Så säger HERREN: “Ställ er vid vägarna och spana, fråga efter de urgamla stigarna. Fråga efter den goda vägen och vandra på den, så skall ni finna ro för era själar.” Jer 6:16

Därför; ställ dig och spana och fråga efter de urgamla stigarna och öppna dina ögon och öron och se och lyssna på dem som gått före. Spana efter “den äkta varan” och de som verkligen har Sanningen som ledstjärna i sina liv. De som står stadigt på Klippan och talar samt visar i sina liv att där bor Jesus Kristus, mitt i deras hjärtan. Fråga dem om vägen. Se på hur de rör sig och uppför sig; är de äkta? Eller är de endast en “ljudande malm eller en skrällande cymbal?” Är Herren Jesus deras allt eller är Han endast deras ytliga bekännelse i vackra fraser och eleganta ord. Sök efter den goda vägen.

Hur många är det inte som farit vilse i dagens ompaketerade Evangelium som är anpassat efter världen för att locka så många som möjligt till sig, genom sina vackra dekorationer. Hur många vältalare finns det inte som kan lägga ut texten på det mest eleganta sätt, för att locka vilsna syndare till sig. Syndare är förresten ett ord som knappt används idag vilket är högst anmärkningsvärt, då det var för just syndare Jesus kom i världen för att friköpa dem från deras synder så att de skulle gå fria

(Ps 14:2-3)2 HERREN blickar ner från himlen på människors barn för att se om det finns någon förståndig, någon som söker Gud. 3 Men alla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda.
Folkbibeln

Falska läror drar folket till sig som de fördrar alltför väl, i tron att “här är Jesus!”

Församlingen liknar närmast en marknadsplats där den världsliga människan ska kunna känna igen sig, för att om möjligt och med tvekan lära känna Jesus. Och inget händer! Man går därifrån och blev om möjligt berörd, men hemmavid tar det gamla livet över på nytt och kanske man sätter sig vid sin dator och flyr på nytt ut i cyberrymden. Invant och lättjefyllt. Och så lämnar man kyrkan för den här gången och säger: “Nej, det där var inget för mig!” Eller så har man fallit i det andra diket och fått se den mest häftiga eller galanta föreställning i någon kyrka och fallit för det man trodde vara Guds kraft, när det i själva verket var en förevisning av en annan ande.

 (2 Kor 11:4)4 Ty om någon kommer till er och predikar en annan Jesus än den vi har predikat, eller om ni tar emot en främmande ande eller ett främmande evangelium som ni tidigare inte tagit emot, då fördrar ni det bara alltför väl.
Folkbibeln

Men hemma kommer oron över på nytt och så måste man gå tillbaka, för att få påfyllning av denna “kraft” och själens ro i tycks aldrig infinna sig.

Ett fullt Evangelium
Däremot; då vi ställer oss vid vägen och spanar så kan vi se hur kyrkorna förr fylldes av folk och hur människor kom tillbaka därför att de kände sin andliga nöd och sitt behov av att bli lösta från sina synder och sin skuldbörda. De kom för att höra på de predikanter som förkunnade ett helt och fullt Evangelium om Jesus och människans behov av förlåtelse för sina synder. Vi kan fråga de gamla sanna trotjänarna om hur det var förr, då vi hade väckelsetider här i Sverige eller utomlands. Hur gjorde dom? Hur predikade man? Hur levde man? Vad är den goda vägen? Hur går man dit?

Ja, den goda vägen var och är fortfarande som Jesus säger: “Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar.” Det är detta budskap som är otidsenligt och evigt för den som söker den goda vägen. Det är så enkelt men ändock så svårt att förmedla; verkar det som. Detta är Guds fria gåva till människan och inget vi kan köpa oss till eller prestera fram, för att få ta del av. Jesus har en gång för alla tagit människans synd upp på korset och hans blod renar oss från all vår synd. Så om vi verkligen är frälsta ända in till själen så ska denna ro finnas där; om inte, så går vi fortfarande och styr livet på egen hand och Jesus har inte den främsta platsen i våra hjärtan.

Här har vi alltså att rannsaka oss själva: Har vi ro i själen eller inte? Svaret ges omgående! Är Jesus främst eller inte? Hur är det med makten, girigheten och berömmelsen? Vill vi bli sedda och regera över andra? Suktar vi efter ännu mer pengar och rikedom? Vill vi att andra talar om oss som högre stående människor i all vår förträfflighet? Lyssnar vi på tillrättavisningen av den helige Ande, då vi blir överbevisade om våra oegentligheter eller fortsätter vi att forcera på vår egen väg i tron att “vår väg” är Guds väg? Säkert finns den predikant som gärna vill se sig på löpsedlarna med ropet: “Kom till vår församling! Där är Jesus!” Är inte detta en allför härlig frestelse att falla för och att bli upphöjd före Herren själv och om det är riktigt illa tro sig vara Jesus själv, vilket vi kan se både här och där. Här ges det oss en funderare över ödmjukheten hos dessa och varifrån Jesus hämtade upp dessa “profeter” som nu ser sig så märkvärdiga, i sin glömska över avgrunden där de kom ifrån en gång.

Att hålla buden, läsa bibeln och leva ut det kristna livet

Vi kan dra mycket lärdom av alla de kungar som lydde eller inte lydde Gud i det Gamla Testamentet och här kan vi urskilja vad som var den goda vägen och vad som var den onda vägen. De som höll Guds bud gick det väl för och de som inte gjorde det gick det inte väl för, men nu lever vi på Nya Testamentets tid och Jesus kom ju för att fullborda dessa bud och håller vi fast vid dem så går det oss väl och vi vandrar då på den goda vägen. Jesus säger: “Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket.”

Likaså är det med bibelläsningen och Guds Ord att då vi vaknar på morgonen så har vi dem framför ögonen under hela dagen tills vi går och lägger oss om kvällen igen.

(5 Mose 11:18-19)18 Ni skall lägga dessa mina ord på ert hjärta och ert sinne, och binda dem som ett tecken på er hand, och de skall vara som ett band till påminnelse på er panna. 19 Ni skall lära era barn dem genom att du talar om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp.
Folkbibeln

En väl beprövad väg är att läsa bibeln med sitt barnasinne och helt enkelt tro det som står där och varken lägga till eller dra ifrån något eftersom: “Om någon lägger något till dessa ord skall Gud på honom lägga de plågor som det är skrivet om i denna bok.” Häri ligger också en stor frestelse genom att teologisera sönder Ordet så att det i slutändan knappt blir igenkännbart utan blivit något nytt mänskligt skapat medan andra studerar den rent filosofiskt genom sina dimmiga solglasögon. Om vi bara kunde läsa Guds Ord som det står och tro det rakt upp och ner så kommer det att gå oss väl, men om det ska läggas till eller dras ifrån eller ändras så går det åt avgrunden till. Att helt enkelt läsa och låta sig ledas av den helige Ande genom texten och bli upplyst av vad Gud menar och tro det och leva i den upplysningen.

En levande tro
Där ute på den urgamla stigen kan du också se dem som dagligen lever i tro och verkligen lever ut den, i alla sina angelägenheter. De litar på sin Gud och vad de än gör så har de Jesus framför ögonen. På arbetet, i skolan, på åkern eller var de än befinner sig så arbetar de för Jesus och om det uppkommer ett problem så ber de omgående om vägledning. De ser inte världen som en del och det kristna livet som en annan del, utan de vandrar med Jesus över hela dygnet. Vi kan göra på samma sätt och stå upp för vår tro som kristna och vad vi än stöter på, så går vi i bön inför Jesus och ber om hjälp. Se där på sjukhuset och kirurgen som ska till att lägga ett snitt med sin skalpell på patienten, hur han ser sina händer darrande och ber till Jesus: “Herre, gör mina händer stadiga så att det blir ett fint snitt!” Och där är läraren som kommer in till den stökiga klassen och ber: “Jesus, kom med din frid över min klass och ge mig din frid så att jag kan undervisa!” Och bonden som just har sått sin vårsådd och ber i tro: “Gode Gud, gör detta år till ett skörderikt år så att grödorna får växa sig starka och tåliga, för att bli till glädje för folket!”

Kanske det godaste på den goda vägen är ändå det nära umgänget med Jesus och att vara helt beroende av Honom för vardagen; från morgon till kväll.

(Ps 59:17)17 Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd. Ty du är en borg för mig, en tillflykt när jag är i nöd.
Folkbibeln

Att vakna upp i nåden från Jesus och att vandra genom dagen i denna underbara nåd och att i bönen och tillbedjan be om än mer nåd. Att gång på gång påminna sig att allt är endast genom den Gudomliges nåd som min frälsning blivit till och att de andliga frukterna och gåvorna är av nåd rakt igenom. Frälsningen, omvändelsen, reningen, förlåtelsen, helgelsen; allt av Guds eviga nåd. Den dag vi lämnar denna nåd så tror jag det är färdigt med oss och vi börjar slå oss själva för bröstet och tror att vi genom oss själva, bidragit med något. Nej, Gode Gud, bevare mig från detta!

Falska profeter
Att vandra i Anden lär oss också att skilja det sanna från det falska och vi vet vad Jesus säger: “Många falska profeter skall träda fram och bedra många.” Och här gäller det att vara vis och verkligen pröva vem det vara månde, om det är sanning eller villfarelse som kommer från den talandes mun. Här måste var och en pröva sin åskådning genom Guds Ord, vilket kan vara svårt då de ska “göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda.” Så vi får be och ropa till Herren om råd och lyssna noggrant till vår egen ande. Jesus säger: “Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att en kvarnsten hängdes om hans hals och han sänktes i havets djup.”

Nu kanske du tänker: “Men jag vet inte hur jag ska skilja sanning från lögn.” Nej, det är svårt eftersom ormen är listig då den förklär sig, men vi ska vara lika listiga och avslöja dessa framgångsteologer då dom kommer med sina jetplan och predikar guld och gröna skogar. Men vad säger Jesus? “Om ni inte omvänder er och blir som barn, kommer ni inte in i himmelriket.” Detta sade han då lärjungarna talade sinsemellan om vem som var störst i himmelriket då de gärna var för sig, hade velat haft en favör av deras trofasthet. Men Jesus visar dem ett barn och predikar omvändelse och ödmjukhet för att sedan växa till med ett vuxet förstånd.

(Ef 4:14)14 Vi skall då inte längre vara barn som kastas hit och dit av vågorna och som förs bort av varje vindkast i läran, när människorna bedriver sitt falska spel och i sin list förleder till villfarelse.
Folkbibeln

Omvändelsen kommer före allt annat och fortsätter sedan ända fram till himlaporten. Alltså, då Jesus talar omvändelse och ödmjukhet ska vi också göra det, om vi vill följa Honom.

Ro i själen
Som en följd av detta får vi ro i våra själar och detta kan vi då förmedla till andra, för vem vill väl lyssna till en orolig själ med en massa tomma ord utan frid. “Min frid ger jag er” sade Jesus och inte den frid som världen försöker locka oss med, utan den himmelska friden som kommer från Gud själv genom människan Jesus, strömmande genom oss som levande vatten av den helige Ande. Ro och frid; två strömmar från samma källa: Jesus; Herrarnas Herre och Konungarnas Konung! En ro i själen förmedlar ro till andra och då är det inte: “Ro, ro till Fiskeskär” för att få ro, utan en varaktig och beständig ro som kommer av en alltigenom verklig frälsning och omvändelse, genom Jesus Kristus, vår Herre.

Så låt ställa oss vid vägarna och spana efter de urgamla stigarna såsom de gjorde förr i tiden, men som är fullt möjligt fortfarande för oss idag för att vi ska få ett livaktigt kristet liv som vi kan förmedla till andra med ro i själen. Se på Jesus! Låt oss bara lägga oss vid hans fötter och ge Honom vårt allt; hela vårt liv och vår varelse, för att genom hans eviga nåd få ro i vår själ. Om vi har gått vilse så finns alltid möjligheten att vända om på nytt och bekänna våra felsteg och komma till Honom som har all makt i himlen och på jorden. Låt oss bara skåda upp mot Honom som är vårt allt och bara fröjda oss i att vara Guds barn och låt oss gå fram till Nattvarden och med glädje och tacksamhet, ta emot brödet och vinet till åminnelse av Jesus Kristus och glädja oss över att få leva i det nya förbundet tillsammans med Honom.

Jesus är som en fontän av nåd och du kan föreställa dig att du ställer dig i mitten av en fontän och du låter allt vatten bara flöda över dig. Du kan dricka genom att öppna munnen, men det är väldigt svårt att dricka upp hela fontänen därför att den bara fortsätter att flöda av sitt vatten. På samma sätt är det med Guds nåd. Den bara flödar “Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet.” En ständigt rinnande nådeström som flödar från Jesus och då vi törstar på nytt vilket vi förmodligen gör och bör göra så går vi till Jesus och ber om mer nåd. Är inte detta en glädjekälla? Jo, visst är det!

Till dig som lever i andlig fattigdom och nöd samt känner att du inte har denna ro i din själ så kan du bara sucka ut detta inför Jesus och tro på Honom; denna eviga nådekälla. Lämna ditt liv till Honom och överge den väg du vandrar på nu och börja istället vandra med Jesus. Då ska du få upptäcka den verkliga Sanningen och meningen med livet!   /Johnny Dahl       /Maria