Överlevarna från Övergrepp.Den katolska världen /Pedofiler. Artikel,och filmen Spotlight fick en Oscar

overlevare

Många, ja väldigt många gullar med påven och kallar honom pappa, det vore det sista jag skulle göra. Han är helt fel ute med sin lära.  Jag vill passa på igen att ta med en artikel som jag länkade till igår men här ska du få läsa lite av vad påven och hans gelikar har åsamkat människor: STOR STOR SKADA.

Från:http://www.expressen.se/nyheter/ropen-efter-upprattelse-varfor-sviker-du-oss-paven/

Så här lyder  det mesta av artikeln som fortsätter i länken igen-  pga tekniska orsaker:

*

Runt om i den katolska världen finns ett oräknerligt antal människor som är iskalla inför medias bild av påven som en snäll och ödmjuk farbror.

De vill inte höra påven Franciskus prata om att de sexuella övergreppen inom katolska kyrkan tillhör historien eller höra Vatikanen tala om att man slutat dölja sanningen om hur barn utnyttjats och våldtagits inom kyrkans väggar.

Om jag träffade påven en gång till? Den här gången skulle jag ge honom en ordentlig örfil.

De kallar sig Överlevarna och stämmer alla in i producenten Steve Golin uppmaning när hans film ”Spotlight” i februari tog emot en Oscar för Årets film:

– Påve Franciskus, det är hög tid att skydda barnen.

Filmen handlar om de mångåriga sexövergreppen mot barn i Bostons katolska kyrka och Steve Golin talade om en kör av offer som skulle höras ända till Vatikanen.

Överlevarna vi pratat med berättar hur den katolska kyrkan fortfarande gör allt för att skydda sina rovdjur och den egna institutionen, hellre än att hjälpa pedofilernas byten.

Vid våra intervjuer fick vi kalla kårar av att se hur mönster går igen i land efter land. Offer tystas, ignoreras och skräms. Dokument försvinner. Brottslingar går ostraffade.

– Om jag träffade påven en gång till? Den här gången skulle jag ge honom en ordentlig örfil, säger irländskan Marie Flynn. Hon var i flera år sexslav åt en präst.

– Vatikanen? Ett centrum för organiserad brottslighet, säger spanjoren Miguel-Angel Hurtado.

Om påven verkligen menade allvar med att avsätta de som inte gjort tillräckligt så skulle han bli tvungen med att avskeda sig själv.

Hans förövare kunde fortsätta publicera böcker om moral och barnuppfostran, trots att hans pedofili var känd.

– Påven? Han ger audiens till en labrador, men vi som har blivit förstörda av hans präster, vi är inte värda att bli lyssnade på, säger fransmannen Laurent Duverger.

Kyrkan, församlingen och hans egen familj vände honom ryggen när han vittnade.

– Om påven verkligen menade allvar med att avsätta de som inte gjort tillräckligt så skulle han bli tvungen med att avskeda sig själv, säger britten Peter Saunders som våldtogs av två präster.

Läs deras berättelser.

Den Helige Fadern Franciskus behöver inte göra det. Han vet redan allt.

MARIE FLYNN, 45, BUTIKSBITRÄDE

Var: Strax utanför Dublin på Irland.
Vad: Sexuellt utnyttjad av stadens präst var och varannan dag.
Hur gammal var hon: 15 år och framåt.
När: åren 1986-1989.
Så slutade det: Hon fick rådet av kyrkan att inte väcka åtal. Prästen är inte dömd, men anonymt nämnd i statlig rapport. Fortsatte vara präst och är nu pensionerad. Marie fick audiens med påven Franciskus som uttryckte empati, men gav ingen direkt ursäkt.
Säger i dag: ”Om jag skulle träffa påven igen så skulle jag ge honom en ordentlig örfil.”

DUBLIN.

Det är ett litet prästhus i två plan och i rött tegel i hamnstaden Bray, söder om Dublin. De vita gardinerna är lika smutsiga i dag som de var då. Prästen gav den 15-åriga Mary nattvardsvin att dricka. Mycket. Det var första gången hon drack alkohol. Ett stenkast därifrån firade hennes syster sin 21-årsdag. Där, på första våningen, våldtogs flickan av prästen som då var i fyrtioårsåldern.

Marie minns fortfarande kroppsdoften, andedräkten och fönstret som vetter mot en parkeringsplats och mot den grå kyrkan. Det var början på tre år som sexslav.

Prästen kan vi kalla Horatio, det namn som används när han figurerar i en offentlig rapport. Han har själv medgett de flesta anklagelserna mot honom, men efter trettio år är han fortfarande inte dömd.

VARFÖR TAR DET SÅ LÅNG TID ATT BERÄTTA?

Miguel-Angel Hurtado, själv offer för sexuellt utnyttjande av en präst:
– I de här fallen är det lite som cancer. Du blir utsatt för gifter, men utvecklar inte din cancer förrän tjugo år senare, säger han.
– Därför kommer vi inte att se effekterna av vad som händer i dag förrän långt senare. Barn som blir utsatta för övergrepp kommer i regel ut med sina trauman först när de är vuxna. Ibland när de själva skaffar barn eller när det händer något i deras liv, hävdar spanjoren.
– Speciellt om det har hållits under lock av mäktiga institutioner, säger han.

Det är en av anledningarna till att många hjälporganisationer och deras advokater kämpar för längre preskriberingstider för brott mot barn, för att ge möjlighet att åtala brottslingar tiotals år efter händelserna.
Mot det måste, å andra sidan, rättsäkerheten för de utpekade ställas.

Samtidigt kan en rättsprocess upplevas slom både upprivande och läkande för offren.
I det tyska fallet här intill var reaktionerna i mejltråden för de tidigare studenterna från den jesutiska Canisiusskolan talande. Vid kallelse till ett möte med gamla studenter gjorde en person ett inlägg i mejltråden:
”Hur kan ni seriöst tänka er att gå på den här festen när ni vet om allt som de har gjort mot oss?”
Svaret från en annan före detta student blev då:
”Varför ska du röra i det? Det är ju gammalt…”
Kallelsen till alumnifesten blev starten på ett smärtsamt uppvaknande bland tiotals offer.
För fransmannen Laurent Duverger var det när han kring en skilsmässa tog sin dotter till psykolog som den senare tittade på honom och sa:
– Din dotter är nog okej, men hur är det med dig egentligen? Du verkar verkligen inte må bra, minns Laurent. Under deras första möte exploderade allt som han burit inom sig i tiotals år.

MAGNUS FALKEHEDLiksom många rovdjur hade Horatio bidat sin tid. Han hade sett att Marie kom från en ganska trasig familj med många spänningar. Han hade sett att Marie var tillbakadragen och lågmäld. I tre år väntade han, han var ständigt närvarande och gav presenter till familjen.

– En gång när vi trodde att pappa skulle dö, så gav han honom den sista smörjelsen. På vad han trodde var pappas dödsbädd förklarade han till pappa: ”Var inte orolig, jag ska vaka över din familj”, minns Marie Flynn.

Hon gick i en av Irlands många skolor som drivs av nunnor. Dit kunde prästen komma och hämta henne utan förvarning och sedan föra med sig henne till ett öde hus, högst uppe på en kulle. En notorisk pedofilpräst hade gett honom nycklarna till huset.

– Det var som ett smutsigt, tomt skal, med bara några madrasser på golvet. Han brukade ta med sig unga pojkar dit också, säger Marie. Ibland kunde hon bli lämnad där, inlåst under tiden som prästen firade ett bröllop eller höll i en begravningsceremoni. Ibland tog det ett par dagar, utan mat.

”Oj då, ursäkta att jag stör”, sa han och stängde dörren efter sig. Jag var femton år då.

– När han väl kom så var jag glad att se honom. Då visste jag att jag kunde komma hem, säger hon. Tiden i huset var ofta skräckfylld.

– Jag minns när orkanen Charley drog över Irland 1986. Jag var ensam och inlåst i huset då. Skorstenen rasade ned i orkanen, berättar Marie när vi träffas hemma i hennes kök i en annan stad på Irland. Ibland skakar hennes händer under berättelsen. Stundom brister hon ut i gråt som hon försöker hålla tillbaka. Det går fortfarande inte en natt utan att hon vaknar, svettig av mardrömmar.

En gång när hon blivit lämnad ensam och frusen på stranden i gryningen försökte hon ta livet av sig genom att hoppa i havet från piren. Hon kunde inte simma.

– Men där kom en jädrans motionssimmare och räddade mig. När jag kom ur någon form av blackout så var jag hemma, full av alger. Mormor tittade på mig och sade att jag var en besynnerlig person. Sen tog jag på mig skoluniformen och gick till skolan, berättar hon.

Marie beskriver stämningen som att alla visste vad som pågick – men att ingen pratade om det. En gång kom det in en prästkollega i sovrummet i prästgården. Det var mitt under en av de många våldtäkterna. Prästkollegan öppnade dörren på vid gavel och såg allt.

– ”Oj då, ursäkta att jag stör”, sa han och stängde dörren efter sig. Jag var femton år då, minns Marie.

Pedofilprästen tog med flickan till flera kortare resor. Familjen kände sig trygg och lättad över att hon var i goda händer.

– Klipporna i Mohar vid havet, London, camping bland kullarna… Det är så många vackra platser som han har förstört och smutsat ned för alltid, säger Marie Flynn. Hennes sambo Carl som klappar henne på ryggen under samtalet, nickar förstående.

– Camping är till exempel något som vi aldrig göra tillsammans i dag. Det går bara inte för Marie. Det tillhör de saker som vi får leva med, säger han.

Det var arbetet som räddade Marie. Jobbet i butik gjorde att hon kunde frigöra sig från prästen som nästan varje lunch och kväll stod och väntade i skuggan utanför. Men Marie smet ut bakvägen med en väninna.

– Hon frågade rakt ut vad det var med mig. Jag berättade allt för henne. Kollegan kunde lyssna, då hon dessutom själv blivit våldtagen av en simlärare, minns Marie.

Han sade att de kunde kasta ut honom ur kyrkan, men om de gjorde det så skulle de inte kunna hålla honom under uppsikt.

Men de följande åren blev för Marie som för många offer för pedofiler. Hon stoppade undan de svarta åren djupt inom sig. Skaffade en första man och familj. Ända till en punkt i livet då allt brast. Den utlösande faktorn var ett uppmärksammat tevereportage om den vitt utbredda pedofilin bland irländska präster. 2005 gick Marie till ärkebiskopen i Dublin för att berätta vad som hade hänt henne. Ärkebiskopen kände väl till prästen Horatio, liksom hans pappa. Marie fick rådet att inte väcka åtal.

– Han sade att de kunde kasta ut honom ur kyrkan, men om de gjorde det så skulle de inte kunna hålla honom under uppsikt. Hölls det däremot inom kyrkan så kunde de hantera det, minns Marie.

PEDOFILSKANDALEN I USA

Runt 4 miljarder dollar.
Så mycket har sexskandalerna i USA de senaste 65 åren kostat den katolska kyrkan i olika ersättningar till offer, advokatkostnader med mera.
Källa: National Catholic Reporter

Faktum var att prästen hade varit under uppsikt i årtionden. 1996 skickades sexförbrytaren till ett katolskt behandlingshem i Kanada för präster. Psykiatrikernas utlåtande står att läsa i den så kallade Murphyrapporten som den irländska regeringen, långt senare, publicerade: ”Från en klinisk synvinkel så finns det inte några påtagliga skäl till att ta honom ur tjänst, under förutsättning att hålla honom borta från gaygrupperna”.

I dag är Horatio fortfarande ostraffad och får full pension från kyrkan. Han lever kvar på Irland. Maries polisanmälan ledde aldrig till något. Papper kom bort, missförstånd uppstod mellan åklagare och lokal polis. Polisstationen var dessutom i oreda med ett svinn på 30 procent av dokumenten, enligt den lokala pressen.

De hade förstått att jag inte skulle ställa till något problem, att jag skulle vara beskedlig.

2014 blev Marie Flynn inbjuden till Vatikanen för en audiens med påven Franciskus. I dag har hon en teori om varför just hon fick ingå i en grupp om sex stycken överlevare:

– De hade förstått att jag inte skulle ställa till något problem, att jag skulle vara beskedlig, säger hon två år senare. När hon grät framför påven så sade han att det inte gjorde något:

– ”Jag har också svåra dagar”, sade påven, berättar Marie. Han sade också att ”Kyrkan har mycket att förebrå sig”.

Vilket Maria inte kände var tillräckligt för ett erkännande om kyrkans skuld. I dag bubblar hon av ilska och känner sig utnyttjad i ett PR-syfte utan följd.

– Om jag skulle träffa påven igen så skulle jag ge honom en ordentlig örfil, säger hon med en rungande gest.

Marie sökte också upp prästen som hade öppnat dörren, mitt under våldtäkt, när hon var femton år. Han är fortfarande verksam som präst på Irland. Hon frågade honom varför han inte ingrep eller gick till polisen. Prästen skrattade henne rakt i ansiktet.

– Prästgården var ett hus med mycket frihet. Men se på dig! Du är ju riktigt tjusig i dag. Du var väl förtjust över vad som hände, sa prästen.

 

Laurent blev sexuellt utnyttjad av präst som höll i scoutläger

Den ökände pedofilprästen fader Preynat förgrep sig på Laurent Duverger, 47, i Lyon, när Laurent var ung. Till slut berättade han för sin mamma – som sa åt honom att hålla tyst. Foto: OLA TORKELSSON
”Oss vill påven inte träffa? Är vi mindre värda en hund?”, säger Laurent Duverger, 47. Foto: OLA TORKELSSON  (Foto saknas här)

LAURENT DUVERGER, 47, ARBETAR PÅ TRYCKERI

Var: I Lyon, Frankrike.
Vad: Sexuellt utnyttjad av präst som höll i scoutläger.
Hur gammal var han: 10-13 år.
Så slutade det: Prästen fortsatte länge sin karriär i kontakt med barn. Kyrkans ledning fick kännedom om hans beteende. Offer uppmanades att inte väcka åtal. Åtal väcktes av tiotals offer, inklusive mot den franska kyrkans överhuvud för icke-anmälan av brott. Processen fortgår. Påven prisade kyrkans överhuvud Barbarin.
Säger i dag: ”Vi offer kallas för satanister.”

LYON.

Fransmannen Laurent Duverger skulle övervinna sin enslighet och blyghet på scoutlägret. Men han hamnade i händerna på en pedofilpräst. Traumat och dess efterverkningar gjorde att han i dag har förlorat all kontakt med sin familj.

Affären har skakat om hela den franska kyrkan.

I den katolska samhörigheten i franska Lyon var fader Bernard Preynat något av en hjälte. Den driftige prästen satte upp en egen scoutrörelse som blev vida populär bland Lyons katolska familjer. För en tillbakadragen och lite blyg tioårig pojke som Laurent Duverger var det ett lysande tillfälle att skaffa kamrater för livet under de många utflykterna.

PÅVEN FRANCISKUS SVARTA LISTA

2009: Julio Cesar Grassi, pedofil och grundare av barnhemmet Lyckliga barn i Argentina får under en utdragen rättsprocessen konstant stöd av kyrkan, ledd av den blivande påven Franciskus. Offren får aldrig träffa kyrkans ledare.

2014: Biskop Gerhard Ludwig Müller utses till kardinal av Franciskus. Han är också ledare för Vatikanens speciella råd för tro- och doktrinsfrågor. Men i Tyskland är hans namn förenat med en kritiserad hantering av en enorm pedofilskandal i Regensburg.

2015: FN:s Barnrättskommitté ger Vatikanen skarp kritik för att inte följa Barnkonventionen som de har skrivit under. FN:s kommitté mot tortyr ger också kritik. Vatikanen kontrar med att de rättigheterna bara gäller inom den lilla Vatikanstatens gränser i Rom. Allt annat är utomlands.

2015: Juan Barros Madrid utses till biskop i Osorno i Chile. Folket protesterar handgripligen under långa månader mot biskopen. Biskopen påstås ha haft en central roll i en stor pedofilaffär, den så kallade Karadimaskandalen i Chile under diktaturen. Franciskus står fast vid utnämningen och kallar befolkningen för ”dumma”.

2016: Påven Franciskus annonserar nolltolerans mot sexuellt utnyttjande. Den 5 september 2016 trädde en text (Som en älskande mor) i kraft med instruktioner för hur fall med sexuella övergrepp ska hanteras. Det är fem artiklar svävande formuleringar om vad som ”möjligen kan” hända (läs: avsked) en biskop som bevisligen inte gjort något för att skydda angripna barn. Ingen automatik nämns och i slutändan är det påven själv som bestämmer efter att ha checkat med sina jurister.

Av MAGNUS FALKEHED

*

I dag har han 68 deklarerade olyckskamrater, men Laurent Duverger tror att det verkliga antalet är runt 150 stycken. Under sin fryntliga fasad var fader Bernard Preynat var ett rovdjur. Det var pojkar som han ville åt.

– Scoutlägren var öppna för både flickor och pojkar, men jag tror att det mest var en fasad för Preynat. Han tyckte inte om flickor och var faktiskt ganska brutal i sitt sätt mot dem, säger Laurent Duverger. Själv fick han all uppmärksamhet av scoutledaren. Ända upp till rummet bakom kontoret, dit han blev uppmanad att komma efter ett tag. Där fick han klä av sig och förvandlades till en sexleksak för prästen.

– Intill kontoret på andra våningen fanns ett rum med maskeradkläder. Jag minns det såväl. Det var fullt av uniformer, romardräkter, flaggor… Det var färgglatt. Det enda glada i allt, säger Laurent Duverger.

– Jag blev en kropp utan vare sig själ eller ande, säger han.

Han var långtifrån ensam i den situationen, även om inget barn vågade tala högt om det.

– Hur hade vi kunnat göra det? I den åldern har man ju inte ens ord för vad som händer, säger Laurent.

Där började han ta i mitt könsorgan… Jag var livrädd, inte så mycket för vad som hände som för att någon skulle se det.

Fransmannen berättar att rovdjuret hade olika platser för olika barn som han våldtog. För en pojke var det i mörkrummet, för en annan på kontoret och så vidare. Övergreppen mot Laurent pågick i tre år, allt mer ohämmat.

– Den sista gången var i bussen. Jag satt med Preynat på sätet bakom chauffören och mina kamrater var längre bak. Där började han ta i mitt könsorgan… Jag var livrädd, inte så mycket för vad som hände som för att någon skulle se det. Men Preynat var så självsäker, berättar Laurent.

När attackerna hade upphört så fortsatte Laurent Duverger att vara sluten som en mussla om vad som hänt honom mellan 1979 och 1982. När han blev 20 år grälade han med sin mamma om eventuella sexuella relationer med hans dåvarande flickvän. Då slank det ur honom: ”Lägg av nu! Mina första sexuella relationer hade jag med fader Preynat.”

Mammans svar – snabbt som ett piskrapp – gjorde honom iskall: ”Nu håller du tyst! Och du säger inget till din far heller.”

– Att inte ens din egen mamma vill lyssna! Det förstör något i dig, berättar Laurent en solig oktoberdag i närheten av biskopssätet i Lyon.

Hans familjerelationer raserades bit för bit. I dag är kontakten nere på noll. Laurent blev oförmögen att ha en erektion med någon kvinna, innan han hade berättat vad han gått genom som barn.

– Det är ju inte direkt något som du berättar i en handvändning på krogen till en halvt okänd kvinna. Dessutom finns det en idé om att pedofiloffer själva skulle bli pedofiler, säger han.

Efter en familjekris när en psykolog genom att bara titta på honom såg att något stod mycket fel till så brast det i Laurent och allt det undanstoppade kom ut.

En kompis gav honom möjligheten att träffa kardinal Philippe Barbarin, den franska kyrkans överhuvud, med säte i Lyon. I slutändan blev det ett möte med hans närmaste medarbetare.

Han stod där bland kyrkgossar, scouter, rubbet. En narcissistisk pedofil. Det är ju hur farligt som helst.

– Jag kom ut därifrån lugnad om att Preynat var under övervakning och framför allt inte längre i kontakt med barn. Jag kände mig lugn och trygg. Solen sken, minns Laurent.

Men 2014 får han se en tidningsbild av prästen Preynat, omgiven av barn:

– Han stod där bland kyrkgossar, scouter, rubbet. En narcissistisk pedofil. Det är ju hur farligt som helst, berättar Laurent Peynard.

Oscarbelönade filmen ”Spotlight” skildrar barnövergreppen i katolska kyrkan.

En förening med offer från Preynats scoutläger började ta form. Folk gick ut, först med maskerade ansikten och därefter med namn och ansikte. Nu skulle skammen byta läger.

En polisutredning tillsattes. Det framkom att pedofilen har haft ett möte med Philippe Barbarin. Ingen expertis om prästens psyke eller eventuella farlighet gjordes efter det. Däremot så anlitade kyrkan en stjärnadvokat för att utreda eventuella risker för kyrkan som institution. 2013 blev Preynat befordrad till hederstiteln ”äldste”.

Den katolska församlingen i Lyon delades i två läger, för och emot Preynat.

– Vi har kallats för satanister och allt möjligt, säger Laurent Duverger som fortfarande betraktar sig som troende katolik.

När polisen öppnade kassaskåpet hos biskopen för att titta på pedofilens yrkesregister fanns bara två sidor om hela Preynats karriär. En domstol konstaterade att brotten var för gamla för att kunna lagföras.

Kyrkans franska överhuvud, Philippe Barbarin, anklagades för att inte ha polisanmält brott som kommit till hans kännedom. I samband med en presskonferens i vintras, gjorde kardinalen ett misstag när han talade om pedofilprästen:

– Gudskelov att merparten av brotten är preskriberade, sade Philippe Barbarin. Sedan kungjorde han en kommande internetsajt och telefonnummer för anmälan av pedofilbrott från präster.

Påven Franciskus har träffats Facebookgrundaren Mark Zuckerberg. Han har träffat Youtubestjärnor. Han har till och med tagit emot en labrador efter jordbävningen i Italien

Den 7 november ska kyrkan också hålla en bönedag för barnoffer.

– Det är världen upp-och-ned! Vi offer har hela tiden talat om moral och kyrkan kontrar bara med att tala om juridik, säger Laurent Duverger.

Uppståndelsen blev stor i Frankrike kring affären. Krav på Barbarins avgång restes från flera håll. I juni reste den franske kardinalen till Vatikanen för att träffa påve Franciskus:

– Kardinal Barbarin har handskats väl med detta. Han har gjort vad som krävts. Det är en tapper och kreativ man. En missionär, sa påven.

Något möte med pedofilprästens många offer har påven trots förfrågningar inte velat ge.

– Påven Franciskus har träffats Facebookgrundaren Mark Zuckerberg. Han har träffat Youtubestjärnor. Han har till och med tagit emot en labrador efter jordbävningen i Italien. Men oss vill han inte träffa? Är vi mindre värda en hund, säger Laurent Duverger.

LÄS RESTEN I LÄNKEN I BÖRJAN AV DETTA INLÄGG

NamnlösMaria

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *