången i mitt liv upplevde jag hur jag hade hittat hem, hem till min församling. Här fanns det människor som ville tjäna Herren, som älskade Jesus och som verkligen ville hjälpa dem som på olika sätt kämpade här i livet. Jag började bibelskolan och all undervisning som jag fick höra sög jag åt mig likt en torr svamp. Både på Arken och i tidigare liknande sammanhang jag befunnit mig i hade jag fått höra att man skulle pröva undervisningen och profetior, men detta hade jag inte förstått varken vidden eller vikten av, förrän efter att jag valde att lämna församlingen.

Olika frågetecken i undervisningen dök dock med tidens gång upp och många gånger tog jag dessa funderingar till Herren i bön. Det var en del saker i undervisningen som jag inte kunde känna igen i de sammanhang som jag tidigare varit i och som jag var mycket osäker på om Bibeln egentligen stod bakom. Med tiden började jag också fundera på varför det på denna plats där det talades så mycket om helande och befrielse fortfarande fanns så många människor som mådde dåligt och som aldrig tycktes ”bryta igenom” på de områden som de så hårt kämpade med. Jag själv, mina vänner och många runt omkring mig, där ibland ledare tycktes titt som tätt hamna i djupa svackor och ingen tycktes må bra utom i korta perioder. I Matteus kap 7 kan man läsa om att på trädens frukt ska vi kunna veta vilket träd vi har att göra med. Herren säger att: Så bär varje gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär dålig frukt. Vidare säger han att ett dåligt träd aldrig kan bära god frukt. Jag tycker mig tydligt kunna se att Arken är ett träd som inte bär god frukt, för människor där blir inte fria från sina plågor utan hamnar snarare allt djupare i sina problem och blir allt mer bundna till det sammanhang och de ledare som de befinner sig hos.

Något annat som jag tyckte var mycket märkligt på Arken var att det var mycket svårt att få ett själavårdssamtal när man upplevde behov av det. Vid allvarligare behov gick det att få ett sådant samtal, men då varade det bara några korta minuter och själavårdaren var ofta en frivillig bibelskoleelev som kort lyssnade på behoven och sen skulle det bes ihärdigt. Tanken med detta korta samtal var från skolans sida att man skulle lära sig lita till Gud själv och inte fästa sig så mycket vid människor. Denna tanke är god och vi ska först och främst förlita oss på Herren, men ibland kan vi också behöva få prata av oss och få ett mänskligt möte. Med tanke på bibelskolans profil – att de ska stärka de svaga – så finner jag det mycket märkligt att man måste kämpa för att lyckas få själavårdssamtal.

Genom Guds nåd blev jag varnad för Arken och Herren fick visa för mig att det sammanhang jag befann mig i inte var gott och att jag hade lurats in i att tro att detta var den friska källan där jag kunde få dricka Livets vatten. Efter ett tag började jag förstå att mina enkla frågetecken och funderingar som jag haft egentligen var varningar från Herren. Vid den här tidpunkten hade jag befunnit mig i församlingen i nära två år. Min väg ut ur församlingen var ingen lätt resa och den kostade på mycket. Jag fick ge upp ett sammanhang som jag så djupt älskade och vänner som jag hade kommit mycket nära och som betydde otroligt mycket för mig. Men jag upplevde att det som jag hade fått tag på var allvarligt och att jag själv skulle få stå som ansvarig inför Gud om jag valde att stanna kvar. I efterhand kan det tyckas mig märkligt hur någonting kan vara så likt sanningen men ändå vara så långt ifrån den.

Inre bönen

När jag i efterhand ser tillbaka på min tid på Arken, kan jag se att det var mycket som lärdes ut där som egentligen inte har några bibelstöd alls. Bland annat så lär Linda Bergling ut en form av bön som hon kallar ”Inre bönen”. Linda säger sig ha fått den här bönen direkt från Jesus. I utförandet av Inre bönen är tanken att man ska överlämna hela sitt jag till Gud och att han ska få komma och vidröra en och hela en. Bönen har tre olika delar och innefattar överlämnandet av kroppen, själen och anden till Gud. Redan här kan vi se att det är något galet med denna bön eftersom Linda väljer att dela upp människan så som man gör inom gnosticismen. Man börjar med att gå igenom hela kroppen och tanken är då att man överlämnar de kroppsdelar och organ som behöver helande och lägger dem på Guds altare. Den här delen i Lindas bön har stora likheter med meditationsformer inom mindfulness där tanken är att du ska bli medveten om vad du upplever i alla dina kroppsdelar. Som stöd för Inre bönen använder sig Linda av bibelordet från Rom 12:1 där det står att vi ska överlämna våra kroppar som ett levande offer till Herren. I denna episod av den Inre bönen är det meningen att man ska be om förlåtelse till sin kropp om man på något sätt har talat illa om den eller behandlat den illa. Det är mycket märkligt att vi uppmanas att be vår kropp och inte Gud om förlåtelse för att vi har syndat.

Efter att man har överlämnat kroppen ska man gå vidare till själen där det handlar om att överlämna sina tankar, sin vilja och känslor m.m. till Gud. Till slut ska man överlämna sin ande till Herren, och här kommer något märkligt för då menar Linda att man inte ska försöka föreställa sig en bild av Jesus utan att den Helige Ande ska komma och visa oss en bild av Herren. Jag är ytterst tveksam till att vi ska få se bilder av Jesus oavsett om det är vi själva eller någon annan som framställer dem. Att se en uppenbarelse av Jesus tror jag är någonting som är ytterst ovanligt och som vi ska vara mycket försiktiga att söka efter.

I dagens församlingar är det inte ovanligt att sådana här typer av böner får ersätta den ”vanliga” enkla bönen till Herren. Österländska meditationsformer etablerar sig allt mer och mer i våra kyrkor och man börjar söka sig allt mer i sitt inre för att finna en gudomlighet. Låt oss varnas av Jesu ord i Matt 24: 26 Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. Låt oss därför sluta upp med dessa orena böneformer och istället be som människor gjort i alla tider, dvs. enkla böner till Herren från våra hjärtan. Herren säger att han vill att vi ska be i sanning och att han redan vet vad som ligger på våra hjärtan innan vi bett honom om något, vi behöver inte ta hjälp av andra religioner för att be till vår Herre!

Korset

Man kan ju tycka att det i en kristen församling borde vara självklart med en sann undervisning om korsets innebörd, om synd, omvändelse och frälsning, men under min tid på Arken hörde jag inte en enda riktig predikan om korset. När det talades om korset så var det bara undervisning som gick ut på vad vi kan få ut av korset. Det undervisades att vi hade rätt till hälsa, god ekonomi, framgång m.m. genom Jesu verk på korset. Pastor Gunnar Bergling predikade ofta om att vi genom tron på korset nu har blivit rättfärdiga och att vi då har rätt till att kräva tillbaka saker från djävulen som sedan syndafallet har stulit från oss. Men vi har ingen rätt att kräva tillbaka saker varken från djävulen eller av Gud. Allt vi får är givet oss av nåd och har vi böneämnen i våra liv eller saker och ting som kommer emot oss och drabbar oss så talar Bibeln om att vi ska be till Herren och inte kräva saker från djävulen.

Den syn man har på korset i Arken är med andra ord inte en rätt bild och det medför fruktansvärda konsekvenser eftersom folk inte blir undervisade i det sanna evangeliet utan lockas in i att tro på ett falskt sådant. Jesus sa att vid den här tidsålderns slut så ska många falska messiasgestalter komma, och i Trosrörelsen undervisar man en fel bild av Kristus och korset. Bibeln säger att Jesus genom sin död på korset försonade oss med Gud och att han tog vår synd på sig och att vi genom tron på honom kan få frälsningen av nåd. Det är detta som är Bibelns budskap om korset och denna nåd borde vara tillräcklig för oss utan att vi ska börja kräva mer av Gud.

 

Tungotalet

På Arken talar man vitt och brett i tungor och det används i lovsången, i förbönssituationer och inte minst för att kriga mot andemakter. Men inte någonstans i Bibeln kan jag hitta att vi ska använda oss av det mot andemakter. 1 Kor 14:2 säger Paulus så här: Den som talar tungomål talar inte till människor utan till Gud. Ingen förstår honom, när han i sin ande talar hemligheter. Tungotalet ska alltså talas till Gud och varken till människor eller till andemakter. Paulus fortsätter i detta kapitel att tala om tungomålstalet och de andra nådegåvorna och vill uppmana församlingen att bruka de gåvor som är till mest nytta för hela församlingen. Vers 4 och 5: Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen. Jag önskar att ni alla skall tala tungomål men hellre att ni skall profetera. Senare i vers 28 säger Paulus: Men finns det ingen som uttyder, skall den som talar tungomål tiga i församlingen och endast tala för sig själv och till Gud.

Med andra ord ska tungomål bara talas i församlingen om det finns någon som uttyder det, och finns ingen som uttyder så ska man tala tungomål tyst för sig själv och till Gud. Men på Arken talade man detta språk vitt och brett och det var mycket sällan som någon gav en uttydning eller att vi ens uppmanades att be om att få det.  

Binda och lösa

Något annat som det talades mycket om på Arken var just allt krigande mot andemakter. Väldigt ofta uppmanades vi att inta områden i våra liv som sades vara intagna av djävulen. Vi skulle återvinna dessa områden genom att tala i tungor mot djävulen och genom att högt proklamera (ofta skrika) mot djävulen att han skulle flytta på sig och att han inte hade någon rätt att bråka med oss. Lärjungarna gjorde dock aldrig på detta sätt och de uppmanades inte heller att stå och skrika mot andemakter. Jesus gav dem makt att driva ut onda andar (Mark 6:7) men aldrig någonsin sa Jesus till dem att de skulle stå och skrika mot makterna och proklamera sin rätt över djävulen.

Förutom allt detta skrikande mot djävulen, lärdes det ut en mängd med bönemodeller på Arken. Allt skulle bes i en viss ordning, makter skulle bindas och brytas och helande skulle lösas in. Men när bibelordet talar om att vi har fått makt att binda och lösa så talas det inte alls om makter och helande. Det finns tre bibelställen i evangelierna som tar upp om binda och lösa. Jesus säger i Matt 16:19: Allt vad du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad du löser på jorden skall vara löst i himlen. Jesus talar också om detta med att binda och lösa i Matt 18:18 och i Joh 20:23. Men i dessa bibelord menar Jesus att man som församling kan binda någon i dennes synder om den inte vill omvända sig och att man kan lösa den från dess synder om den vill omvända sig. Det har alltså inget att göra med att vi ska binda andemakter. Så med tanke på att två av de tre bibelord i evangelierna som nämner binda och lösa faktiskt handlar om församlingstukt, så får vi anta att även det tredje handlar om det.

Kanske du är i ett liknande sammanhang som jag har beskrivit, och tänker att platsen som du befinner dig på inte kan vara fel för där finns så många underbara människor som vill leva för Herren, och detta är en plats där det händer mycket under. Men om du tänker efter så tror jag att du ganska snart skulle inse att det finns många underbara och kärleksfulla människor även inom sammanhang som du själv inte stöttar. Det finns till exempel fina människor inom andra religioner. Den mest godhjärtade människa som jag träffat på var en lärare jag hade i skolan, och hon var inte kristen så vitt jag vet. Med andra ord kan du inte ta bara dessa människors godhet som ett tecken på att de går på rätt väg. Vad gäller under och tecken som ett bevis på att du är rätt, så skulle jag vilja råda dig till att läsa och begrunda vad Jesus säger i Matt 7:13-23. Vi ska alltså känna igen de falska profeterna på deras frukt och Jesus säger vidare att när denna tidsålder är slut ska många komma till honom och säga: har vi inte profeterat i ditt namn och med hjälpa av ditt namn drivit ut onda andar? Men då ska Jesus säga till dem: ”jag har aldrig känt er”. Med andra ord är inte den goda frukten vi ska leta efter under och tecken, för dessa profeter hade ju varit med om under och tecken. Ändå säger Herren att han aldrig har känt dem. Frukten som Herren menar att vi ska leta efter, tror jag mer handlar om Andens frukt som finns beskrivet i Gal 5:23-24. Jag tror också att det ibland kan ta tid att se vilken frukt det blir av förkunnares undervisning, och det är inte alltid som man märker den dåliga frukten på en gång. Många som varit med i trosrörelsen en längre tid kan vittna om att de har fått skörda mycket dålig frukt av den undervisning som de har tagit del av.

Du som genom det jag har berättat har fått en tankeställare och kanske upplever att du skulle behöva pröva den församling eller det sammanhang du befinner dig i, skulle jag vilja ge några råd. Först och främst gå inte till ledarna i din församling och börja diskutera med dem om dina funderingar. Självklart kommer de att stå upp för det de tror på, och om det vill sig illa kan de övertala dig att stanna kvar. Be istället Herren att han ska visa dig någon annan i din närhet som vill pröva detta och som är villig att göra vad som helst för att följa Herren. Det kan vara mycket svårt att vara ensam med sina funderingar och därför kan det hjälpa att ha ett trossyskon som är lika ”liten” som en själv. Men framförallt, gå till Herren i bön och be att han genom sitt ord ska visa dig sin sanning. Be också att du själv ska älska den sanning som Herren visar för dig och att du ska vara villig att göra det som krävs för att följa den.

Om du sedan upplever att du befinner dig på en plats som är fylld med villoläror, stanna då inte kvar! Lämna sammanhanget så fort som möjligt och trösta dig med att Herren är med dig och att han vill visa dig sin sanning. Glöm inte bort att Jesus själv är vägen, sanningen och livet. Jag skulle också vilja tipsa dig om att läsa böcker som tar upp Trosrörelsens historia, det har hjälpt mig otroligt mycket att få veta mer om den och när man läser om det så förstår man ännu mer hur fel dessa sammanhang är. Jag skulle främst vilja rekommendera A Different Gospel som är skriven av D. R. McConnell, den går väldigt grundligt in på Trosrörelsens historia men även läran i sig. Andra böcker på svenska som har hjälpt mig mycket är Sven Reichmanns Allt är inte Gud som glimmar och Torbjörn Swartlings Trosförkunnelsen inget evangelium.

Till sist vill jag bara poängtera att människorna på Arken inte är några hemska och ondskefulla människor. Många som jag har lärt känna där, men även andra som står för Trosrörelsens lära, är några av de mest hängivna människorna jag har mött på. Dessa människor offrar mycket av sina pengar, sin tid, kraft och ork för det de tror på. Den hängivenheten de har och längtan efter att tjäna Gud har jag inte sett hos några andra kristna som jag befunnit mig bland. Därför har det känns ännu mer sorgligt att behöva acceptera att de är fel ute och att de följer en lära som inte för med sig det goda. Men tyvärr kan vi inte titta på deras hängivenhet utan vi måste se på vilken lära det är som lärs ut.

Må Guds sanning leda dig på rätta vägar!

Ytterligare läsning relaterat till Arkens bibelskola/församling:

 

Tack Lennart för artikeln! Jag har aldrig varit medlem på Arken men har varit o besökt vid flera tillfällen under några år, och jag kan bara instämma med både vittnesbördet och med Lennart Jareteg. De människorna där är verkligen fel ute, jag hoppas att de ändrar på sig och stannar upp och tänker till om vad Jesus sagt och säger./Maria