Archives

Evangelium/Artikl.av A Svensson/Evangelium/Tungotal

 

Artikel 1 och 2 av /Allan Svensson

Evangelium och teologi

En mycket viktig bibelsanning är att hela Guds församling är döpt i den helige Ande. Men så långt jag vet, så har denna bibelsanning aldrig predikats i några kyrkor. Sanningen om dopet i den helige Ande har bara delvis blivit godtagen och trodd inom pingströrelsen och andra kyrkosamfund. Man har inte förstått att man kan vara döpt i den helige Ande även om man inte talar tungomål. Och därför är också deras förkunnelse mycket oklar när det gäller sambandet mellan den nya födelsen och dopet i den helige Ande.

Säkert är det många som har undrat över detta, och varför många inte är ‘andedöpta’ fastän de har varit frälsta i många år. Men för att komma till klarhet här, så är det viktigt att vi skiljer mellan teologi och evangelium. Guds evangelium är raka motsatsen till teologi. Teologi är ett mänskligt försök att förstå sig på Gud och andliga ting. Men Guds evangelium går i motsatt riktning. Det är Guds eget personliga budskap till oss.

Och är det något i Bibeln som vi vill få klarhet över, t.ex. dopet, nya födelsen eller Andens dop, då är det inte en teolog vi ska vända oss till, utan vi ska vända oss till vår Läromästare, Jesus Kristus. Matt. 23:10. Han undervisar inte i teologi, utan han ger oss evangelium. Han kungör sin vilja för oss genom Bibeln och genom den helige Ande. Och så löses problemen.

Jesus sa att den helige Ande skall ta av det som är hans och skall förkunna det för oss. Joh. 16:13-15. Detta håller den helige Ande på med än idag. Ännu har ingen av oss blivit fullärd, och vi är hela tiden beroende av Anden för att kunna förstå Guds ord. Och i den mån vi överlåter oss åt honom och är villiga att lyda, så ger han oss den vägledning och det ljus över Guds ord som vi behöver.

”Men det må ni framför allt veta, att ingen profetia i något Skriftens ord kan av någon människas egen kraft utläggas. Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud.” 2 Petr. 1:20-21.

Men det finns de som menar sig ha det fulla evangeliet, och att det inte fattas några viktiga bibelsanningar i deras förkunnelse. 1 Kor. 8:2. Denna inställning leder till stagnation och tillbakagång i deras andliga liv. Det är bara de törstiga som kommer till Jesus för att få av det levande vattnet. Joh. 7:37-39.  /     http://www.algonet.se/~allan-sv/SIDA22.HTM#teologi  Jag vet inte varför Allans sida har försvunnit från Internet!!!!

Jag är glad att jag är törstig och jag är glad att jag inte är någon teolog. /Maria

______________

Artikel 2
Löftet om Anden som Jesus ”glömde”
Inom pingströrelsen har man predikat om andedopet med tungomål som tecken. Detta är en specialitet för pingströrelsen, och man är stolt över att kunna framhålla att detta är en sanning som ”pingstväckelsen” har fört fram.

Men lägg märke till hur Petrus sa på pingstdagen. Han sa inte ett ord om att de skulle bli ”andedöpta”. Han sa att de såsom gåva skulle få den helige Ande. Lägg märke till att det är Anden själv som är gåvan. Gal. 3:14. 1 Tess. 4:8. (Det är alltså inte själva upplevelsen av ”andedopet” som är gåvan).

Lägg också märke till när de skulle få Anden som gåva. När de gjorde bättring och lät döpa sig! De behövde alltså inte vänta i månader eller år för att få denna gåva, utan de fick den redan samma dag! Och när de fick den helige Ande, vad hände då? Jo, då fick de det nya livet i Kristus och blev födda på nytt. Att bli född på nytt är att bli född av Anden. Joh. 3:8.

Förstår du nu vad detta betyder? Jo, det betyder att sanningen om dopet i den helige Ande har varit i funktion hela tiden sedan apostlarnas dagar! Många tror att denna bibelsanning blev bortglömd för mycket länge sedan, och att det var först på 1900-talet som Jesus återupptog denna verksamhet, att döpa de troende i den helige Ande.

Men en sådan uppfattning är tvärt emot vad Bibeln lär om dopet i den helige Ande. Sanningen är att Jesus hela tiden har döpt sitt folk i den helige Ande. Och man behöver inte forska i några gamla historieböcker för att få reda på detta. För detta står klart och tydligt i Bibeln! ”Ty eder gäller löftet och edra barn, jämväl alla dem som äro i fjärran, så många som Herren vår Gud kallar!” Apg. 2:39.

Tror du att Jesus glömde bort detta Guds löfte efter något hundratal år, och ända fram till början på 1900-talet? Då skulle alla de kristna som ha levat under alla dessa århundraden inte ha fått den utlovade Anden. Gal. 3:14. Men Guds löfte om Anden gällde ju dessa likaväl som oss, och likaväl som de första kristna! Så många som Herren vår Gud kallar!

Detta som Petrus talade på pingstdagen, det har fungerat hela tiden sedan dess. När människor har gjort bättring och låtit döpa sig, då ha de också fått den utlovade Anden såsom gåva.

I Joh. 14:16-17 säger Jesus, ”Och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos er, sanningens Ande, som världen inte kan ta emot.” Av detta kan vi förstå, att sedan Jesu första lärjungar blev döpta i den helige Ande på pingstdagen, så har Hjälparen, den helige Ande hela tiden varit i Guds församling.

Att gåvan att tala tungomål skulle vara det enda säkra tecknet på Andens dop, är bara en myt. Om vi läser Apg. 2:a kapitlet, så ser vi att tungomålstalet var inte det enda tecknet på Andens dop. Det första tecknet var ett dån från himmelen, såsom om en våldsam storm hade farit fram. Detta var ett mycket tydligt tecken på Andens dop som alla hörde. Det andra tecknet som nämns, var att tungor såsom av eld visade sig för dem, och fördelade sig och satte sig på dem, en på var av dem. Detta var också ett mycket tydligt tecken på Andens dop.

Det tredje tecknet var att de började tala andra tungomål, eftersom Anden ingav dem att tala. Och de talade vanliga jordiska språk som folket förstod. Som framgår av bibeltexten, så fanns det människor i Jerusalem med många olika språk, och de hörde sina egna språk talas. (Men allt tungomålstal är inte sådant. Läs 1 Kor. 14:e kapitel). Här har vi alltså tre tydliga tecken på Andens dop. Två tecken som alla hörde, dånet och tungomålstalet. Och ett tecken som de kunde se, tungor såsom av eld. Hur kommer det sig att många har blivit så fixerade till just tungomålstalet, som om detta skulle vara det enda säkra tecknet på Andens dop?

Man kunde ju lika gärna göra detta till en lärosats, att alla ska få se en eldstunga när de bli döpta i den heliga Ande, och den som inte med egna ögon har sett en sådan tunga av eld, kan inte vara döpt i den helige Ande. Men enligt en sådan lära skulle det inte finnas många som är döpta i den helige Ande. Eller hur många har hört dånet såsom av en våldsam storm när de blivit döpta i helig Ande?

Men det finns en lära, som säger att alla ska tala tungomål när de bli döpta i den helige Ande. Denna lära går inte att bevisa med hjälp av Bibeln. För den finns inte klart uttalad någonstans i Bibeln. Och de som försöker försvara denna lära gör på samma sätt som ”barndöparna” när de vill försvara ”barndopet”. De plockar fram vissa bibelord och försöker finna stöd för sin egen lära.

Både denna lära och läran om ”barndopet”, är som bedövningsmedel. Den hindrar människor från att tänka självständigt och hindrar dem från att studera Bibeln.

Några har skrivit till mig och försökt försvara denna felaktiga lära om Andens dop. Men av alla deras argument har jag inte funnit ett enda som håller inför Guds ord. Och av allt det som jag skrivit om dopet i den helige Ande, har de inte kunnat motbevisa någonting.

I 1 Kor. 12:30 står det, ”Inte tala väl alla tungomål?” Detta brukar de bortförklara med att det finns olika sätt att tala tungomål. Enligt denna teori så skulle alltså de som inte tala tungomål, i alla fall tala tungomål, men på ett visst sätt. Detta är ju bara en löjlig bortförklaring och en undanflykt för att försvara deras egen lära, och slippa erkänna sanningen.

Anden själv vittnar med vår ande, att vi äro Guds barn. Rom. 8:16. Detta, att man upplever Andens vittnesbörd inom sig att man är Guds barn, är ett tydligt tecken på att man har fått den utlovade Anden. Gal. 3:14. Och detta tecken hade jag långt innan jag fick gåvan att tala tungomål. Men i pingströrelsen fick jag gång på gång höra att jag var inte döpt i helig Ande. Ibland sa de att jag var det och ibland sa de att jag inte var det.

Detta är mycket allvarligt, att förneka ett verk som Gud har utfört. När Jesus har döpt människor i den helige Ande och de har fått andliga nådegåvor, då står pingstpredikanter och förnekar detta.

Det tillkommer inte oss att dra upp några riktlinjer eller göra en mall efter vilken den helige Ande ska verka. Det står i 1 Kor. 12:11 att Anden alltefter sin vilja tilldelar åt var och en någon särskild gåva. Detta har människor försökt ändra på. De menar att gåvan att tala tungomål måste alltid vara den första nådegåvan. Att någon som inte talar tungomål kan ha fått någon annan nådegåva, det vill de inte tro.

Tänk på alla dem som Jesus har döpt i helig Ande, men som inte talar tungomål. De har fått höra denna ständiga förnekelse av Andens verk både i predikningar och enskilt, att när de inte kan tala tungomål så är de inte döpta i helig Ande. Och så känner de sig osäkra och undrar varför inte Jesus vill döpa dem i den helige Ande. Och de nådegåvor som de ha fått kommer inte till sin rätt. Och de vågar inte stöta sig med pingströrelsens så övermåttan höga ”apostlar”. 2 Kor. 11:5.

Men varför får inte alla gåvan att tala tungomål när de blir döpta i helig Ande? Continue reading

Tungotal/Frågor och svar

  ffsh101.gif

Många har ställt frågan: Kan alla tala med tungor?  1 Kor 12:30 : Det finns bra svar på den frågan och jag tar med dig till boken om Den helige Ande, av L Svensson. Där skriver han en hel del som förklaring och jag tänkte du ville veta detta:

*”Vi måste lägga märke till den ram som omger detta uttalande. Paulus talar här om offentligt tungotal i församlingen. Lika väl som inte alla har helbrägdagörelsens gåvor har inte heller alla gåvan att tala i tungor i församlingen. Trots att man talar i tungor i sitt privata böneliv.

När Paulus säger: ”Jag vill gärna att ni alla talar med tungor”, 1 Kor 14:5, menar han då att alla kristna i princip kan få göra det? Ja, det ligger underförstått i hans uttalande. Användandet av tungotalets gåva i offentliga gudstjänster är begränsat, men i vårt personliga böneliv har vi rika möjligheter att använda denna gåvan.

Tror du på Jesus Kristus? Då finns detta inm möjlighetens ram. Jesus sa inte att några skulle tala i tungor, utan den som tror på honom. Löftet gällde alla ”dem som tror”, Mark 16:17-18.  I en kommentar till dessa versar säger Martin Luther: ”Dessa tecken ska tolkas som gällande varje enskild kristen. När en person är en kristen har han tro, och han ska också ha kraften att göra dessa ting.” Bland ”dessa ting” finns tungotalet uppräknat. Martin Luther menade tydligen att varje kristen skulle tala i tungor. Genom dopet i Anden och talandet i tungor kan varje kristen få växa till i sitt böneliv. På grund av fruktan, bristande tro, och självmedvetenhet samt av andra anledningar kan vi undertrycka tungotalet.

Tungotalarna är inte fullkomliga. En anledning till skepsis mot tungotalet kan vara ett överdrivet uppförande eller någon oriktig handling som någon ”tungomålstalare” gjort, och så kan förakt mot tungomålstalande  ha fötts. Men vi behöver väl inte ställa en gåvogivare och den gåva han ger dig till svars för vad en slarvig gåvomottagare tar sig för? Gåvan i sig själv är värdefull.

När man talar om Andens dop och gåvor är det ofta tungomålstalandet som debatteras mest. Ingen av Andens gåvor är så omgärdad med frågetecken som denna. En annan anledning är att tungotalets värde inte är så uppenbart som de andra gåvornas. Värdet av helbrägdagörelsens gåvor förstår alla. Vidare har undervisningen om tungomålstalandet från predikostolen ofta varit bristfällig, negativ eller till och med helt saknats.

”en annan kan tolka tungotal”, 1 Kor 12:10 Ibland kan man få höra ett kort tungotal och en lång uttydning eller  ett långt tungotal med kort uttydning. Man kan också märka att innerligheten eller andan inte heller stämmer överens. Hur förklarar man detta?

Ett svar är att uttydningen kan vara längre därför att det inte är frågan om direkt översättning utan om en tolkning av tungotalet. Ett annat svar är att den som uttyder egentligen missförstått det hela och tror sig uttyda, medan det som sägs faktiskt är en profetia. En person kan bli gripen och tala med tungor, varpå personen i fråga eller någon annan profeterar i anslutning till detta.”  /LS/ Forts följer.

Tungotalet

 Marias-681-300x225

Vad är tungotal? Hur får man det, och vad är det bra för?Vad är det för en andlig erfarenhet? Dessa och fler frågor finns, och denna kategori skall ta upp det.

1.Vad är tungotal?  Börjar med en förklaring från Bibeln: 1.Det grekiska ordet för ”tunga” (glóssa) kan också betyda ”språk”. ” Talande med tungor ” och ”tungotal” är beteckningar för en särskild form av hänryckning, som Paulus berör i 1 Kor 12-14. Den yttrade sig i ljud som var obegripliga för omgivningen (14:2) men betraktades som uttryck för Guds andes närvaro, kanske som änglarnas språk (13:1).

Det förekom att man tolkade ljuden, dvs återgav dem med begripliga ord (14:13). Förmågan att göra detta räknades i likhet med själva tungotalet som en gåva av Anden (12:10). Dessa upplevelser som har motsvarigheter i nutida kristna församlingar,  framstår även i Apg 10:46; 19:6 som normala inslag i urkyrkans liv.

Den händelse som skildras i Apg 2:1  tycks däremot av författaren ha uppfattats som ett enastående under: när Anden kom till den första kristna församlingen, kunde dess medlemmar göra sig förstådda, oberoende av vilka språk lyssnarna behärskade. Den symboliska innebörden i denna berättelse är kanske att det kristna budskapet skulle nå alla folk i världen. /Bibeln i färg

2.Här följer bibelställen att läsa om tungotal:  Apg  2:3; 4; 11; Apg 10:46; Apg 19:6; 1 Kor 12:10, 28, 30; 1 Kor 13:1; 8; 1 Kor 14:2:2-40

3.Apg 2:1-4 säger såhär:  *Sju veckor hade nu gått sedan Jesus dog och uppstod, och pingstdagen kom. När de troende hade samlats den dagen, hördes plötsligt ett dån från himlen, som ljudet av en våldsam storm, och det fyllde huset där de var samlade.

Sedan visade sig något som såg ut som flammor eller eldstungor, och dessa stannade över deras huvuden. Och allesammans blev fyllda av den helige Ande (se kategori den helige Ande) och började tala språk som de i vanliga fall inte kunde, men som den helige Ande inspirerade dem till.*

Detta var början på en ny epok, den helige Ande kom starkt till de troende, precis som Jesus sagt. Läs forts…..