Lovsång för räddning ur dödsfara

1 Jag har HERREN kär, ty han hör min röst, mitt rop om nåd.
2 Han har vänt sitt öra till mig, i hela mitt liv skall jag åkalla honom.
3 Dödens band omslöt mig, dödsrikets ångest grep mig,
jag kom i nöd och bedrövelse.
4 Men jag åkallade HERRENS namn: “O, HERRE, rädda min själ!”
5 HERREN är nådig och rättfärdig, vår Gud är barmhärtig.
6 HERREN bevarar enkla människor, jag var i elände och han frälste mig.
7 Vänd åter till din ro, min själ,
ty HERREN har varit god mot dig.
8 Du har räddat min själ från döden,
mitt öga från tårar, min fot från fall.
9 Jag skall vandra inför HERREN i de levandes land.
10 Jag tror, därför talar jag, jag som plågades svårt,
11 jag som sade i min ångest: “Alla människor är lögnare.”

12 Hur skall jag kunna återgälda HERREN
alla hans välgärningar mot mig?
13 Jag vill ta frälsningens bägare och åkalla HERRENS namn.
14 Jag vill infria mina löften till HERREN
inför hela hans folk.

15 Dyrbar i HERRENS ögon är hans frommas död.
16 O, HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjänarinnas son,
du har lossat mina band.
17 Åt dig vill jag offra lovets offer, HERRENS namn vill jag åkalla.
18 Jag vill infria mina löften till HERREN
inför hela hans folk,
19 i gårdarna till HERRENS hus, mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja! /Förf okänd