Tag Archive | Babylon

Varning för falska profeter! Mega-kyrkor och falska budskap. Profeter och spåmän,drömtydare, teckentydare och trollkarlar….

Warning Against False Teachers For 2017 !!

För den som inte varit troende så länge är det svårt att veta vad det är för predikanter och falskheter där ute i världen. Vi som varit med ett tag förstår vad som sker därute i ‘kyrkorna’, mega-kyrkor som har falska budskap och falska predikanter och profeter. Gud säger att vi ska ut ur Babylon och alla falska sammanhang men det verkar vara svårt att förstå vilka de är! Man köper allt, och pengar är något som människor gillar. Det hemska är att man förminskar Gud och man ger människor budskap som han aldrig har gett människan. BLI RIK är budskapet nu för tiden….och mycket mer kan du se i videon som berättar.

Jer 27:9 Lyssna därför inte på era profeter och spåmän, på era drömtydare, teckentydare och trollkarlar när de säger till er: ”Ni skall inte tjäna kungen i Babel.”
Jer 27:14 Hör alltså inte på de profeter som säger till er: ”Ni skall inte tjäna kungen i Babel”, ty de profeterar lögn för er.
Jer 27:15 Jag har inte sänt dem, säger Herren . De profeterar lögn i mitt namn och därför måste jag driva bort er så att ni går under tillsammans med de profeter som profeterar för er.
Jer 27:18 Om de verkligen är profeter och har Herrens ord, så må de vädja till Herren Sebaot att de kärl som ännu är kvar i Herrens hus och i Juda kungs hus och i Jerusalem inte förs bort till Babel.
Jer 28:8 Gamla tiders profeter, de som varit före mig och dig, har profeterat om krig, olycka och pest mot många länder och mot stora riken.
Jer 29:8 Ty så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Låt er inte luras av de profeter som finns bland er, inte heller av era spåmän, och lyssna inte till de drömmar som ni drömmer.
Jer 29:15
Men ni säger: ” Herren har låtit profeter uppstå åt oss i Babel.”
Matt 10:33 Men var och en som förnekar mig inför människorna, honom skall också jag förneka inför min Fader i himlen.
1 Joh 4:1 Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen.

SIN. Where are the true prophets?

Var finns profeterna?
Var finns de som berättar för folket i det land de bor i hur det verkligen står till?
Var finns de som gått i öknen och gått i Guds lära för att berätta och tala om för människorna att tiden på jorden rinner ut?
Var finns de som kan KALLAS PROFETER för att DE ÄR KALLADE av GUD?
Var finns de människorna som säger sanningen till ländernas folk?
Det finns inga profeter längre, de som säger att de är det är en samling SJÄLVUTNÄMNDA människor som tar sig stora ord! Men de är väldigt små i Guds ögon.
Det man ägnar sig åt är RITUALER och formaliteter och pengar.
VAR FINNS DE SOM GRÅTER i Herrens närvaro och ropar ut sin nöd? Var finns de som lyssnar och förstår Gud? VAD är väckelse? Det är när man går med Gud och lyder honom och går ut ur Babylon och falska församlingar!

Jag hoppas du hade nytta av artikel och videos.  Stay AWAKE

What happen to humility? ÖDMJUKHET? Kyrkfolket. Ut från Babylon och var med Jesus

 

What happened to humility?

Icke ödmjukhet utan kallhet.
Kyrkfolket idag är allt annat än ödmjuka. De är självrättfärdiga, de är kritiska, de är stolta och mera.
Gud frälste oss ifrån synd! Och vi skall likna Gud, vi skall dag för dag kämpa för att lära oss att bli lika Gud.
Han frälste oss och vi kunde inget göra för att bli frälsta mer än att ta emot nåden ifrån honom.

Det är så många som inte kan acceptera att den frälste är just frälst.
Det tycks vara det s k goda kyrkfolket som har sitt på det torra och är perfekta i människors och deras egna ögon.

Joh Uppenbarelsebok 17 beskriver hur Babylon är. Det är det som den frälste skall ut ifrån, inte ha med att göra.

Kyrkfolket vet inte vad syndanöd är för de har ju aldrig syndat för de flesta är uppvuxna som ‘kristna’ och tydligen perfekta.
Kyrkfolket kan inte tro på NY FÖDELSE, men det kan den som bekänt sina synder och vill komma till Gud genom frälsningen i Jesus Kristus och få leva ett NYTT LIV.

Kom som ett litet barn säger Jesus! Jesus vill ha oss så oskyldiga som barn, att vi skall lita på honom och komma in i hans famn och vara trygga!
Johannes ev 4 (och många fler ställen i bibeln) vittnar om den samaritiska kvinnan som blev just frälst och fick nytt liv!

Nej, man vill inte HÖRA OSS VITTTNA EMOT DENNA VÄRLDEN! Nej det går INTE. De säger att vi DÖMER, men det FÅR VI GÖRA:
http://gospel.jesuslever.eu/har-vi-ratt-att-doma-intressant-fraga-eller-hur-guds-ord-ar-svaret-pa-den-omtvistade-fragan/

Det frå monstret som är i kyrkan kan vi inte göra något åt hur vi än försöker men vi kan gå ur den och låta bli att gå där, vi går ut därifrån och är med JESUS.

Låt oss vara andefyllda kristna som lever det nya livet och lyder Gud och har fred med honom och Jesus.

Vi ska SÖKA och LYDA Jesus för att komma FRAMÅT och senare få vara med Jesus då han hämtar oss hem!

Jesus har kommandot och kontrollen och vi behöver vara vid hans sida och lyda honom och inte vara rädda.
Vi kan inte TA OSS någon NÅD, utan vi FÅR NÅD av Jesus! Så mycket NÅD!

Det självrättfärdigade folket tror att de kan ta sig nåd i olika sammanhang, men glöm dem för de gör fel.
Vi behöver Jesus varje timma, varje stund och vi vill tacka och prisa honom för allt han gör för oss.

Låt oss plantera församlingar, vi kan! vi är dugliga! det blir så bra! säger man…… MEN VAR ÄR ÖDMJUKHETEN! och hur blir de församlingarna som får göra och lära fel?

Joh 15:4 Förbli i mig, så förblir jag i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv, utan endast om den förblir i vinstocken, så kan inte heller ni det, om ni inte förblir i mig.

Vi är som förlorade får, som små barn, som frågar sin far om hjälp, ja låt oss vara ÖDMJUKA.
De säger vi ska vara som de och har karriärer och fina jobb och ge kyrkan pengar! Men nej, vi tillhör Jesus, vi är hans lärjungar.

Det står ingenstans i Nya Testamentet om att vi SKA ge kollekt! Läs bibeln!

Maria

Är reformationen över? /Jesus är bortrationaliserad! Religionens mörker…

Är reformationen över?

Jesus som enda vägen till Gud är i enhetens namn bortrationaliserad.

Lutherska världsförbundet inbjuder påven Franciskus till Sverige. För värdskapet står Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd, där följande frikyrkor ingår:
Evangeliska frikyrkan, Frälsningsarmén, Equmeniakyrkan, Pingst-rörelsen, Svenska Alliansmissionen och Vineyard Norden.


Text: Berno Vidén

– De flesta av jordens invånare kallar sig för troende. Det borde provocera fram en dialog mellan religionerna.  Med de orden inviterar den katolska kyrkans överhuvud i en Vatikanproducerad video till synkretism mellan fyra religioner: buddhism, judendom, islam och kristendom. Därefter träder företrädare för de olika religionerna fram och deklarerar att de var och en tror på sin gud: – Jag tror på Buddha. – Jag tror på Gud. – Jag tror på Jesus Kristus. – Jag tror på Gud, Allah. Påven fortsätter förklara att många söker Gud och hittar honom på olika sätt. Videon visar tydligt hur påven likt en kameleont smälter in bland de olika religionernas gemensamma bön, i kärlekens namn:– Jag tror på kärleken, deklarerar samtliga företrädare.Bibeln däremot proklamerar: – I inget annat namn finns frälsning än i namnet Jesus!

Det finns knappast någon religiös organisation som har åstadkommit så mycket förvillelse och lidande hos mänskligheten som den Romerska katolska kyrkan. Historien är fylld av vittnesbörd över de uppskattningsvis 50 miljoner liv den har på sitt samvete. Ännu fler är lurade och bedragna av dess genomfalska frälsningslära. Försoning med Gud kan aldrig uppnås genom helgontillbedjan, sakrament eller gärningar. Det är en helt obiblisk lära.

I det här numret av Midnattsropet har vi valt att lyfta fram budskap av förkunnare som på sin tid varnade för kyrkoekumenikens framfart bland frikyrkosamfunden i Norden, varningsrop som visat sig vara sanna och träffsäkra. Idag vill man exempelvis inte inom pingströrelsens egna led höra talas om Lewi Pethrus uppfordrande maning, då han år 1925, inför det faktum att frikyrkligheten gjorde närmanden till Rom, från djupet av sitt hjärta utropade: – Den dag vi stryka flagg inför dessa [katolicismens] påtryckningar har pingstväckelsen fått sin dödsdom.
Redan tidigt 70-tal agerade pingströrelsen observatör under Kristna riksmötet i Göteborg, och därefter har hastigheten i utförsbacken accelererat våldsamt. Gemensamma framträdanden med pingstföreträdare och katolske biskopen har gjorts. Under Jesusmanifestationer har katolska företrädare sida vid sida med pingstvänner och karismatiker knäböjt, för att sedan bjuda in sökare till förbön i den närliggande katolska kyrkan. Den katolske biskopen Anders Arborelius och pingstledaren Sten Gunnar Hedin har skrivit en bok tillsammans och publicerat artiklar för att synliggöra enheten mellan rörelserna. Pelle Hörnmark, som gått från att vara ledare för den svenska till den europeiska pingströrelsen, sa under ett besök i Vatikanen tillsammans med en pingstdelegation, att det var ”intressant upptäcka nya nyanser hos trossyskon”.

Vi konstaterar: Lewi Pethrus fick rätt! Och avfallet fortsätter. I vintras stod Filadelfiaförsamlingen i Stockholm värd för ett interreligiöst möte, där företrädare för fyra religioner – judendom, islam, katolicism och protestantism – presenterade en gemensam bekännelse: – Vi tror gemensamt: på en enda Gud, skapare av himmel och jord; att Gud är barmhärtig, nåderik och kärleksfull; att varje människa har samma värde och rättigheter; att Gud kallar oss att älska vår medmänniska och värna allt liv.
Jesus som enda vägen till frälsning är i enhetens namn bortrationaliserad.

Påve Franciskus agerar mycket offensivt i sina strävanden att ena religionerna. Med professionell charmoffensiv söker han samla alla under sina vingar till en ny världsreligion. Han talar i mänsklighetens namn och lyfter fram frågor som har med fred, slaveri och orättvisor att göra. Alla vill vi ha fred, men vägen till Gud går fortfarande endast genom Jesus. Situationen är komplex både ur politisk och religiös synvinkel. Pengarna och jakten på världsherravälde styr. Finns det idag överhuvudtaget någon som greppar över Vatikanens materiella tillgångar spridda över världen?
Påven borde först och främst röja upp inom Vatikanens murar. Vad hände exempelvis med Albino Luciani (Johannes Paulus I) som ville städa upp i Vatikanens smutsiga ekonomi, och som mystiskt dog efter endast trettiotre dagar på påvestolen, en död som fortfarande, inför en undrande värld, mörkas av Vatikanen. I boken I Guds namn som gavs ut 1984, presenterade David A. Yallop en gedigen bevisföring och motiv till varför påven behövde röjas ur vägen. Boken förbjöds i flera katolska länder.

Företrädare för fyra olika religioner i bön, var och en till sin gud.
Jesus som enda vägen till Gud är i enhetens namn bortrationaliserad.

Religionens mörker är förödande och trälbinder hela mänskligheten. I Guds och gudars namn bedras en hel värld. Den makten kan aldrig bekämpas med politiska eller religiösa vapen utan det behövs himmelsk uppenbarelse därtill. Det finns ingen tid som vår där behovet av ett sant, bibliskt ljus är större – Guds genomträngande ord, som avslöjar och uppenbarar. Trots all global upplysning och teknik som gör att vi kan nå information från hela världen med några knapptryck, lever många idag i ett totalt andligt mörker. Inte minst i vårt eget land, som på bara några decennier gått från att vara kristet till att bli ett av världens mest sekulära och kristendomsfientliga länder.

Det finns ett himmelskt ljus som genomlyser och avslöjar mörkrets gärningar, och samtidigt visar på en ny väg. Det ljuset och den vägen är Jesus Kristus. Då vi drabbas av det ljuset avslöjas all falsk religiositet, allt det som ser så bländande och vackert ut, men det som är rent och äkta består. Vad ingen religion eller filosofi lyckats åstadkomma, det gjorde Jesus, en gång för alla, genom att bli en dårskap för världen. Jesus hade möjlighet att med enkla medel frånta djävulen hans domäner. Djävulen visade sig vid ett tillfälle villig att fredsförhandla med Jesus om hela världen, men vägen Jesus skulle gå var inte förhandlingsbar. Då han led svårt i Getsemane bad han till sin Far, att om det är möjligt, låt mig slippa genomgå dessa kval. Men kärleken till människan var den segrande kraften: – ske inte min vilja, utan din… Guds vilja var – och är – att frälsa mänskligheten! Därför gick han hela vägen och dog för var och en utav oss. – Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten (1 Pet 2:24).

Den bibliska församlingens väg går i diametralt motsatt riktning än Vatikanens. Guds församling i tiden har heller inga gemensamma nämnare med organisationer som Kyrkornas Världsråd och liknande globala maktblock, som utifrån ekonomisk makt, kvantiteter och majoritetstänkande räknar in sina framgångar. Bibelns väg för församlingen är tydlig: – Det som står högt i människors ögon är avskyvärt inför Gud (Luk 16:15).
Paulus skriver på ett liknande sätt till församlingen i Korint: – Det som för världen var dåraktigt utvalde Gud för att förödmjuka de visa, och det som för världen var svagt utvalde Gud för att förödmjuka det starka (1 Kor 1:27).
Jesus gav aldrig uppdraget åt sina lärjungar att bygga kyrkor eller starka, religiösa koncilier eller samfund. Sådana maktvälden smälter in i Babylon, men passar inte in i Guds rike. Andens enhet är något annat än kyrkoekumenik baserad på religiös tradition med prästerskap, kyrkobyggnader, sakramenten o.s.v. Riv kyrkorna och avkraga prästerskapet. Vänd åter till Ordet och den urkristna församlingens ideal, där den naturliga mötesplatsen var hemmet, både för Ordets och bordets gemenskap. Där finns förutsättningar för en sann, biblisk gemenskap: – Hela skaran av dem som kommit till tro var ett hjärta och en själ (Apg 4:32).

Den katolska kyrkan och hennes döttrar har ett mål – församlingen har ett annat. Det ena kallar bibeln för Babylon – det andra heter Det nya Jerusalem. Babylons öde beseglas i Uppenbarelseboken 18:
– Fallet, fallet är det stora Babylon! Det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för orena andar – – – Gå ut från henne, mitt folk, så att ni inte deltar i hennes synder och drabbas av hennes plågor (v. 2, 4).
Det nya Jerusalem har en helt annan utgångspunkt: – Och jag såg den nya staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, från Gud, redo som en brud som är smyckad för sin man (Upp 21:2).
Babylon hör till den här världen, församlingen hör himmelen och Guds rike till.

Är reformationen över? Uppenbarligen för Lutherska kyrkan och alla medlemssamfund inom Sveriges Kristna råd, men inte för den som valt att stå utanför lägret med Jesus.  Från Midnattsropet:

http://www.midnattsropet.se/2016/10/ar-reformationen-over.html
ÄR DU UTANFÖR LÄGRET MED JESUS?
 SE OCKSÅ:
 http://www.expressen.se/nyheter/ropen-efter-upprattelse-varfor-sviker-du-oss-paven/
LIDANDE!
NamnlösMaria

Avgudar. Vem är Gud? /Video /artiklar Bibelfokus

 

 

Vad är en avgud?….  Vem är Gud?

 

   En avgud- var synlig och gripbar

hade en människas moral och värderingar

hade mänskliga egenskaper

Kunde ges andra egenskaper

Avgudadyrkan innefattade:

Materialism

Sexuell omoral

Tillfredsställelse av egna begär

Självcentrering

*
*

Gud:

är osynlig och ogripbar

står över människans värderingar och moral

har gudomliga egenskaper

är alltid densamme

Gudsdyrkan innefattar:

Offer

Renhet och överlåtelse

Ett liv efter Guds vilja

Omtanke om andra

*

Här ovan står det om offer och det är att man offrar av sig själv. Man tar bort sådant som kan vara till hinder för en i ens liv med Gud. Missbruk, elakhet, själviskhet, ogudaktighet, dumhet, habegär, penningbegär, omoral m m. Om dett kan du läsa i Andra Kungaboken som skrevs av en okänd eller möjligtvis av Jeremia eller en grupp profeter. Boken vill visa vad den har att vänta som vägrar Gud vara ledare. Kungaböckerna var ursprungligen en enda bok.

Se videon om den tiden:

MYSTERY BABYLON Documentary – (what they do not want you to know)

*

Här finner du Bibelfokus OM Babels torn m m:   /Länk: http://bibelfokus.se/babels_torn?device=mobile

  1. Österlandets tänkande
    1. Babels väsende
    2. Sverige idag
    3. Det kommande stora avfallet
  2. Babels torn
    1. Mänsklighetens uppror, EU:s vision!
    2. Bibelsns budskap om Babels torn
    3. Andedopet och den första pingsten
    4. Paralleller mellan Babels torn och vår tid
    5. Synkretism eller sann enhet
  3. Babels torn i vår tid – självförgudning
    1. Synkronisering
    2. Synkronisering inom den kristna kyrkan
    3. Vi är gudar, vi är Kristus
    4. Eukaristin, en hörnsten i vår tids Babels torn
    5. World Economic Forum 2008
    6. Trilaterala Kommissionen
  4. Avslutning

 

name-graphics-maria-545505

Det är först och främst genom Bibeln som Gud talar till oss. Artikel A Svensson. Dra ut från Babylon

cartoon bibelfoto Maria

Det är först och främst genom Bibeln som Gud talar till oss

Gud talar på många sätt, också genom drömmar och syner. Men det är först och främst genom Bibeln som Gud talar till oss. Vi kan hämta väckelsebudskap till Guds folk direkt från Bibeln, utan drömmar eller syner. Det står mycket i Bibeln om Guds församling, som aldrig predikas i kyrkorna.

  Många av dem som bekänner sig vara frälsta och tror på Jesus, håller sig inte till Guds ord när det gäller Guds församling. De håller sig till kyrkotraditioner och läromeningar som inte stämmer med Guds ord, och som de litar på mer än på Bibeln.

  De tror på det som pastorn säger utan att kontrollera om det stämmer med Bibeln. De har ju förtroende för gamla pastorer som har predikat och haft möten i många år. Att man i andra kyrkor har någon annan uppfattning om Guds församling, det bekymrar dem inte. De håller sig till sin egen kyrka, sitt eget samfund. De vet inte att de är vilseledda av en obiblisk förkunnelse, för de har inte själva studerat vad Bibeln lär om Guds församling.

  Det är ju inte bara fråga om olika uppfattningar och åsikter. Det gäller att verkligen ta reda på vad Bibeln lär. Det som jag har skrivit om Guds församling, och om kyrkor och samfund, det har jag fått genom bibelstudie och bönesvar.

  I kyrkor och samfund får man ingen undervisning om Guds församling. Det var just detta som jag satt och väntade på när jag hade blivit frälst var på möten. Jag tog ju för självklart att det där vet ju pastorn och äldstebröderna, och att detta skulle komma fram i någon predikan. Men någon sådan predikan kom aldrig.

  Det finns de som menar att det känns tryggt att vara medlem i en frikyrkoförsamling. För mig var det ett ständigt problem att vara medlem i något som man inte vet vad det är. Att sitta och vänta på en förkunnelse som aldrig kom, det gav mig ingen känsla av trygghet.

  Det starkaste minnet jag har från tiden i samfundet och i pingströrelsen är den ständiga ovissheten. Att inte ha någon kunskap om vad kyrkosamfunden är. Att inte ens få veta vad man är medlem i för någonting. Att aldrig få ett vettigt svar om man frågar om något som gäller Guds församling. Någon trygghet fick jag inte förrän jag kom loss från pingströrelsen och fick klart för mig var Gud ville att jag skulle vara – UTANFÖR ALLA KYRKOR OCH SAMFUND.

  Herren har mycket tydligt gjort klart för mig, att kyrkorna är inte grundade på Guds ord. De är grundade på Satans falska församlingslära. Detta gäller också frikyrkoförsamlingarna. De tillhör också den stora skökan, det stora Babylon. Du kanske vill invända, men det finns ju massor av verkligt kristna människor i frikyrkorna som älskar Jesus och vill leva för honom. Ja, men vad är Herrens väckelsebudskap till dem? Läs Upp. 18:4. ”Drag ut ifrån henne, ni mitt folk, så att ni inte gör er delaktiga i hennes synder och får er del av hennes plågor.”

  Varför har detta inte blivit uppmärksammat och predikat? Det är för att ondskans andemakter i kyrkorna har hela tiden hållit de kristna, även predikanterna, andligt nedsövda så att de inte har förstått sanningen om Guds församling. Men de uppträder som om de vet hur det ska vara i Guds församling. Men tiden går och Guds församling måste förberedas för att möta Jesus på skyn.

  Guds folks uttåg ifrån det stora Babylon måste ju ske innan Jesus hämtar församlingen. Efter Jesus har kommit och hämtat församlingen kan det ju inte ske, för då är ju Guds folk hemma hos Herren, och där finns inget Babylon att draga ut ifrån.

  Att veta och förstå sanningen om Guds församling är inte detsamma som att bara ha en viss uppfattning eller en viss åsikt om Guds församling. Lika visst som vi vet att Jesus har dött på korset för våra synder och att Jesu blod renar oss från all synd, lika visst kan vi veta att vi tillhör Guds församling. Men vi måste också veta vad Guds församling är. Guds församling, Kristi kropp är en levande organism. 1 Kor. 12:12-30. Ett levande tempel uppbyggt av levande stenar. 1 Petr. 2:4-5. Ef. 2:19-22.

  Det är en väsentlig skillnad mellan en levande organism och en organisation. Vad är en frikyrkoförsamling? Det är en organiserad rörelse med en föreståndare (pastor), ett antal styrelseledamöter (äldstebröder), en medlemsförteckning och medlemskort till medlemmarna. Kan du någonstans i Bibeln hitta en sådan beskrivning på en Guds församling?

  Men en frikyrkoförsamling är inte bara en organisation. Den är grundad och uppbyggd på en falsk lära om Guds församling. Och där det finns en falsk lära, där får också de onda andarna inflytande och kan styra verksamheten och hindra medlemmarna från att få en verklig undervisning om Guds församling. De får inte heller veta vad frikyrkan är. De tror att det är den som är Guds församling.

  Om någon undervisar och predikar sanningen om Guds församling, då tror de att detta är en villolärare och vill inte ha med honom att göra. Men inför Gud är det sanningen som gäller. Därför är det oerhört viktigt att vi studerar vad Bibeln lär om Guds församling, och inte låter oss bli lurade av kyrkor och samfund.

  När man vill studera vad Bibeln lär om Guds församling, då får man höra att man kritiserar och dömer andra. Vilka andra då? I denna strid mot det stora Babylon är det bara två parter inblandade. Den ena parten är vi som tror på Jesus och vill lyda honom, och den andra parten är de som inte vill lyda Herrens befallning och inte vill lämna det stora Babylon. De pratar om kärlek och gemenskap, men vad är det för sorts kärlek och gemenskap som vill hindra oss att studera Guds ord? Gud är kärleken, men Guds kärlek hindrar oss inte från att studera Guds ord.

  De som är så kvicka till att franhålla att man inte ska döma och kritisera, vad gör de själva? De försvarar kyrkor och samfund och deras falska läror, och fördömer sanningen.

http://www.algonet.se/~allan-sv/BIBELN.HTM#Bibeln

 

NamnlösMaria

 

 

Hur ska vi förbereda oss att möta Jesus? Kännetecken på kyrkor och samfund. Gå ut ur Babylon. Vakna

637

Hur ska vi förbereda oss för att
möta Jesus?

Hur ska man kunna hitta rätt bland detta virrvarr av olika kyrkor och samfund, som alla menar sig ha den rätta läran? För att ge dig en vägledning hur du ska ta ställning i denna fråga så vill jag påpeka att de har väldigt mycket gemensamt Och de talar själva gärna om sin gemenskap

Här är några kännetecken som alla kyrkor och samfund har gemensamt

De är allesammans religiösa svartbyggen, och är inte grundade på Guds ord
De har aldrig någon gång förkunnat sanningen om Guds församling
De har aldrig fört fram någon annan bibelsanning
De har aldrig åstadkommit någon väckelse
De predikar aldrig sanningen om sig själva
De vill kallas kristna, men de tillhör en annan herre än Kristus
De är alla släkt med den katolska kyrkan
När Jesus kommer för att hämta sin församling, så hämtar han inte en enda kyrka eller samfund. Han hämtar bara dem som tillhör honom, och sätter eld på djävulens religiösa svartbygge

Kanske du tänker, hur vågar du skriva detta? Jag vet att detta är sanningen! Efter att du har läst min Hemsida,  (ALLAN S)  hoppas jag att också du förstår denna sanning
Guds folks uttåg ifrån det
stora Babylon
Upp. 18:4 är ett oerhört starkt väckelsebudskap. Herren befaller sitt folk att lämna det stora Babylon. Du som är predikant, har du någon gång predikat över detta ämne? ”Guds folks uttåg ifrån det stora Babylon.” Detta måste predikas över hela världen innan Jesus kommer. De som inte har lämnat kyrkor och samfund när Jesus kommer, de kommer att drabbas av Guds dom tillsammans med de stora skökan och får sin del av hennes plågor.

Hämtat från: http://www.algonet.se/~allan-sv/INNEH.HTM

*
Det är ju faktiskt sant även om en och annan nu ropar högt av oförståelse. MEN den som känner JESUS KRISTUS och hans ord och är hans lärjunge, den förstår att ovanstående är sant.

Människor måste VAKNA INNAN JESUS KOMMER!

 

NamnlösMaria

Babylons fall.Artikel. Uppenbarelseboken om världen, Vad säger Gud?

 

Jesus or Antichrist/Bild MariaMänniskan är förblindad och ser inte, hon är förmörkad till sitt förstånd och förstår inte, och hon har blivit förhärdad i sitt hjärta så att hon inte kan ta emot hjälp. Så beskriver bibeln människans tillstånd…….jag var också väldigt blind en gång…. Artikeln du får läsa nedan är om BABYLONS FALL, och den som kan sin bibel vet vad där står om synd och sluttider.

 

Kapitel ett ur boken ”Vedergäll Babylon” av Arne Imsen, BMC-förlag 1999

Fallet, fallet är det stora Babylon; det har blivit en boning för onda andar, ett tillhåll för alla slags orena andar och ett tillhåll för alla slags orena och vederstyggliga fåglar.”
Så börjar Uppenbarelsebokens 18:e kapitel. Fortsätter vi till kapitel 19, läser vi i första versen:
” Sedan hörde jag likasom starka röster av en stor skara i himmelen, som sade ”Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhöra vår Gud.”
Upptakten till kapitel 18 i Uppenbarelseboken är egentligen alldeles förfärlig, och svår att tillgodogöra sig, eftersom språket är så annorlunda än det vi är vana vid. Vi har inte lärt oss att lyssna till och förstå dessa märkliga texter.
Vi har många föreställningar om hur himlen uppenbarar sig i tiden. Väckelser har gått fram och förändrat mycket. Men här läser vi om en ängel, som kom ned från himlen. Han hade stor makt, och jorden upplystes av hans härlighet. Då ängeln utfört sin mission, talas i nästa kapitel om starka röster från en stor skara i himmelen som sade: ”Halleluja! Frälsningen och äran och makten tilllhöra vår Gud!”
Himlen griper alltså in för att informera oss, så att vi inte blir överrumplade, utan är väl förberedda. Himlens halleluja ger klart besked om att resultatet av uppdraget var segerrikt. Det ligger något mycket positivt i detta som verkar så skräckinjagande och förfärligt. Det är betydelsefullt att vi förstår vem som har inspirerat till denna lovsång, och varför.

Mörkret i världen tilltar för varje dag som går. Men här läser vi att jorden blev upplyst av en ängel med enorm makt. Det vi kan registrera med våra fem sinnen stämmer sällan med den sanna verkligheten. Det finns en jordisk, tidlig verklighet, men det finns också en himmelsk, som ser helt annorlunda ut. Därför är det viktigt att vi som kristna blir orienterade, så att vi vet vad himlen har att meddela. Eller, som det sades i de fem sändebreven: Man måste höra vad anden säger till församlingarna.
Vad säger Anden idag till Guds församling? Har vi öppna öron till att höra; är vi mottagliga för vad Anden har att säga – och sedan också till att lyda och förverkliga vad Anden manar?

När människor talar positivt och negativt, bedömer de så ytligt med vanliga vetenskapliga, mänskliga instrument. Man saknar förmåga att bedöma tingen sant och i överensstämmelse med vad Ordet säger. Det är något fantastiskt och underbart i att Babylons fall inleder Uppenbarelsebokens 18:e kapitel, även om processen fram till sammanbrottet är fruktansvärd. Men det finns möjlighet att orientera sig och vinna seger.
Alla definitioner och kategorier i denna komprimerade text är otäcka. Man upplever skräck och fasa inför denna typ av osynliga krafter. Det handlar inte om spöken, tomtar och vidskepelser, utan om en osynlig värld som är verklig, och definieras punkt för punkt.
När bibeln talar om demoner, så är det demoner. Det är inget lånat uttryck för något annat än vad bibeln säger det vara. Det är kroppslösa andar som är ute och söker efter bostad. Demoner har bott i människor som gått hädan. De uppenbarar sig ständigt, alldeles speciellt i religiösa sammanhang.

Bibeln säger att Babylon blivit en boning för demoner. Det är inte fråga om influenser, tillfälliga angrepp eller tillfälliga kaotiska förhållanden, oro och plågor, utan något konstant; besättelse och ockupation. Det beror på hennes väsen och det hon styrs av. Varenda människa på denna jord är inte bara andeinfluerad, utan demonbesatt. Skriften säger att denna andemakt är verksam i de ohörsamma. Det finns ingen anledning att känna sig glad över detta fenomen. Ändå är det en välsignelse i att detta blir uppenbarat, för då kan människan bli hjälpt. Det stora problemet är att just detta faktum lyckas andevärlden dölja och hemlighålla, så att människan menar sig vara fri och självständig, då hon egentligen är träl och vanligtvis förslavad och behärskad för att tjäna den makt som bor i henne.
Ibland har detta slaveri civiliserade former, och ibland primitiva. Vi kan av en eller annan anledning välja det ena framför det andra. Men oberoende av vilken utvecklingsnivå detta representerar, är det alltid fråga om något förfärligt. Människan är förblindad och ser inte, hon är förmörkad till sitt förstånd och förstår inte, och hon har blivit förhärdad i sitt hjärta så att hon inte kan ta emot hjälp. Så beskriver bibeln människans tillstånd, och därför hjälper inga ytliga åtgärder att försöka reformera denna individ. Man lyckas möjligen göra ondskan litet mera raffinerad, mindre förarglig och kanske mera njutbar. På det sättet är den mindre störande för offret och omgivningen.
Det fasansfulla i dessa operationer som pågår med ökad intensitet är dess målsättning. Inte att göra individen demonisk eller satanisk i första hand, utan att för evigt skilja människan ifrån Gud. Detta är förtappelse. Förtappelse är ett fruktansvärt uttryck, men det beskriver inte på långa vägar vad människan förlorar.

Jesus använder uttryck som ger oss en liten inblick i detta förfärliga tillstånd av evig olycka. Han säger: ”Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst.” Det är ju välsignat och underbart. Men så fortsätter han: ”Men den som inte tror, han skall varda fördömd.” När bibeln talar om att vara ”dömd” gäller det ett tidligt tillstånd, men när den talar om ”fördömd” så är det ett förevigat tillstånd som man omöjligt kan förändra.
Djävulens plan är att för evigt skilja människan från Gud. Hur skall detta gå till? Genom sina budbärare erövrar och ockuperar Satan mänskligheten. För detta har han enorma resurser. En del av de kraftresurser Satan har, är religiösa till sin karaktär, och influerar hela mänskligheten. När bibeln talar om demoner, så är det i allra högsta grad fråga om religiös påverkan.
Människan är egentligen oerhört religiös. Hon vill gärna sjunga psalmer och tillbedja skapelsen. Uttrycka sina religiösa känslor i poesi, toner, ord och annan konst. Hela världen är fylld med människor, som lever ut och uttrycker sina religiösa känslor i sånger, visor, tillbedjan, kyrkobesök, riter, ceremonier, pilgrimsfärder, tillbedjan av reliker och helgon, etc. Den religiösa känslan är mycket dominerande. Den hittar ständigt nya uttrycksmedel.

Babel var inte endast fullt av demoner. Det var också ett tillhåll för onda och orena andar och alla slags orena och vederstyggliga fåglar. De symboliserar idéerna och lärorna, som sprider sig över jorden. Socialism, kapitalism, liberalism – politiska idéer och filosofier – alltsammans är inspirerat av just denna makt. Det är svårt för oss att fatta, men så är det. Babylon är ett resultat av mänsklighetens mångtusenåriga strävanden att höja sig över syndens konsekvenser utan personlig omvändelse och gudomlig frälsning. Det vackraste som uttalats här på jorden har vanligtvis uttalats av människor som varit berörda av dessa orena andemakter. Bildning, naturlig utrustning och kultur är influerade. Konserthus, nöjespalats och kyrkor har blivit tillhåll för onda andar. För att uppleva detta, måste man ha en levande ande. Då får man i miljö och atmosfär en dominerande känsla av främlingskap. Man hör inte hemma här.

Inom vårdsektor, utbildningssektor, kultur- och religionssektor – överallt möter vi denna andemakt. När man kommer i kontakt med den, är det något som protesterar inom en. När man sitter på tåget, går ut i parken – nästan var som helst, kommer man i beröring med sådant som är typiskt för denna värld. Då upplever man påtagligt främlingskapet. Om man bekänner sanningen, blir man stämplad som fanatiker, idiot, sekterist, svärmare eller dåre. Man får inte tala om hur man upplever allt det kulturella och stämningsfulla, som andra människor sätter värde på och drömmer om.

Texten börjar: ”Fallet, fallet…” Den inleder med slutscenerna. När vi läser hela sammanhanget, måste vi nämligen ha slutscenerna klara för oss, annars kommer vi inte att förstå vad texten har att säga. Om Babylon har fallit, då är det väl ingen mening med att komma med appellen: ”Dragen ut ifrån henne.” Man kan inte gå ut ifrån något som inte längre existerar. Men vi måste ha bilden klar för oss att det vi lämnar är på väg mot sin slutliga upplösning. Det är alltså därför vi lämnar Babylon. Det finns ingen annan väg. Så länge vi har alternativ, kommer vi att gå fram på den väg som kostar minst och verkar enklast och lättast. Men ”fallet, fallet är det stora Babylon”! Detta är slutscenerna, sista fasen av en mångtusenårig utveckling, eller rättare, urartning.

Nu är den sista generationen framme vid slutmålet, och frågan är om den ska ta sig ut ur katastrofen, eller störta samman i denna fruktansvärda, babyloniska uppgörelse. Vi måste göra klart för oss allvaret med det vi sysslar med. Budskapet måste få den rätta dimensionen, så att vi inte försöker göra kristendomen till ett fredsprogram eller ett tänkbart alternativ. Så länge vi har ceremonierna, högtiderna; alltsammans detta, som vi på ett eller annat sätt slår vakt om, kommer det inte att bli något allvar i budskapet. Det kan inte forma oss så länge vi har en möjlighet att komma undan på ett smidigare, behagligare och bekvämare sätt. Det vi gör är inte motiverat utifrån det vi ser idag, men utifrån det faktum att alltsammans skall störta samman inom kort. Mycket av det vi sysslar med är oförsvarligt.
Det babyloniska världsväsendet gör oss väl förberedda att ta emot Antikrist. Just genom sin undervisning och livsstil; sitt sätt att tillbedja och andra mönster av tolerans, ekumenik, kultur, diplomati och makt – alltsammans detta, med dess religiösa kvaliteter och karismatiska fenomen, bereder oss att ta emot och tillbedja Antikrist.

Jag vågar inte besöka stora möten och kampanjer utan att vara väl förberedd, och jag lyssnar noga. De har något gemensamt med den suggestiva stämning som finns exempelvis vid internationella boxningsmatcher, då människorna samlas i skaror för att kora en mästare. En av två vinner. Den som slår ner den andre blir bejublad och ärad. Man går efter principen att den starkaste får människornas tillbedjan. Detta är antikristligt.
Vår uppgift är inte att bejubla det starka hos människor, utan att hjälpa det som är svagt och eländigt. På en idrottsarena jagar man en läderkula med luft i. Den som lyckas få den här läderkulan i mål flest gånger är hjälte, och på det kan han bli mångmiljonär. Massor av människor skaffar så sina hjältar och idoler, som de beundrar och premierar. Om man går in i ett idrottssammanhang och lyssnar på tonen i spelet, hör man tillbedjan – extatisk tillbedjan. Sedan kan man gå till ett kampanjmöte, där predikanterna har samma strävan som man har i idrottsevenemangen. Den som säger de finaste och bästa sakerna, får de starkaste applåderna. Pastorerna har riktigt ordentliga fighter för att slå ner Satan. Det applåderas. Kvalitativt är det samma fenomen som vid boxningsmatcherna.

Vi tycker att det är skillnad om man på det sättet istället förhärligar Jesus. Det är just där fräckheten ligger. Vi påstår att vi förhärligar Jesus, men det gör vi inte. Istället skapar vi förutsättningar för idoldyrkan och människoförgudning. På det sättet får vi stjärnor, som far över hela världen. Det är gradskillnader mellan det som sker i en boxningsring och en väckelsekampanj, men knappast väsensskillnad.
Därför måste Gud återföra sin församling till den ursprungliga husförsamlingsgemenskapen, där de kristna fick sitta ner tillsammans och studera bibeln för att bedöma dagssituationen och sitt eget andliga liv. Förenas i tillbedjan och andlig tjänst, och inte överlämna ansvaret på ett fåtal entreprenörer, specialister eller stjärnor. Om vi inte återgår till denna ursprungliga form, kommer vi att allt mera bli beroende av de mönster man har ute i världen. Och så är vi med och bygger upp människorna mentalt för att ta emot Antikrist. Man byter bara ut orden och namnen. Istället för Herren Jesus Kristus sätter man något annat i centrum. Så fungerar det antikristliga, babyloniska väldet.
Förstår vi allvaret i budskapet ”fallet, fallet är det stora Babylon”? Får denna verklighet dominera oss, så att det vi gör, säger och engagerar oss i är präglat av denna kunskap som inte är ett program och en idé men en livsstil? Detta kan ske endast om vi får uppleva den helige Ande. Men den helige Ande upplever vi inte så länge vi har något av babyloniskt väsende. Följaktligen måste vi ledas in i en situation där intresset för dessa ting tas ifrån oss. De måste dö.

Vi läser: ”Dragen ut ifrån henne, I mitt folk, så att I icke gören eder delaktiga i hennes synder och fån eder del av hennes plågor. ” Naturligtvis måste jag veta vad jag skall dra ut ifrån. Vem är ‘hon’? ”Dragen ut” – en uppbrottsorder, maning till aktiv handling. Det är inte passivt konstaterande eller försanthållande, utan en demonstration; en proteströrelse, ett uttåg. Det är inte fråga om att distansera och sedan slå sig till ro, för strax kommer nästa direktiv: ”Vedergällen henne.” Det är alltså i nästa moment fråga om att bekämpa. Det är inte Gud som skall vedergälla henne.

Gud skall slutligen störta henne samman. Men det är vi som skall förbereda detta sammanbrott. Det är vi som skall vedergälla henne vad hon har gjort. Vad är det då hon har gjort, som mer än något annat kan ligga henne till last? Vi har inte förmåga att förstå detta utan att den helige Ande gör det klart för oss. ”Genom hennes trolldom blevo alla folk förvillade.” Miljoner av människor går evigt förlorade genom hennes förförelse. Hennes förfärliga gärning, säger Skriften, är att hon genom sina förföriska konster är den direkta orsaken till att alla folk på jorden är förvillade. Förvillade betyder bedragna. De har blivit bedragna med avseende på Kristus, med avseende på kristendomen, livet, himlen och helvetet. Detta har hon alltså åstadkommit genom att immunisera mänskligheten med religiositet. Hon har gjort den oemottaglig för korsets evangelium.
Nu kräver himlen att Guds vittnen avslöjar henne och uppenbarar vilken fruktansvärd förförisk konst och falskhet hon representerar. Problemet ligger i att vi inför hennes attacker, surdegsprinciper och förfärliga makt är så tysta. Vi har fått lära oss att det är kärleksfullt att tiga. Så skyddar vi detta system så att det ostört kan utbreda sitt världsherravälde och härska vidare, med det resultatet att mänskligheten blir förtrollad, och skaror går förlorade.

Hur många skulle ha varit kristna i vårt land om inte svenska statskyrkan funnits? Skaror! Vilka är det som hindrar medborgarna att höra evangelium? Svenska Kyrkan och frikyrkorna! De presenterar sina program, samfund, traditioner, osv, och bekämpar varandra under sken av att vara ekumeniskt sinnade. Därmed bedrar de människorna; också med avseende på enheten. Hur länge kan en väckelsekristen vara tyst inför detta; vara solidarisk med kyrkan och svika människorna? ”Vedergäll henne” står det i Skriften. Det innebär att hämnas henne. Hon skall avslöjas. Men försök slita sönder henne i olika beståndsdelar; tala om vem hon är! Det tål hon inte. Då kommer förföljelsen. Men då finns det hopp, för så blir hon avslöjad.

Många människor går med sakramentens hjälp förlorade. Bibeln talar om en evig fördömelse. Människorna vill möta Gud, och får prästernas sakrament, barndop och konfirmation för att sedan konstatera att kyrkan bedrog dem.
Vi är så babyloniserade att vi tänker mera på vår egen materiella välfärd och framtid än vi tänker på det faktum att Jesus kommer när som helst, och skaror skall vakna upp en gång över det faktum att deras själar är evigt förlorade, på grund av vår tystnad. ”Vedergällen henne vad hon har gjort, ja, given henne dubbelt igen för hennes gärningar; iskänken dubbelt åt henne i den kalk vari hon har iskänkt. Så mycken ära och vällust som hon har berett sig, så mycken pina och sorg mån I bereda henne.” Vi har i uppgift att bereda henne pina. Hur skall man pina henne? Hur skall man bereda henne sorg?

Det absolut värsta som kan drabba denna världsmakt är det genomträngande och avslöjande himmelska ljuset. Det himmelska ljusets sändebud är outhärdliga och förödande för allt det Babylon representerar.
Skökan säger: ”Jag är drottning!” Hon är högmodig och inbilsk. Vi skall förklara för henne och andra att hon inte är någonting annat än en kvalificerad ärkehora. Hon lever i ett fruktansvärt otuktstillstånd och bärs upp av vilddjuret som hon försökt dölja. Alla de hemlighetsfulla, hädiska namnen hon bär säger sanningen om henne. Det vet människorna i världen ingenting om, men vi i Guds församling vet vem hon är. Hennes gudstjänstliv är uppenbart och relativt känt, men det hon sysslar med, som de flesta människor inte känner till, måste vi avslöja: hennes handel med människosjälar. Detta budskap måste födas i den lilla gruppen, bland enskilda individer, som är medvetna om vad det innebär.
”Fallet, fallet…” Det är slutscenen. Vi måste ha den klar för oss. Innan katastrofen inträffar, måste vi lämna detta system, detta skökovälde. Inte bara lämna det, men med vårt eget liv som insats protestera mot det och hämnas för alla dess fruktansvärda gärningar, och avslöja dem. Det blir då, som det var en gång förut, när profeten sade: ”Jag har nitälskat för Gud….jag är ensam kvar.” Drottning Isabel hade slaktat profeterna som påminde om Abrahams, Isaks och Jakobs Gud under de stora, religiöst stämningsmättade folkfesterna, då man dyrkade både Baal och Israels Gud i ekumenisk förening under folkets njutning och jubel.
Då kom profeterna med budskapet från Herren, och fick ta konsekvenserna. De slaktades ned, en efter en, till dess att Elia upplevde att han var ensam kvar. Så kom mötet på Karmel, där han förklarade och proklamerade: Om Gud är Gud, så tillbed honom, om Baal är Gud, så tillbed honom! Så kom det svar, som är det enda rätta i en sådan situation: Den Gud som svarar med eld, han är Gud! Det räckte inte med att offret åts upp av lågorna – även stenarna måste förbrännas. Den enda kraft som rår på skökoväldet är Guds eld. Och den måste gå ut ur vår mun. Vi måste tala profetiskt, frimodigt och avslöjande. Inte främst i traditionellt ordnade möten i kyrkorna; utan på nya platser, i nya samlingar, på det sätt situationen kräver:

”Vedergäll henne!” Hämnas, avslöja henne! Så säger Skriftens ord. Det räcker inte med att vi passivt registrerar och förklarar. Vi måste aktivt angripa och bekämpa. Så frälsar vi våra själar, och blir bevarade från den babyloniska förbannelsen.

http://www.midnattsropet.se/2014/04/babylons-fall.html

*

Heaven or Hell

 

 

name-graphics-maria-545505

Bekämpa henne! / RKK. / Utanför lägret.

 

The Bible

Repent

Bekämpa henne

 

Här följer ett utdrag ur boken
Vedergäll Babylon, av Arne Imsen, vilken är en uppgörelse med den romerska katolska kyrkan och hennes allierade. Bibelns uppmaning är tydlig: Dragen ut ifrån henne!
Läs och sprid budskapet om uttåg från institutionaliserad kristenhet, för att i frihet tjäna Herren Jesus Kristus – Utanför lägret!

Uppenbarelseboken 18 har i vår svenska bibel rubriken ”Babylons fall”. Uppenbarligen är denna händelse något som himlen längtar efter. Det vidriga med Babylon är inte främst dess storhet och aktivitet, utan fastmer det resultat hon åstadkommer. ”Därefter såg jag en annan ängel komma ned från himmelen. Han hade stor makt, och jorden upplystes av hans härlighet.”
Himlen är den enda kraft som har förmåga att uppenbara vem denna kvinna är. Hon kan inte avslöjas med köttslig nitälskan eller mänsklig indignation. Sådant leder inte fram till något annat än hämndaktioner och nya mord. Den enda makt som har förutsättningar att radikalt och slutligt göra upp med denna mångtusenåriga maktkonstellation, är himlen. Babylon representerar ändå inte den högsta och största digniteten. På jorden har hon en väldig förmåga att bli betraktad som en konungslig drottning, som tronar vid stora vatten, men då ett himmelskt sändebud skall kungöra sanningen om hennes slutliga dom, då är det en ängel som får uppgiften. Herren Jesus Kristus gör det inte själv.
Solkvinnan är något annat. Hon har solen till sin klädnad och månen under sina fötter och är bekransad med tolv stjärnor. Solkvinnan är av himmelen men har sin funktion på jorden. När hon blev trängd började hon inte strida med draken, utan utrustades med örnens vingar. Så lyfte hon från dessa domäner och flög ut i öknen, till den plats som reserverats för henne där. Hon lever där i isolering, avskildhet och förbidan. Solkvinnan står långt högre och har mycket större värdighet än kvinnan som tronar vid stora vatten. Hon är äkta, sann och förblivande.
En ängel från himlen kom ner och upplyste hela jorden. Människan har inte ljus nog att avslöja lögnen i alla dess förföriska former, och därför blir hon bedragen. Just på grund av det mörker som existerar i tiden, har skökan lyckats med sina ohyggliga illgärningar. Den största synden omnämns i kapitlets sista vers: ”Du, genom vars trolldom alla folk blevo förvillade.” Denna trolldom är det värsta av allt, för kvinnan gör ju anspråk på att representera frälsning, befrielse, kultur, människovärde, framtid. Med detta har hon fångat mänskligheten till sina mässor, högtider och gudstjänster.
Århundraden och årtusenden avlöser varandra. Människan fortsätter sina religiösa ceremonier, men allteftersom människorna utvecklas intellektuellt och teknologiskt, får de ett stabilare och mer socialt mönster, och söker sig vidare ut på nya äventyr. Hon fångas i ockultism och spiritism. ”Du har blivit ett tillhåll för vederstyggliga fåglar.” Gud är vred. Så vred att han ställer krav på sitt folk att vedergälla skökan. För att kunna verkställa denna vrede måste vi vara medvetna om vilket slut som kommer att drabba denna sköka. Det gäller att ha en klar och sann vision.

Beskrivningen av Babylons fall börjar med ”Fallet, fallet är det stora Babylon”. I nästa moment ljuder maningen: ”Dragen ut ifrån henne, I mitt folk.” Man kan väl inte dra ut ifrån något som redan fallit och fördärvats? För att kunna bryta upp och gå ut så måste man ha klart för sig hela bakgrunden och utvecklingen. Vi kan inte bedöma tingen utifrån det vi ser nu av den makt och myndighet denna fallna kvinna representerar, utan vi handlar utifrån vad bibeln säger om hennes slut. Utifrån detta perspektiv kan vi rädda både oss själva och andra från hennes välde.
Vi ska inte bedöma utifrån det ärkebiskopar och påvar håller på med nu. Det kan se ut som om de är fredsapostlar som representerar freden och de goda krafter som skall ena mänskligheten; strävan till enhet, fred, jämlikhet. Det verkar så imponerande, och den kristna församlingen kan tänka att den inte duger till någonting i denna process. Men vi ska inte handla utifrån vad vi ser nu, utan i enlighet med vad Gud har uppenbarat genom ängeln. Alltsammans kommer att sluta i katastrof för hela mänskligheten. Denna förfärliga sköka kommer att dra med sig hela mänskligheten i det helvete hon själv har berett. Därför kräver himlen att Guds folk ska draga ut ifrån henne. Det måste bli ett klart ställningstagande om uppbrott och uttåg, att markera distans.
Det räcker emellertid inte med att draga ut ifrån henne. Vi måste också börja att bekämpa henne. Det står klart och tydligt skrivet: ”Vedergäll henne vad hon har gjort, ja, given henne dubbelt igen för hennes gärningar.” Vem är det som får denna order? Det är för sent att vedergälla skökan när ängeln utfört sitt slutliga uppdrag och kungjort att Babylon fallit. Det är nu vi ska vara med och förbereda sammanbrottet. Det gör vi genom att informera människor om vad denna ärkehora representerar. Vad hon mest av allt hatar är att bli avslöjad. Hon kunde leva vidare och härska genom lögnen, men då ängeln kom och ljuset uppenbarades, så störtade hon samman.
Vår uppgift är att avslöja henne, ja, pina henne. Det finns ingenting den babyloniska skökan fruktar så mycket som sanningens ljus. Det enda hotet mot henne är den profetiska uppenbarelsen. ”Säll är den som får taga hennes späda barn och krossa dem mot klippan”, sjunger psalmisten. Inte livnära, men krossa. Den som krossas mot klippan, kan bli frälst. Det är bättre att falla på klippan och bli krossad, än att klippan faller över oss och vi blir tillintetgjorda.

Det hat och den vrede som finns i Guds hjärta, måste få plats och utrymme i hans församling, i våra hjärtan, och förverkligas i relationerna till denna falska drottning.
”Vedergäll henne vad hon har gjort.” Vad är det hon har gjort som är så fruktansvärt? Det står att hennes synder räcka ända upp till himlen. Hon kan inte komma längre. Hon har forcerat alla spärrar, kommit in på nya områden och etablerat nya kontakter. Guds söner och människornas döttrar i pervers förbindelse.
”Låt oss bygga ett torn, vars spets räcker ända upp till himmelen.” Sådan är människans ambition. Bygga sig ut ur fattigdom, sjukdom och trångmål, och med makt demonstrera inför sig själv och inför den osynliga andevärlden att hon är suverän. Hon vill nå ända upp till den slutliga tryggheten, auktoriteten och myndigheten. Det har varit människans strävanden, som tagit form allt sedan Nimrod byggde den första staden.
Skökodrottningen har mångtusenåriga rutiner och erfarenheter. Hon har härjat och fördärvat i mänskligheten. Hennes mest framträdande uppgift är att hon genom sin trolldom förvillar alla folk. Hon paralyserar människorna på olika sätt med sitt bedrägeri. Hon har förvillat längtande själar som sökte Jesus. Istället för att komma till Jesus, kom de till en kyrka som tog hand om dem i sin fruktansvärda människohandel och band dem med religionens bojor.
Det går relativt lätt att bli befriad från det egyptiska oket, men det är nästan omöjligt att komma ut ur det babyloniska. Alla, utan undantag, lämnade Egypten, men det var en försvinnande liten procent som lämnade Babylon efter fångenskapstiden. De flesta var så acklimatiserade att de inte kunde tänka sig något bättre. För dem hade tillvaron vid Babylons floder blivit paradiset. De var förvillade. Jerusalem hade ingen attraktionskraft, inte heller templet. Återtåg var otänkbart.
Men det var några som grät när de såg utvecklingen, när de såg hur skarorna acklimatiserades och rotade sig allt djupare i den babyloniska myllan. De som upplevde främlingsskapet grät och ropade ut: Det här är inte vår stad, det är inte vårt hem! Och de sådde med tårar. När frihetsediktet kungjordes, utgjorde dessa en liten kvarleva som reste sig och med jubel tågade tillbaka till Jerusalem.
Det är fasansfullt hur Babylons ande rotar människan i världen och får henne att bygga paradis i tiden, för att med egna resurser skaffa sig frälsning. Inte från synden, men från problemen som är andrahandsverkningar av synden. Människan ser bara på symptomen och kämpar för att befria sig ifrån dem. Hon får hjälp av denna skökodrottning, kyrkans sakrament, nådamedel och mysterier. Skaror av våra grannar och vänner kommer aldrig till himlen. De går förlorade. De sökte Gud, men fångades upp av kyrkan och hamnade i babylonisk fångenskap, en fångenskap de aldrig tar sig ur. De följer med detta system i fördärvet.

Om jag ser att mina närmaste blir bedragna, måste jag ju gripas av vrede. Jag kan inte vara likgiltig åskådare och bara registrera att miljoner människor vilseförs, binds, fördöms och får sitt andliga tillstånd permanentat i ett evigt mörker av denna förbannade skökokyrka.
Det är vår uppgift att på Ordets maning, inte bara lämna Babylon och markera distans till henne, men bekämpa henne. Att bekämpa är att låta det himmelska ljuset lysa genom det profetiska ämbetet. Detta innebär lidande. Denna hora har dödat Jesu profeter och de heliga i alla tider. Genom allt som beskrivs av hennes kapacitet, kvalitet, egenskaper och karaktärsdrag, utrustning och resurser, så ser vi att en flod flyter fram. Det är de heligas blod.
Denna kulturdrottning, denna religionshärskarinna, är ingenting mindre än en mördare, som i all sin civilisation är en primitiv kannibal, som inte står ut med sant liv, utan slutar så fort det uppenbarar sig. Många andedöpta kristna håller sig undan av feghet eller någon slags förbindlig och falsk ödmjukhet. En sådan opportunism blir orsak till att skaror av människor istället för att möta Jesus Kristus, får möta kyrkan, och går förlorade. Vi måste i bön bestorma himmelen för att bli utrustade till att frimodigt resa oss upp och bilda bålverk emot henne.

Från:      http://www.midnattsropet.se/2013/04/bekampa-henne.html

Se också: http://media.bibelfokus.se/docs/Stig_Anderasson_katolicismen.html