Tag Archive | Predikaren

Predikaren kap 2, jaga efter vind. Vishet kunskap glädje

Predikaren Kapitel 2

1 Jag sade i mitt hjärta: Kom, jag låter dig pröva glädjen. Njut av det goda! Men också det var förgängligt.
2 Jag sade om skrattet:
”Det är dårskap”,
och om glädjen:
”Vad tjänar den till?”
3 Jag tänkte i mitt hjärta att jag skulle liva upp min kropp med vin, medan hjärtat fick leda mig med vishet, och få grepp om dårskapen tills jag såg vad som är bäst för människors barn att göra under himlen de dagar de lever.
4 Jag tog mig an stora projekt: Jag byggde hus åt mig, jag planterade vingårdar åt mig. 5 Jag anlade trädgårdar och parker åt mig och planterade där alla slags fruktträd. 6 Jag gjorde vattendammar åt mig för att vattna en växande skog av träd. 7 Jag köpte slavar och slavinnor och fick tjänare som fötts i mitt hus. Dessutom hade jag mer boskap av oxar och får än någon före mig i Jerusalem. 8 Jag samlade också silver och guld och skatter från kungar och länder. Jag skaffade mig sångare och sångerskor och det som är mannens lust: en kvinna, ja, kvinnor. 9 Jag blev stor och överträffade alla som varit i Jerusalem före mig. Samtidigt behöll jag min vishet. 10 Allt mina ögon begärde gav jag dem. Jag nekade inte mitt hjärta någon glädje, för mitt hjärta hade glädje av all min möda, och det var lönen för all min möda.
11 Men när jag såg på allt som mina händer hade gjort och på den möda jag lagt ner, då var allt förgängligt och ett jagande efter vind. Det finns inget att vinna under solen.
12 Sedan vände jag mig för att betrakta vishet och dumhet och dårskap – för vad kan den göra som kommer efter kungen? Bara det som redan är gjort! 13 Då insåg jag att visheten är bättre än dårskapen, liksom ljuset är bättre än mörkret. 14 Den vise har ögon i sitt huvud, medan dåren vandrar i mörker. Men jag märkte att samma öde drabbar dem båda.
15 Då sade jag i mitt hjärta: Det som drabbar dåren ska drabba mig också. Vad har jag då för nytta av all min vishet? Och jag sade i mitt hjärta: Också det är förgängligt. 16 För varken den vise eller dåren minns man för evigt. I kommande dagar är båda snart glömda. Och hur dör den vise? Som dåren!
17 Då hatade jag livet, för det som görs under solen var en plåga för mig. Allt är förgängligt och ett jagande efter vind. 18 Jag hatade all min möda som jag haft under solen, för jag måste ju lämna det till den som kommer efter mig. 19 Och vem vet om han är en vis man eller en dåre? Ändå ska han få råda över allt som jag med möda och vishet har samlat under solen. Också det är förgängligt.
20 Då blev jag förtvivlad i mitt hjärta över all den möda som jag gjort mig under solen. 21 För om en människa har arbetat med vishet och kunskap och skicklighet, så måste hon ändå lämna sin del åt någon annan som inte lagt ner någon möda på det. Också det är förgängligt och ett stort elände. 22 Vad får då människan för all sin möda och sitt hjärtas strävan som hon har under solen? 23 Alla hennes dagar är ju ett lidande, hennes arbete är bara bekymmer. Inte ens om natten får hennes hjärta ro. Också det är förgängligt.
24 Det finns inget bättre för människan än att få äta och dricka och se det goda i sin möda. Jag förstod att också det kommer från Guds hand. 25 För vem kan äta och vem kan njuta utom genom honom? 26 Åt den människa som är god i hans ögon ger han vishet och kunskap och glädje. Men åt syndaren ger han besväret att samla och lägga på hög för att det ska ges åt den som är god i Guds ögon. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.

Predikaren är ingen lätt bok. ……. -Jag är inte glad, jag är sorgsen, jag har ett gott humör i striden men jag är mycket mycket ledsen…. jag har läst Predikaren så många gånger, och den nämner och förklarar människan och Gud och tro och otro. Läs gärna kapitlet en gång till och fundera var du står.

foto Maria

Predikaren kap 3

Kapitel 3

Inledning till Predikaren

Predikaren kallas på hebreiska Kohélet, ”Samlaren” – en som samlar på vishet (1:16) och samlar folket till undervisning (12:9), vilket återspeglas i bokens grekiska och latinska namn, Ecclesiastes. Författaren nämner inte sitt namn men presenterar sig som ”son till David, kung i Jerusalem”, vilket enligt traditionen syftar på Salomo som regerade ca 970-930 f Kr. Han var vida berömd för sin vishet (1:16) och skrev merparten av Ordspråksboken, men föll i synd genom hedniska kvinnor, makt och rikedom (1 Kung 11, jfr Pred 2 och 5 Mos 17:17). Predikarens bok har traditionellt tolkats som ett vittnesbörd om Salomos omvändelse på sin ålders höst. Allt jordiskt som njutning (kap 2), rikedom och arbete (4-6) och kunskap (7-9) har visat sig vara ”förgängligt och ett jagande efter vind” (1:14), och att inse detta är en förutsättning för förnöjsamhet och gudsfruktan (12:13, jfr Matt 6:33f, 1 Tim 6:6). I judisk tradition läses Predikaren under lövhyddohögtiden i oktober. Särskilt kända är avsnitten om att allt har sin tid (kap 3) och om ungdom och åldrande (11:9f).

Allt har sin tid

1 Allt har sin tid,det finns en tid för allt som sker under himlen:2 en tid att födas och en tid att dö,en tid att plantera och en tid att rycka upp det planterade,3 en tid att dräpa och en tid att hela,en tid att riva ner och en tid att bygga upp,4 en tid att gråta och en tid att skratta,en tid att sörja och en tid att dansa,5 en tid att kasta bort stenar och en tid att samla stenar,en tid att ta i famn och en tid att avstå från famntag,6 en tid att söka upp och en tid att tappa bort,en tid att förvara och en tid att kasta bort,7 en tid att riva sönder och en tid att sy ihop,en tid att tiga och en tid att tala,8 en tid att älska och en tid att hata en tid för krig och en tid för fred.9 Vad vinner då den som arbetar med sitt slit? 10 Jag såg den möda som Gud har gett människors barn att sträva med. 11 Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut.12 Jag insåg att det inte finns något bättre för dem än att vara glada och göra det goda så länge de lever. 13 Och när en människa äter och dricker och ser det goda i sin möda, då är det en Guds gåva.14 Jag insåg att allt som Gud gör består för evigt. Till det kan inget läggas, och från det kan inget dras. Så har Gud gjort för att man ska frukta honom. 15 Det som är har redan varit. Det som kommer att hända har också hänt förut. Gud kallar fram det förflutna.

Ja olika tider har både du och jag mött, men de värsta och bästa tiderna har jag haft som troende, som Jesu lärjunge. Gud har lagt evigheten i mitt hjärta och jag undrar hur den blir. Mycket har också rivits ner och jag skulle vilja bygga upp något nytt, tillsammans med Gud, min HERRE. Livet är kort och därför borde vi spendera all tid vi har i Jesu närhet för att gå rätt och komma rätt en dag.Predikaren tycker inte alltid som vi människor gör eller har rätt i allt, men visst tål allt som står i boken att tänka till om, flera gånger än en! /Maria

Människans förgänglighet

16 Vidare såg jag under solen: På domarsätet rådde ogudaktighet, på rättfärdighetens plats den ogudaktige. 17 Då tänkte jag: Både den rättfärdige och den ogudaktige ska Gud döma. Det finns en tid för allt som sker och allt som görs. 18 Jag tänkte: Det sker för människornas skull, för att Gud ska pröva dem och för att de ska se att de i sig själva är som djuren.19 Det går ju människors barn som det går djuren, det går dem alla lika. Den enes död är som den andres. Alla har samma livsande. Människan har inte mer att komma med än djuren. Allt är förgängligt. 20 Alla går till en och samma plats. Alla har kommit av jord, alla vänder åter till jord. 21 Vem vet om människans ande stiger uppåt eller om djurens ande går ner till jorden?22 Jag såg att inget är bättre för människan än att hon har glädje i sin gärning, för det är hennes del. För vem kan låta henne se det som ska ske efter henne?

Kapitel 4

Förtryck, möda och ensamhet

1 Vidare såg jag de våldsdåd som begås under solen. Jag såg de förtrycktas tårar, och ingen tröstade dem. Våld kom från förtryckarnas hand, och ingen tröstade dem. 2 Då prisade jag de döda som redan hade dött, de var lyckligare än de levande som ännu levde. 3 Men lyckligare än båda är den som ännu inte blivit till, den som inte har sett det onda som görs under solen.4 Jag såg att all möda och framgång i arbetet beror på den enes avund mot den andre. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind. 5 Dåren lägger händerna i kors och förtär sig själv. 6 Bättre en handfull ro än båda händerna fulla med möda och jagande efter vind.7 Och jag såg något mer som var förgängligt under solen: 8 En som är ensam och ingen har vid sin sida, varken son eller bror. Ändå är det ingen ände på allt hans slit, och hans ögon blir inte mätta på rikedom. För vem sliter jag då och nekar mig själv det goda? Också det är förgängligt och en bedrövlig möda.9 Bättre två än en, för de får god lön för sin möda. 10 Om de faller, kan den ene resa upp den andre. Men ve den som är ensam! Faller han, finns det ingen som kan resa upp honom. 11 Likaså: om två ligger tillsammans har de det varmt. Men hur ska den ensamme hålla sig varm? 12 Där en blir övermannad kan två stå emot. Och en tretvinnad tråd brister inte så lätt.

Jordisk makt är förgänglig

13 Bättre en ung som är fattig och vis än en kung som är gammal och dåraktig och inte längre förstår att ta varning. 14 Ja, han kom ut från fångarnas hus för att bli kung, fastän han föddes fattig i sitt rike. 15 Jag såg alla som levde och rörde sig under solen tillsammans med den unge som skulle ta den andres plats. 16 Det var ingen ände på allt folket, på alla som han gick i spetsen för. Men ändå har de som kommer efter ingen glädje av honom. Också det är förgängligt och ett jagande efter vind.

Förhastade löften

17 Vakta din fot när du går till Guds hus. Att komma för att lyssna är bättre än offret som dårarna ger, för de förstår inte att de gör det som är ont.

Foto Maria

Du kan inte se in i framtiden. Predikaren kap 11 och kap 12. Var KLOK, bli ett Guds barn!

Predikaren  Kapitel 11

Du kan inte se in i framtiden

1 Sänd ditt bröd över vattnet,

 

  • för med tiden
  • får du det tillbaka.
  • 2 Dela vad du har i sju delar, ja, åtta,
  • för du vet inte vilken olycka
  • som kan drabba landet.
  • 3 När molnen blir fulla
  • tömmer de sitt regn över jorden,
  • och faller ett träd
  • mot söder eller norr
  • så ligger det på platsen
  • där det föll.
  • 4 Den som spejar efter vind
  • får aldrig så,
  • den som ser efter moln
  • får inget skörda.
  • 5 Liksom du inte vet vart vinden far
  • eller hur benen bildas
  • i moderlivet,
  • så förstår du inte heller Guds verk,
  • hur han gör alltsammans.
  • 6 Så din säd om morgonen
  • och låt inte din hand
  • vila om kvällen,
  • för du vet inte vad som lyckas bäst,
  • det ena eller det andra
  • eller om båda är lika bra.7 Ljuset är ljuvligt,
  • och det är gott för ögonen
  • att se solen.
  • 8 Om en människa får leva många år,
  • bör hon glädja sig under dem alla
  • och minnas
  • att det blir många mörka dagar.
  • Allt som kommer är förgängligt.

-Människor tror att de kan gå FÖRE Gud och själva bestämma allt om LIVET de har och om att skapa nytt liv. ÅH, så lite de vet. Bibeln är ju full av lärdom, tänk om man kunde förstå det. Då skulle det se annorlunda ut på denna jorden. Bibeln är full av varningar, men man springer rakt in i frestelser och elände. Gud vill visa vägen.  I slutordet i kapitel 12:11 står det:

 

  • 11 De visas ord är som uddar,
  • som indrivna spikar
  • är deras samlade tänkespråk.
  • De är gåvor
  • från en och samma Herde.

                                               -Herren är min herde.Mig skall intet fattas………….

    ÄR DU  ?