Archives

Vill du bli räddad? Eternal Life

Amen.  Bild Pinterest

Vill du bli räddad?

Appell av Märta Berg Strömmare

Det ligger en man vid sidan av vägen. Han har blivit överfallen av rövare säger min Bibel. Han är plundrad på allt det han hade. Han är berövad sina kläder, sönderslagen och misshandlad. Han ligger där i diket utan förmåga att resa sig upp och ta tag i sitt liv. Det finns många människor som har det svårt. Många människor vill uppmuntra och säga: ”men ta tag i ditt liv, ryck upp dig!” Den här mannen som ligger där, han har inga möjligheter att ta tag sitt liv. Frågan är om han överhuvudtaget ska överleva. Vi vet varifrån han kom och vart han var på väg, men jag vet inte vem han var. Hur han egentligen hade det i sitt dagliga liv, det är helt irrelevant. Helt ointressant. Det vi vet är att Jesus berättar om honom att han ligger sönderslagen i landsvägsdiket.
Men det kommer ju människor vägen fram. Det kommer en präst. Vi kan se att det är en präst, för han har de fina kläderna på sig. Manteln som talar om att han är Guds redskap här och nu. Men det verkar som att han saknar någonting, trots sin fina utstyrsel. Han saknar förmågan att se vad som finns i hans omedelbara närhet. Eller också är det så illa att han ser, men tittar åt ett annat håll för han vill inte se. Han skyndar förbi.
Ja, ja. Hoppet är väl ändå inte ute? Vi hör fotsteg av någon annan som kommer. Och det är en levit berättar min Bibel. Det är också en Guds tjänare. Han skyndar sig förbi. När det här ordet började tala till mig så fick jag en ny inblick i situationen. Jag visste ju, för jag har läst den här berättelsen många gånger, jag visste att det skulle komma en tredje person, nämligen en samarit. Så började tankarna arbeta i mitt inre: Tänk om den här mannen som låg där slagen hade skrapat ihop det sista av krafter och stolthet som han nu kunde ha kvar i sin situation och sagt: ”Nej tack rör inte mig!” Det hade inte varit så konstigt. Därför att den mannen som kom nu, det var en samarit. Och jag utgår ifrån att mannen som ligger i landsvägsdiket är en jude. För något annat är inte berättat. Så det hade ju kunnat finnas en liten hårsmån utav, låt oss kalla det för självbevarelsedrift hos den här mannen i diket, som hade fått honom att tacka nej till ett vidrörande av en samarit.
Men han blir omhändertagen och blir placerad på en åsna, och så bär det av mot läkedom och fortsättning på livet.

Vid ett tillfälle ställs en fråga när Jesus började gå omkring och kalla människor till sig till efterföljd: Kan något gott komma ifrån Nasaret? Och frågan ska jag läsa om igen ifrån Jesaja 53:

– Vem trodde vår predikan? För vem var Herrens arm uppenbarad? Som en späd planta sköt han upp inför honom, som ett rotskott ur torr jord. Han hade varken skönhet eller majestät när vi såg honom, inget utseende som vi drogs till. Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. Han var som en som man skyler ansiktet för, så föraktad att vi inte respekterade honom (Jes 53:1-3).

Det är det vi har att erbjuda idag. En sådan person. En som kommer vägen fram för att lyfta den som har råkat ut för plundring och överfall. Är det du som ligger där möjligen, i dikeskanten? Är det du som har förlorat allt vad du har för att rövare har plundrat dig?  Är det du som har upplevt att de som du förväntade dig ett ingripande från, de gick förbi? Är det du som har tvingats till bitterhet, övergivenhet, ensamhet och mörker i din själ för att ingen varken kunde eller ville ta sig an dig där du ligger i ditt elände? Är det du?
Jag frågar inte efter om du tillhör en församling. Jag frågar inte efter om du kommer av en god släkt. Jag frågar bara: är det du som upplever att rövare har förstört ditt liv och du ligger skadad längs vägen? Du var på väg någonstans. Du hade ett mål i sikte. Men du kom inte längre, därför att du råkade ut för rövare.
Jag vill fråga dig allvarligt, därför att jag har drabbats av allvaret i den här texten. Jag har tänkt så här: Tänk om den här mannen hade tackat nej till hjälpen som han erbjöds? Hur kan jag säga så? Jo, jag kan säga så, därför att erfarenheten har visat mig att så har skett hundratals gånger, tusentals gånger. Människor har fått ett erbjudanden om att bli lyfta upp ur den djupa dyn, men det har inte passat, för det var fel person som kom.

Kan något gott komma från Nasaret? Vem trodde det som predikades? Hör du min vän, det är lätt att visa ifrån sig honom, därför att han har inget signum av den här världens goda. Det hade inte den här samariten som kom. Han var definitivt omöjlig i det här sammanhanget. Och när Jesus kom till den här jorden, då heter det om honom att inte ens hans egna tog emot honom. Han kom till sitt eget, men hans egna tog inte emot honom.
Hör du min vän, vill du tro det budskap som predikas? Vill du se bort ifrån det du tycker borde vara si eller så, och ta emot evangelium? Det finns så många röster i den här tiden som sprider sitt gift över det evangelium som är utsått. Jag vet att människor går evigt förlorade därför att andra människor sprider gift över det utsådda.
Och jag säger nu inför Herrens ansikte: Har du råd, människa, att visa ifrån dig honom som talar fast det är denne som Jesaja profeterar om; att han var så eländig så att man ville dölja sitt ansikte för honom? Man ville inte ha med honom att göra. Man hade tänkt sig någonting annat, en konung. Han var så föraktad så vi räknade honom för intet. Budskapet jag har till dig, det är HAN som var så föraktad. Varför vill jag ge honom till dig? Därför att jag vet att det finns en annan sanning än den man såg. Det finns en annan sanning än den du har hört och sett. Det finns en annan sanning. Vad är det?
Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig medan vi såg honom som hemsökt, slagen av Gud och pinad. Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid.

Jag erbjuder dig frid du människa, var du än befinner dig, vem du än är. Frid genom Jesus Kristus. Han som dog, han som gav sitt liv, han som kom längs din väg, han finns där just nu. Och han böjer sig ner, han är inte rädd för att bli nersmutsad utav gyttjan du ligger i, hör du min vän. Han är inte förskräckt för någonting av det. Han lyfter dig upp. Det blir ingen kaross eller limousin. Det blir en åsnefärd. Han själv kom ridande på en åsna ska du veta. Åh, pris ske Gud! Tänk att Han är vårt erbjudande. Han är vårt påskalamm. Och det du och jag har att göra, det är att ta emot honom, det är vår enda chans!

Från:https://www.midnattsropet.se/2018/05/vill-du-bli-raddad.html

Bön om beskydd. Den gode herden. Psaltaren 23 och 28

Psaltaren Kapitel 28 / Vi kristna ber om beskydd och Gud hör våra böner och hjälper oss i all tid, han vet våra bekymmer och de faror och ränker som smides emot oss. Så många människor har ren ondska i sina tankar och planer.
I världen har det alltid funnits psykopater och våldsmänniskor. Men saken är att man idag har anledning att verkligen se upp för ondskan på ett annorlunda vis för djävulen har många fler sätt att agera på och att gömma sig i olika saker som tv/media, och annat som inte fanns förr. –
-Vi kommer till dig Gud, i vetskapen om att du är vår Herre och att du älskar oss och vill oss så väl, Ta hand om oss, de troende, denna veckan som nu är och en ny månads bekymmer för många. Låt oss få leva för dig och hedra dig och veta att du bär oss på dina armar och leder oss i segertåg. I Jesu namn, Amen. Tack Gud.

Bön om beskydd

1 Av David.
Till dig, Herre, ropar jag.
Min klippa, var inte stum
mot mig!
Om du är tyst mot mig,
blir jag som de
som går ner i graven.
2 Hör min bön om nåd
när jag ropar till dig,
när jag lyfter mina händer
mot det allra heligaste
i din helgedom.
3 Släpa inte bort mig
med gudlösa och förbrytare,
med dem som talar vänligt
med sin nästa
men har ondska i sitt hjärta.
4 Löna dem för deras handlingar,
för deras onda gärningar.
Löna dem för deras händers verk,
ge dem för det de har gjort,
5 för de bryr sig inte om
Herrens gärningar,
hans händers verk.
Därför ska han riva ner dem
och inte bygga upp dem.
6 Lovad är Herren,
för han har hört mina böner
om nåd!
7 Herren är min styrka
och min sköld.
På honom litar mitt hjärta,
jag får hjälp
och mitt hjärta jublar.
Honom vill jag tacka
med min sång.
8 Herren är sitt folks styrka,
han är ett frälsningens värn
för sin smorde.
9 Fräls ditt folk
och välsigna din arvedel!
Var deras herde
och bär dem för evigt.

_________________
Kapitel 23
Den gode herden

1 En psalm av David.
Herren är min herde,
mig ska inget fattas.
2 Han låter mig vila på gröna ängar,
han för mig till vatten
där jag finner ro.
3 Han ger liv åt min själ,
han leder mig på rätta vägar
för sitt namns skull.
4 Även om jag vandrar
i dödsskuggans dal
fruktar jag inget ont,
för du är med mig.
Din käpp och stav,
de tröstar mig.
5 Du dukar för mig ett bord
i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja
och låter min bägare flöda över.
6 Ja, godhet och nåd ska följa mig
i alla mina livsdagar,
och jag ska bo i Herrens hus
för alltid.

Talar du alltid sanning? Do you always tell the truth?

377 Motivational Inspirational Quotes Life 41  

“Kärleken har sin glädje i sanningen” (1 Korintierbrevet 13:6)

2 Tim 3:16 Hela Skriften är ut-andad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet, 17 så att gudsmänniskan blir fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.

Fråga dig själv:
Talar du alltid sanning?

Vet du att Jesus är Vägen och Sanningen och Livet?    Joh 14:6
Talar du sanning även då du blir ansatt och kan få elände för det?
Talar du/ ni sanning för att Gud kräver det?
Har du respekt för Guds sanning och är sanningen det enda du letar efter?
Minns du att du läst om Jesus och det straff han fick för att han gick ut med sanningen?
Är DU mogen att alltid tala sanning då du står inför människor som inte vill ha den?
Är du beredd att tulla på sanningen för att rädda dig själv?

Ps 40:12 Du, Herre, tar inte din barmhärtighet ifrån mig. Din nåd och din sanning ska alltid bevara mig,
Ps 43:3 Sänd ditt ljus och din sanning. Låt dem leda mig, låt dem föra mig till ditt heliga berg och dina boningar,
Ps 45:5 Dra så segerrik ut i din härlighet för sanning, ödmjukhet och rättfärdighet. Din högra hand ska visa dig underbara ting.
Ps 51:8 Du älskar sanning i hjärtat, lär mig då vishet i mitt innersta.
Ps 52:5 Du älskar ont mer än gott, lögn mer än att tala sanning. Sela
Ps 57:4 Han sänder sin hjälp från himlen och frälser mig när mina förföljare hånar mig. Sela Gud sänder sin nåd och sin sanning.
Ps 57:11 för din nåd är stor och når till himlen, din sanning ända till skyarna.
Ps 60:6 Men åt dem som vördar dig gav du ett baner att lyfta för sanningens skull. Sela
Ps 61:8 han ska trona för evigt inför Gud. Låt nåd och sanning bevara honom.
Ps 85:11 Nåd och sanning ska mötas, rättfärdighet och frid ska kyssas.
Ps 85:12 Sanning ska växa upp ur jorden och rättfärdighet blicka ner från himlen.
Ps 86:11 Visa mig, Herre, din väg, jag vill vandra i din sanning. Ge mig ett odelat hjärta så att jag vördar ditt namn.
Ps 86:15 Men du, Herre, är en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och stor i nåd och sanning.
Ps 89:15 Rätt och rättfärdighet är grunden för din tron, nåd och sanning står inför ditt ansikte.
Ps 108:5 för din nåd är stor och når upp över himlen, din sanning ända till skyarna.
Ps 111:7 Hans händers verk är sanning och rätt, alla hans befallningar är orubbliga.
Ps 111:8 De står fasta för alltid och för evigt, fullbordade med sanning och rättvisa.
———–

“Jag är helt säker på att läran om frälsning utan omvändelse har sänkt församlingens moraliska standard och skapat massvis av bedragna religiösa bekännare, som felaktigt tror att de är frälsta, när de faktiskt är förgiftade av bitter galla och bundna med orättfärdighetens band.” (A.W. Tozer)

David Wilkerson:

“Lämna de sovande, döda kyrkorna. Lämna kulter som är fulla av habegär och framgångstankar. Lämna de liberala kyrkorna. Lämna den katolska kyrkan där man tillber jungfru Maria. Fly ut ur Babel. Lämna alla de människocentrerade religiösa institutionerna som är dubbelt döda och uppryckta med rötterna”. “Dra ut därifrån mitt folk. Må var och en söka rädda sitt liv undan Herrens vredes glöd” (Jer 51:45).

Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in i bland ulvar. /Artikel H Lindelöw

CALLED

Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar

– Vem har användning av lamm mitt ibland ulvar? Det finns väl ingen i världen som skulle tycka att det vore klokt. Det finns ingen – jo, det finns en: Gud har användning för lamm ibland ulvar!

– Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat, och för det uppdraget duger inte några av våra egna kvalitéer.

Bibelstudium av Hans Lindelöw

Jesus säger i sin bergspredikan:

– Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla, utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla. Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara (Matt 6:19-21).

Och så fortsätter han i Matteus 6:22-23:
– Ögat är kroppens lykta. Om nu ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus. Men om ditt öga är fördärvat, då bliver hela din kropp höljd i mörker. Är det nu så, att ljuset, som du har i dig, är mörker, huru djupt bliver då icke mörkret!

Jesus landar sedan i det för många av oss inte obekanta ordet:

– Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon (Matt 6:24).
Här läser vi om ögat som kan vara friskt, men som också kan vara fördärvat. Jesus säger det i direkt anknytning till när han talar om att samla. Det är fråga om vad vi tycker är värt någonting, vad vi vill ha blicken fäst vid. Jesus talar om att ögat kan vara friskt eller fördärvat, och helt säkert menar han att det beror på vad ögat fascineras och fångas av.

Människor söker och värderar på olika sätt, och samlar på olika ting. Det beror på vad man är inställd på, vad man vill bygga upp för något. Aposteln Paulus får fram det ganska väl då han undervisar Timoteus om hur det finns olika slags dispositioner beroende på vad man har för intressen:
– Så bliv nu du, min son, allt starkare i den nåd som är i Kristus Jesus. Och vad du har hört av mig och fått betygat av många vittnen, det må du betro åt män som äro förtroende värda, och som kunna bliva skickliga att i sin ordning undervisa andra. Bär ock du ditt lidande såsom en god Kristi Jesu stridsman (2 Tim 2:1-3).
Här jämför Paulus tjänsten för Gud med en strid, och visst är det så. Men han tar också fasta på och jämför med hur det är för en vanlig soldat:
– Ingen som tjänar i krig låter sig insnärjas i näringsomsorger, ty han vill vara den till behag, som har tagit honom i sin sold (2 Tim 2:4).

Han fortsätter:
– Likaså, om någon deltager i en tävlingskamp, så vinner han icke segerkransen, ifall han icke kämpar efter stadgad ordning. Åkermannen, han som gör arbetet, bör främst av alla få njuta av frukten (2 Tim 2:5-6).
Det är klart att den som tjänar i krig ser till att han är duglig för det. Och den som idkar sport, som är idrottare, ser till att han klarar av tävlingen. Den som är åkerman och arbetar på åkern gör vad han kan för att det ska gå så bra som möjligt med jordbruksarbetet. Det här har definitivt att göra med ögat. Vi förstår att den som tjänar i krig, han utvecklar sinne för det som är bra där. Han kommer att samla och se till att han har det som gör honom till soldat. Det kan vara militärklädsel och vapen; just sådant som gör att han kan utföra sin uppgift.
Vi kan jämföra med kung Saul. På hans tid rasade ett krig mellan Israel och filistéerna.

– Men kriget mot filistéerna pågick häftigt, så länge Saul levde. Och varhelst Saul såg någon rask och krigsduglig man tog han honom i sin tjänst (1 Sam 14:52).

Saul förde krig, och det som intresserade honom var att värva de rätta personerna, helst också med den rätta utrustningen. Han hade beredskap och värvade den som såg ut att duga. Varhelst Saul såg någon rask och stridsduglig man, tog han honom i sin tjänst. Var då Sauls öga friskt? Det var inte helt friskt, det förstår vi när vi läser hela historien. Hans öga var delvis fördärvat, och det blev allt sämre då han förlorade blicken för de gudomliga tingen.
Om vi nu jämför med det andliga livet och tjänsten för Gud, kan vi se att Jesus sökte människor. Men vad för slags folk sökte han? Och på vilket sätt sökte han? Det här är mycket intressant, och om det handlar om att ha ett friskt öga, så borde väl synen Jesus hade gälla. I Lukas 10 står det om att Jesus utser. Och här har vi en som definitivt har ett friskt öga:

– Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma. Och han sade till dem: ”Skörden är mycken, men arbetarna äro få. Bedjen fördenskull skördens Herre att han sänder ut arbetare till sin skörd” (Luk 10:1-2).
Jesus vill ha arbetare, han rekryterar dem på sitt sätt och sänder ut dem:
– Gån åstad. Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar (Luk 10:3).
Så säger mannen med friskt öga. Men vad är detta för strid, vad är det för villkor? Ska man skicka in folk bland ulvar? Det rätta vore väl att möta ulvens styrka med något motsvarande? Men så går inte Jesus tillväga. ”Se, jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.”

Det finns ingenting av ulven i det han gör. Han sänder sina arbetare in bland ulvar, men inte som ulvar, utan som lamm. Och då blir det väldigt allvarligt: vad söker han då för kvalitéer hos sina arbetare? Jag kan inte se någonstans att Jesus överväger om det finns några kvalitéer. Vi kan läsa om när han kallar sina tolv apostlar. Det står att han hade tillbringat natten innan i bön. Men vi får inte se in i något resonemang om hurudana speciella egenskaper han sökte. Jesus resonerar inte på det sättet. I Guds ögon handlar det om att vara verksam bland människor som över huvud taget inte har några som helst kvalitéer. Människosonen har kommit för att uppsöka och frälsa det som var förlorat, och för det uppdraget duger inte några av våra egna kvalitéer.

Vi kan ha kvalitéer för allt möjligt. Vi kan ha färdigheter och talanger som gör oss till goda soldater, men det är inte att vara en arbetare för Gud. Vi kan ha talanger och färdigheter som gör oss till goda idrottare, men det är inte att tjäna Gud. Och vi kan av både arv och miljö ha utrustning som gör oss till bra jordbrukare. Men när det gäller att tjäna Gud, så finns det ingen av oss som har naturlig utrustning och fallenhet. Inför den uppgiften måste det ske en förvandling – inifrån och ut. Det är ju detta som är frälsningens under, pånyttfödelsens radikala förvandling!

”Jag sänder eder såsom lamm mitt in ibland ulvar.” Vem har användning av lamm mitt ibland ulvar? Det finns väl ingen i världen som skulle tycka att det vore klokt. Det finns ingen – jo, det finns en: Gud har användning för lamm ibland ulvar!
När Jesus sänder ut lärjungarna har han gett dem undervisningen om att skilja mellan ett friskt och ett fördärvat öga.

Världen är full av ljus, den är så upplyst. Man kan jämföra med Egypten på den tiden då det var ett upplyst rike. När Gud förde Israels barn ut därifrån, hade han ett väldigt arbete med att få Egyptens ljus, den höga kulturen, att lämna deras ögon. De skulle inte vägledas av Egyptens ljus, utan de skulle vägledas av Gudsordets ljus. Det är tyvärr så att för många får Egyptens ljus vara det som vägleder. Deras ögon var fortfarande fulla av Egyptens ljus. Vi kan läsa om det under ökenvandringen, exempelvis i 4 Mosebok 11:4-6:
– Och den blandade folkhop som åtföljde dem greps av lystnad; Israels barn själva begynte då ock åter att gråta och sade: Ack om vi hade kött att äta! Vi komma ihåg fisken som vi åt i Egypten för intet, så ock gurkorna, melonerna, purjolöken, rödlöken och vitlöken. Men nu försmäkta våra själar, ty här finnes alls intet; vi få intet annat se än manna.

De var uppfyllda av Egyptens ljus; det ljus som levererade de egyptiska argumenten mot Guds tankar, mot Guds plan och mot Guds vilja. Ögonen var upplysta och uppfyllda av Egyptens ljus.
Israels barn var ett herdefolk som hade blivit trälar. Befrielsen från denna förfärliga träldom bestod inte bara i att lämna ett visst territorium, utan det måste faktiskt ske en befrielse också på det sättet att ha ett friskt eller ett fördärvat öga. Hur ska ögat, som genom frälsningen blivit friskt, bevaras friskt? Vi lever i en upplyst tid, i en värld full av ljus! Många gånger är det Lucifers, ljusbringarens ljus som också levererar argument. Vi måste vara vaksamma, och se till att vi bevarar vårt öga friskt! Det gäller att se upp med vad vi verkligen skådar efter.
Vad är det vi tycker är viktigt att ha?
Vi läser hur Jesus sände ut lärjungarna i Lukas evangelium 10:4:
– Bären ingen penningpung, ingen ränsel, inga skor, och hälsen icke på någon under vägen.
Här talar Jesus om något mycket intressant: Han talar först och främst om en penningpung, och för det andra talar han om en ränsel. I penningpungen kan man förvara mynt, och i ränseln kan man förvara en hel del annat som man samlar på sig. Vi ser här en avskildhet, målmedvetenhet och en idog strävan att bevaras i uppdraget; lära sig se, lära sig tänka på rätt sätt. Lärjungarna var så benägna att haka på människotankar, men det gäller att bevaras i uppdraget – bevaras, och vara i stånd att komma med fridens budskap:
– När I kommen in i något hus, så sägen först: ’Frid vare över detta hus’ (Luk 10:5).

Ingen penningpung, ingen ränsel; inga möjligheter att samla och förvara saker som kan dra i någon annan riktning än den Han vill. Bibeln talar om dem som samlar och ger flera exempel på dem som samlat sig själv till undergång och fördärv. Gamla testamentets profeter talar om riken som Tyrus eller Babel, och även andra.
I Tyrus hade man förmåga att uppskatta tillvaron. Där byggdes i sin tid en högt stående kultur. Vi läser i Hesekiel 27 beskrivningen av materiella rikedomar nästan utan gräns. Vi läser om skeppet som symboliserar Tyrus:
– Av cypress från Senir timrade de allt plankverk på dig; de hämtade en ceder från Libanon för att göra din mast. Av ekar från Basan tillverkade de dina åror. Ditt däck prydde de med elfenben i ädelt trä från kittéernas öländer. Ditt segel var av fint linne (Hes 27:5-7).
Hör här! Cedrar, cypresser, ekar som är utsökta träslag. Elfenben i ädelt trä och segel av fint linne. Här kan man gå igenom och se hur väldigt utrustat detta rike var. Och det var inte utan vidare. Där fanns en furste, och han var klok. Fursten i Tyrus läser vi om i nästa kapitel. Gud själv säger till honom där:
– … och sant är att du är visare än Daniel; ingen hemlighet är förborgad för dig; genom din vishet och ditt förstånd har du skaffat dig rikedom, guld och silver har du skaffat dig i dina förrådshus; och genom den stora vishet varmed du drev din köpenskap har du ökat din rikedom … (Hes 28:3-5).

Här står inte bara om att ha en ränsel och penningpung – det handlar om hela förrådshus. Varför inte? Han hade ju ett rike. Ett av de stora, inflytelserika, betydelsefulla rikena i världen på den tiden som också är en förebild, som profeten Hesekiel får lyfta fram så att en andlig lag som Gud givit oss kunskap om blir åskådliggjord. Och vad är det för andlig lag? Det är att högmod går före fall. Det var precis detta som var problemet:
– … genom den stora vishet varmed du drev din köpenskap har du ökat din rikedom, och så har ditt hjärta blivit högmodigt för din rikedoms skull (Hes 28:5).
Detta är väldigt allvarligt, av den anledningen att Jesus talar om att samla. Han säger: samla er inte skatter på jorden, där mott och mal förstör, men samla er skatter i himmelen. Han säger till sina lärjungar att de inte ska ha penningpung, inte ha ränsel. Men han säger inte att de ska låta bli att samla. Visst ska vi samla på värden. Sådant som kan jämföras med ädla stenar och pärlor. Det kan jämföras, men det är inte på det materiella planet. Och för att vi ska kunna samla, behöver vi få syn på andra förråd.

Det som Tyrus talar om är en insamling. Av någon anledning börjar en rörelse; en ruljans, en handel. Och anledningen till det har vi klart för oss: Det finns en väldigt klok furste som förstår hur han ska utnyttja alla förutsättningar maximalt för att bygga upp detta Tyrus. Tyrus blir större och större, rikare och rikare. Det blir så mäktigt till slut att alla måste rätta sig efter Tyrus. Dess furste riktade konungarna.

Man möter också exempel på andra former av insamlingar i Bibeln. I Israel blev det en insamling i öknen vid foten av Sinai berg. Då handlade det om en frivillig insamling med ett speciellt syfte. Vi kan läsa om den i 2 Mosebok 25:
– Och HERREN talade till Mose och sade: Säg till Israels barn att de upptaga en gärd åt mig; av var och en som har ett därtill villigt hjärta skolen I upptaga denna gärd åt mig (2 Mos 25:1-2).
Här finns en väldigt intressant skillnad, därför att orsaken till att det blev en insamling av rikedomar och en väldig handel i Tyrus på den tiden, var framför allt fursten i Tyrus. Men här kommer som en befallning genom Mose från Gud, att var och en som har ett villigt hjärta ska vara med. Ett villigt hjärta. Det här blev en frivillig insamling, och meningen var att det skulle hjälpa folket att få begrepp om Guds vilja. Att kunna fira gudstjänst, att kunna ha de rätta förebilderna för att fira gudstjänst. Därför kan vi också läsa om den här insamlingen att det ingår väldigt mycket fina träslag och tyger och ädla stenar, men ändamålet är definitivt inte att några världsliga intressen ska göra sig gällande. Det är inte meningen att Egyptens ljus ska lysa i tabernaklet i öknen, utan det ska Gudsordets ljus göra. Det var inte lätt att bevara ögat friskt. Det var fördärvat också för så högt uppsatta som prästen Aron och många andra.

Vi måste kunna identifiera vad vi har för ljuskälla. I ändens tid är det särskilt nödvändigt att kunna identifiera om vårt öga är friskt och inte fördärvat. Det är viktigt att återvända till de ursprungliga begreppen om vår kallelse och vårt uppdrag som vi har i de fyra evangelierna.
Det är en väldig kamp för församlingen att kunna överlämna evangelium oförvanskat. Något av det absolut svåraste vi kan ha att kämpa med, är just att vi har ljus i världen. Världen är upplyst. Och det ljuset utmanar evangeliets ljus och syftar också till att släcka evangeliets ljus om vi öppnar för det ljuset och släpper in det.
Jesus har en liknelse i Matteus 13 som är mycket intressant:
– Ytterligare är det med himmelriket, såsom när en köpman söker efter goda pärlor; och då han har funnit en dyrbar pärla, går han bort och säljer vad han äger och köper den (Matt 13:45-46).

En köpman söker efter goda pärlor. Vad är det här för köpman? Det verkar inte vara en köpman som vill få igång en ruljans, för då skulle han inte nöja sig med en pärla. Han säljer allt han har för att få en pärla. Ganska märkligt. Vad är det som säger att en pärla är värd allting? Det här handlar också om synen. Det här är besläktat med att Jesus kunde sända in lamm ibland ulvar, och inte avser att möta ulvens styrka med andra ulvar.
Man skickar inte lamm mitt in ibland ulvar. Men det gör Jesus. Och här har vi en pärla. Han har funnit en dyrbar pärla, och då går han bort och säljer allt vad han äger. Vad är det för någon enda pärla som är värd allt? Jag tror det handlar om den sanning som förmår frälsa din själ. För att ha en frälst och försonad själ, vad måste man vara beredd att göra? Man måste kunna säga nej till Egyptens erbjudanden. Man måste kunna säga nej till Lucifer.
Det var nära att Simon Petrus inte gjorde det. Vi läser om det i Matteus 16. Då får Jesus så småningom undervisa om efterföljelsen och han säger så här i Matteus 16:25-26:
– Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det. Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa giva till lösen för sin själ?

Så säger inte Lucifer. Han säger tvärt emot vad Jesus säger. Om han säger tvärt emot Jesus, då är det inte så svårt att förstå vad han säger. Han säger: ”Vad hjälper det en människa om hon förlorar hela världen, men frälser sin själ? Vinner sin själ? Vad är det att ha? En frälst själ utan världen? Världen är det ju som ger mening!” Ja, världen ger sannerligen mening åt en hel del i olika relationer och positioner. Men när det kommer till valet att välja Jesus eller ej, så har världen i alla fall aldrig någonsin något alternativ. Världen har inte något i jämförelse med Honom.

– Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han vedergälla var och en efter hans gärningar (Matt 16:27).
Den kristna församlingen har genom historien kämpat. Kampen för tron, kampen för den dyrbara pärlan. Att se till att vi får förmågan att samla skatter; inte på jorden, utan i himmelen. På vilket sätt samlar vi skatter i himmelen? Vad är det som äger bestånd? Jo, det verk Gud får utföra när han skapar trohet. Det är verkligen en skatt i himmelen. Trohet kan naturligtvis också uppskattas i världen, men det finns en djupare dimension. Vi kan se hur exempelvis Daniel var trogen. Han var gudfruktig och trogen, och blev fördenskull utsatt för angrepp. Vi läser om hur han gjorde sig bemärkt framför de andra furstarna och satraperna:
– Då sökte de andra furstarna och satraperna att finna någon sak mot Daniel i det som angick riket. Men de kunde icke finna någon sådan sak eller något som var orätt, eftersom han var trogen i sin tjänst; ingen försummelse och intet orätt var att finna hos honom (Dan 6:4).

Daniel var trogen i sin tjänst. Jesus själv är, enligt Uppenbarelseboken 3 det trovärdiga och sannfärdiga vittnet; begynnelsen till Guds skapelse. Trogen, kan det översättas med. Trogen, och trovärdig!
Jag är så glad för att vi har möjlighet att få höra vad det trovärdiga vittnet har att säga om trohet. Han talar om trohet i tre olika aspekter. I Lukas 16 finns en intressant liknelse. Jag vill läsa den, inte för att undervisa andra, utan för att själv bli undervisad. Jag känner mig nämligen helt tillintetgjord inför de här orden. Tre olika infallsvinklar på troheten i Jesu undervisning finner vi i Lukas 16:10-12:
– Den som är trogen i det minsta, han är ock trogen i vad mer är, och den som är orättrådig i det minsta, han är ock orättrådig i vad mer är. Haven I nu icke varit trogna, när det gällde den orättrådige Mamons goda, vem vill då betro eder det sannskyldiga goda? Och haven I icke varit trogna, när det gällde vad som tillhörde en annan, vem vill då giva eder det som hör eder till?
Vad är det minsta? Om vi funderar på det, kanske vi måste ifrågasätta vår egen uppfattning om vad som är det minsta. Israels barn sa: ”Vi kommer ihåg Egypten, allt som fanns där.” Samtidigt suckade de: ”Här finns ju bara manna.” Man kan säga att det fanns olika alternativ i deras resonemang, och där tillhörde definitivt mannat det minsta. Egyptens erbjudanden var större, men mannat, det var inget för dem. Då kan man undra om de hade rätt syn? Vad är det minsta? Har vi fått något som vi tycker är det minsta? Tänk om det är Gud som sätter oss på prov? Han vill se hur vi behandlar det.

Det är inte utan vidare som Paulus jämför med krigsmannen, idrottaren och bonden. Det här är områden där man kan ha god vägledning av världen, av dem som har erfarenhet. Och det kan användas som en jämförelse med hur vi bör förhålla oss när det gäller Guds verk. Då har vi nämligen ingen vägledning av världen. Vi måste göra oss helt beroende av Gud. ”Haven I nu icke varit trogna, när det gällde den orättrådige Mamons goda, vem vill då betro eder det sannskyldiga goda?” Vi kanske tycker att den orättrådige Mamons goda är så gott, så det behövs inget mer. Så tycker vi då att vi blivit andligt förblindade. Det finns också någonting som heter det sannskyldiga goda. Här tycker jag nästa vers är enkel:
– Och haven I icke varit trogna, när det gällde vad som tillhörde en annan, vem vill då giva eder det som hör eder till?
Det som hör er till. Så prövas vi alltså med det minsta, och vi prövas med det som tillhör en annan. Vad är det som tillhör en annan, och vad är det som i själva verket tillhör oss? Du tycker inte att du känner dig hemma, du tycker inte att du platsar, du tycker ingenting stämmer. Kanske är det Gud som sätter dig på prov? Du får syssla med det som tillhör en annan. Det kommer en dag, om du är trogen då du får syssla med det som tillhör dig. Du har alltså ännu inte fått det. Du har inte sett det som tillhör dig. Vad är det för något? Aposteln Paulus skriver om det som Gud har berett. Vi läser:
– vad intet öga har sett och intet öra har hört, och vad ingen människas hjärta har kunnat tänka, vad Gud har berett åt dem som älska honom (1 Kor 2:9).

Vad samlar vi för? Vi kanske samlar för att bygga något. Abraham samlade aldrig för att bygga någonting. Han väntade på staden med de fasta grundvalarna, vars byggmästare och skapare är Gud. En stad med fasta grundvalar. Har vi intressen i tiden? Vill vi utföra projekt? Vill vi bygga? Det finns så mycket som handlar om att bygga. Vi samlar för att bygga, vi har penningpungar, vi har ränslar, vi har förråd i den religiösa världen för att bygga något åt Gud. Men Gud behöver inte vår insats att bygga något för honom. Han behöver sådana som är trogna och förstår att vänta på honom.
Amen.

Artikeln:  https://www.midnattsropet.se/2018/07/se-jag-sander-eder-sasom-lamm-mitt-in.html

One of my favorite scripture because this is the first scripture the Lord led me to read to let me know what is about to take place and He did! 🙌 Praise Him!

Vittnesbörd, den smala vägen. Vägen till livet.

En väg leder till livet!

Vittnesbörd av Linda Boman

Jag gick och sjöng på en sång hemma, det är en barnsång som lyder så här:


En väg leder till livet,
den vägen kallas smal.
En väg leder till mörkret,
den vägen kallas bred.
Frågan är nu bara, vart går din väg?
Vandrar du på vägen
som till himmelen bär?
Jesus är den vägen som leder hem.
Vandra i tro på den.

Det finns bara två vägar att gå. Man tänker på släkt och vänner och att det inte finns någon mellanväg. Antingen vandrar vi på den breda vägen eller på den smala vägen som leder till himlen. Jag tänker också på alla religioner som finns; bara i Indien finns det miljontals olika gudar som förvillar människorna.
Gud välsigne dig att börja vandra på den smala vägen som är Jesus. Ta emot honom i ditt liv. Det är det enda som håller, här och i evigheten.

____________
Förkunnar du hans ord?      VÄRLDEN KÄNNER INTE JESUS!

I stormiga tider bland töcken och grus
En skara dock skrider
mot himmelens ljus
Det tåget, dess härlighet världen ej ser
men Herren går för dem med Segerns
baner.
Då småsinta världen
med gruset är nöjd
Och synden och flärden
är all hennes fröjd
Då följer jag segrande härar 11ted er
som tågen till ära vid Jesu baner.
Den korsmärkta dräkten
med smädnamn jag tar
Om ingen i släkten
det namnet än har
Och följer med glädje, I kämpar med er
som tågen till ära vid Korsets baner.
C. O. ROSENIUS

*

Förkunna hans ord:

… I skolen förkunna hans
härliga gärningar: hans som har
kallat eder från mörkret till sitt
underbara ljus.” 1 Petr. 2: 9.
” … Ty han har frälst oss från
mörkrets välde och försatt oss i
sin älskade Sons rike . .. ”
Kol. 1: 13.
” … Ty var och en som gör vad
ont är, han hatar ljuset och kommer
icke till ljuset … ”
Joh. 3: 20.
” … Om vi vandra i ljuset, såsom
han är i ljuset, så hava vi gemenskap
med varandra, och Jesu,
hans Sons, blod renar oss från all
synd.” 1 Joh. 1: 7.

Gå emot stormar och orkaner…I tider av storm och oro. Guds löften

Genom dem har han och skänkt oss sina dyrbara och mycket stora löften.”2 Petr 1:4

BYGGER skeppsbyggaren skeppet för att låta det ligga på stapeln? Nej, han bygger det för att det en dag skall lägga ut från hamnen och gå emot stormar och orkaner. Om han ej haft detta för ögonen, hade han varit en dålig skeppsbyggare.

Då Gud skänkte dig tro, ville Han därmed pröva dig. Då Han gav dig löften och bad dig lita på dem, var det sådana som hålla i tider av storm och oro. Tror du, att Gud gör något fuskverk, att Han liknar dem, vilka förfärdiga livbälten, lämpliga att ställas ut i en affär, men som äro till ingen nytta i vattnet?

Vi ha hört berättas om svärd, som varit obrukbara i krig, och om skor, som ämnats till försäljning, men som dock aldrig varit av sedda att nyttjas. Guds skor äro av järn och koppar och du kan gå till himlen i dem, utan att de någonsin bli utslitna. Med Hans livbälten kan du simma över tusen oceaner, utan att det är någon fara för att du skulle sjunka. Hans löftesord är avsett att bli prövat — och bestå provet.

Intet misshagar Kristus mer än då Han finner, att Hans egna betrakta Honom såsom ett utställningsföremål utan att göra bruk av Hans rikedomar. Han älskar att bliva tagen i anspråk av oss. Det är ej meningen, att vi blott skola se på de välsignelser Han har tillförsäkrat oss, utan att vi skola tillägna oss dem. Herren Jesus är oss given för att vi just nu skola räkna med Honom. Men du gör det icke såsom du borde.

O människa, jag besvär dig, behandla icke Guds löften såsom om de vore sällsyntheter, avsedda för ett museum, utan använd dem såsom dagliga tröstekällor. Förtrösta på Herren närhelst än nödens stund är inne. — C. H. Spurgeon

Vår Gud giver löften, vår Gud håller ord,
Hans utsagor kunna ej vika.
Om trångmål och nöd mig än möta på jord,
Gud aldrig sitt löfte kan svika.

Den sökande finner, den bedjande får
långt mera, än ord kunna säga.
Jag aldrig förgäves till Frälsaren går.
Kan skönare lott jag väl äga?

Guds ord som en klippa i väl och i ve
står fast, om än bergen de vika.
Om blott du vill tro, så skall du få se,
Gud aldrig sitt löfte kan svika.

Huru kan Gud säga nej till någonting som Han har lovat?

 

Gemenskap? De troendes gemenskap?

Gemenskap? I dessa tider får man välja noga, enligt Guds ord, om var man bör vara!

De troendes gemenskap
42 De höll troget fast vid apostlarnas undervisning och vid gemenskapen, brödsbrytelsen och bönerna. 43 Varje själ greps av bävan, och många under och tecken gjordes genom apostlarna. 44 Alla de troende var tillsammans och hade allt gemensamt. 45 De började sälja sina egendomar och ägodelar och delade ut till alla efter vars och ens behov. 46 Varje dag var de troget och enigt tillsammans i templet, och i hemmen bröt de bröd och delade måltid med varandra i jublande, innerlig glädje. 47 De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren ökade var dag skaran med dem som blev frälsta.
______________
-Finns det en innerlig gemenskap mellan troende? Jadå, men Var? Finns den i församlingarna? Min och andras erfarenheter är att man säger att man MÅSTE MÅSTE vara med i en ’församling’ annars mår man så dåligt. Jag mår inte bra av att höra sådant och jag vill absolut inte vara i en slags församling som pratar mer om VÄRLDEN än om Kristus och det blod han gav på Golgata. Jag är med Jesus utanför lägret.

-Församlingarna är över-reklamerade på många vis. Man önskar ju att det var som på Jesu tid! Man har försökt att plagiera/kopiera den tidens församlingar, men man har aldrig lyckats. Den som kan sin bibel vet att Jesus säger att vi ska vara utanför lägret! Arken i Stockholm kan man med glädje avstå och likaså de flesta trörre sammnhang som Vineyard m fl!!! Gå inte dit. Det är massor med falska predikanter som vill få folk att falla i marken av Kundalini! m m. Usch och fy!

Läs mer, t ex här i länkarna:

http://experimentlandet.blogg.se/2018/july/att-varna-satans-kristna.html

http://experimentlandet.blogg.se/2018/april/broder-och-systrar-i-tron-men-i-vilken-tro.html

http://experimentlandet.blogg.se/2016/august/dags-att-dra-ut-fran-det-stora-babylon.html

 

 

*Om han sargar så förbinder han..— Herrens hemligheter är hos dem som fruktar honom

 

❤ Tron försätter berg. Matt 17:20

”De bästa styrkemedel har Gud förvarat åt oss för vår djupaste vanmakt.”

”Om han sargar så förbinder han och, om han slår, så helar och hans händer.” Job 5: 18.

”Var frimodig och oförfärad i ditt hjärta.” Ps 27: 14.
”Herrens hemlighet är hos dem som frukta honom.” Ps 25: 14 eng övers.
——————

Densamme i dag!
Vad trygghet det ger, när jag själv är så svag.
Den väg Han mig leder må skifta för mig.
Han själv är densamme. —
Han ändrar ej sig!
Han ser vad mig fattas långt bättre än jag —
Densamme i dag!

Hans eviga ord
har fastare grundval än himmel och jord;
hur människors tankar än skifta därvid,
det ordet allena kan skänka mig frid.
Det håller i stunder av djupaste nöd,
i liv och i död.

Han ser mitt begär,
Han böjer sig djupt, och min börda Han bär;
ej växlingens skugga min Frälsare når,
Han älskar i dag, som Han gjorde i går,
förlåter och helar och styrker mitt mod
med kraft av sitt blod.
Anna Ölander
—————–
O, knorra ej i otro emot mig!
Mitt öra hör, din klagan skadar dig!
Förtroende är Fadershjärtats törst,
och i den djupsta nöd är hjälpen störst.

Tro ej mitt barn, att du av mig är glömd.
I varje skickelse min nåd är gömd.
Jag tar dit allt blott för att allt få ge,
och varje nöd har sin välsignelse.
L.H.

Har du mod? Orkar du? Gå med Jesus. God is in control

”Därför uthärdar jag ståndaktigt allting för de utvaldas skull, på det att också de må vinna frälsningen i Kristus Jesus och därmed evig härlighet.” 2 Tim 2: 10.

SKULLE Job, där han satt mitt i askan och kämpade i sitt inre med skickelsernas gåta, haft reda på, att han, genom det han led, löste lidandets problem för en hel värld, hade han säkert fattat mod. Ingen lever för sig själv. Jobs liv är blott ditt och mitt liv, skrivet i större pränt. Just de dunkla lidanden, med vilka Job brottades, gjorde, att hans namn ännu lever i åminnelse, inristat i livets bok. På samma sätt få också vi tro, att de stunder, under vilka vi kämpa vår till synes hopplösa kamp, dock utan att förlora ljuset ur sikte, skola bliva de mest betydelsefulla i vårt liv. Vem av oss är icke medveten om, att våra mest sorgtyngda dagar ha varit bland de bästa? Då vi med leende ansikte och lätta fotsteg röra oss bland de vårliga blommorna på ängen, ligger hjärteförhärjaren ofta på lur. Den själ, som alltid är munter och glad går miste om djupets välsignelser. Hon får ut sin lön och är tillfredsställd därmed, om den också är rätt torftig. Men hjärtat är förkrympt, och personligheten, som är mäktig att stiga upp till de högsta höjder och ned i de lägsta djup, förblir outvecklad. Så svinner livet hän, utan att själen förnummit glädjens allra djupaste ackord.

”Saliga, äro de som sörja.” Stjärnorna stråla klarast under den mörka vinternatten. Det gives också blomarter, som utveckla sin dejligaste prakt endast uppe bland de nästan oåtkomliga, snöhöljda bergen. Sorgens hårda hand förmår pressa den rikaste saften ur Guds löften. Blott de som sörja ha fått erfara den ömma kärleken hos ”Smärtornas man”.
Du har så litet solsken — var dock viss om, att Gud i sin vishet bestämt de djupa skuggorna för dig. Måhända hade det ihållande sommarvädret gjort ditt liv till en förbränd och ofruktbar öken. Din Herre vet, vad som är bäst för dig, och både solen och molnen stå till Hans förfogande.

”All deras vishet blev till intet. Men de ropade till Herren i in nöd, och han förde dem ut ur deras trångmål.” Ps 107: 27-28./ E Cowman

———

”Just när mitt mod vill sjunka
och när mitt hopp vill fly,
just när sig solen döljer
bakom den mörka sky,

då är min Jesus när mig,
skänker mig mod igen.
Jesus kan aldrig svika,
Han är min bäste vän.

Just när den vilda stormen
rasar mot bräcklig slup
och jag i natten drives
hän över mörka djup,
då höres Jesu stämma
tala i stormen så:
’Jag är ju med i båten,
hur kan du frukta då?’

Just när mig satan möter
med sina skarpa skott
och vill ifrån mig röva,
vad jag av Herren fått,
då kan i tron jag skönja
En, som bredvid mig går.
Lämnar jag allt åt Honom,
städse jag seger får”

Fäll icke modet; i din nyckelknippa kanske det just är den sista nyckeln, som öppnar dörren. /E Cowman
________
Ps 11:4 Herren är i sitt heliga tempel, Herrens tron är i himlen. Hans ögon ser, hans blickar prövar människors barn.
Jer 3:17 På den tiden ska man kalla Jerusalem ” Herrens tron”, och alla hednafolk ska samlas där för att ära Herrens namn i Jerusalem. Och de ska inte mer följa sina onda och hårda hjärtan.

LYSSNA till Gud. Att göra Guds vilja. Hör du Gud tala för att DU lyssnar?

               

Letar man i bibeln efter ordet lyssna kan man få många ’träffar’, jag fick 160 träffar på ordet.

Människor säger ofta: Jag hör inte Gud tala. Hur hör man Gud tala? Varför talar inte Gud till mig?
Det är frågor som människor i alla tider har ställt sig eller frågat andra om.
Jag vet att Gud talar till mig om livet och om prövningar och annat, som alltid stämt in.
Jag vet att Gud talar till den som VILL LYSSNA och LÄRA.

Job’s bok är ganska omtvistad och diskuterad i det oändliga, Job behövde lära sig att lyssna och förstå Gud. Exempel:
Job 33:1 Men Job, hör nu mina ord, lyssna till allt jag har att säga!
Job 33:31 Ge akt, Job, och lyssna på mig! Var stilla, så att jag får tala.
Job 33:33 Om inte, lyssna då till mig. Var stilla, jag ska lära dig vishet.

Psalmerna och Ordspråksboken är fulla av Herrens tilltal om att LYSSNA! Gud vet vad han vill men lyssnar man till hans råd? Exempel:
Ps 81:9 Hör, mitt folk, jag vill varna dig! Israel, om du bara ville lyssna på mig!
Ps 34:12 Kom, barn, lyssna till mig! Jag ska lära er att vörda Herren.
Ord 1:24 Men ni vägrade lyssna när jag ropade, ingen brydde sig när jag räckte ut min hand.
Ord 5:1 Min son, lyssna till min vishet, vänd ditt öra till min klokhet,…
Ord 5:7 Lyssna nu på mig, barn, vik inte bort från min muns ord.

Jeremia (m fl) var verkligen de som ville lyssna, och han/de/ lydde sin Gud! Vad gör folk idag? De lyssnar till sina egna röster och många fantasier!Exempel:
Jer 7:23 Det bud jag gav dem var detta: ”Lyssna till min röst, så ska jag vara er Gud och ni ska vara mitt folk. Vandra helt på den väg jag befaller er, så ska det gå väl för er.”
Jer 7:24 Men de ville inte höra eller lyssna till mig, utan följde sina egna tankar och sitt onda, hårda hjärta. De vände ryggen till mig, inte ansiktet.
Jer 7:26 Men de ville inte höra eller lyssna till mig. De var upproriska och gjorde ännu mer ont än sina fäder.
Jer 7:27 Du ska säga dem allt detta, men de kommer inte att lyssna på dig. Du ska ropa till dem, men de kommer inte att svara dig.
Jer 11:11 Därför säger Herren så: Se, jag ska låta en olycka drabba dem, som de inte ska kunna komma undan. När de då ropar till mig kommer jag inte att lyssna på dem.
Jer 11:14 Du ska inte be för detta folk, och inte komma med klagan eller förbön för dem. För jag kommer inte att lyssna på dem när de ropar till mig i sin olycka.
Jer 12:17 Men om de inte vill lyssna ska jag fullständigt rycka bort det folket och förgöra det, säger Herren.
Jer 13:10 Detta onda folk som inte vill lyssna till mitt ord utan följer sitt hårda hjärta och håller sig till andra gudar, tjänar och tillber dem, det ska bli som detta höftskynke som inte duger till något.
Jer 13:15 Hör och lyssna till detta! Var inte högmodiga, för Herren har talat.

Man säger att barn är olydiga och inte lyssnar till sina föräldrar, men vad gör Guds barn då? De lyssnar inte heller så bra till sin HERRE. Låt oss öppna våra ÖRON och VÅR SJÄL till LYSSNANDE! ÖVA dig på att vara still och just LYSSNA. Hur ska man få veta något om man inte övar sig i den konsten och hur ska man kunna få bönesvar om man inte kan kommunicera med Gud och vilja lyssna? …det blir svårt…

When you listen, you can hear Him.

 

 

Vänta på och förvänta dig mirakel! Ps 40. Dikt. Tacksamhet

 

Psaltaren 40 /några verser/

1 För körledaren. En psalm av David.

 Gud gör mirakel! Han drar oss upp ur mörker och elände och ställer våra fötter på en stark klippa: JESUS. Ett mirakel har skett idag och jag är på väg…Gud har talat och han har svarat på bön. Han är nära och han är god! Några verser ur ps 40
2 Jag väntade och väntade på Herren,och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.3 Han drog mig upp ur fördärvets grop,upp ur den djupa dyn.Han ställde mina fötter på klippa och gjorde mina steg fasta,4 han lade en ny sång i min mun,en lovsång till vår Gud.Många ska se det och frukta och förtrösta på Herren.5 Salig är den som har Herren till sin trygghet och inte vänder sig till de stolta,de som viker av till lögn.
————————
Vad livet är märkligt, vad Gud är god! Tänk att jag får vara i hans närhet och vara hans barn!
————————
Dikt/ Maria
Han känner varje smärta och varje sår. *Heb 4:14-16*
Det finns ingen smärta som inte han har upplevt,
Det finns ingen större förnedring än den han var med om i sitt liv.
Det finns ingen plåga som inte nått honom,
och det finns ingen sorg svårare än den han fick vara med om.
Därför kan vi vara trygga i att han vet om vad vi bär på,
Därför kan vi vara trygga i att han förstår varje plåga.
Därför kan vi vara vissa om att han känner
varje smärta och varje sorg
som vi plågas utav.
Vi får vara trygga i hans händer. / Maria
   TACKSAMHET!