Archives

Det stora avfallet del 1 och 2 /Bibelfokus. Lyssna till predikan mp3

Jesus är Herre!

DET STORA AVFALLET  DEL 1 / Från Bibelfokus. Lyssna och lär/ repetition

”Förförelser måste komma!” – Är vi beredda? Eller är vi redan förförda?

Ett utmanande bibelstudium i videoformat om det stora avfallet i vår tid, om falska profeter och villoläror, falsk andlighet, ekumeniken, och mycket mer.

Avsikten med detta bibelstudium är att visa på det stora Avfall som Bibeln talar om för den yttersta tiden. Det handlar om ett avfall från den bibliska, kristna tron. Många lever i en en obiblisk tro att det skall bli en stor väckelse och skörd i den yttersta tiden, trots att Bibeln mycket tydligt visar på det motsatta. Om det nu skall bli ett stort avfall och vi lever i den tid då detta avfall börjar ske, då är det oerhört viktigt att vi förstår vad avfall är, genom vilka det kommer och på vilket sätt det kommer. Under bibelstudiets gång blir det allt mer klart att det stora Avfallet redan kommit över oss. Bibelstudiet pekar också på den gemensamma grund på vilken de står som i den yttersta tiden strävar efter en global enhet och ekumenik – avfallets ekumenik. Bibelstudiet är uppdelat i två delar.

*
DEL 2

från www.bibelfokus.se

 

 

097  /Maria

Problemen hopar sig i Sverige –och i andra länder, Ber man Gud om hjälp? Knappast, man känner honom inte. Eld och svavel

 

Prophecy Bild Maria

Människor frågar sig en hel del frågor och ingen tycks kunna svara dem:
Har vi verkligen ökad välfärd?
Är EU bra eller dåligt, man har ju hört att….
Är verkligen människor gladare/lyckligare? Våra ungdomar o äldre dör av Spice och annat knark och sprit i mängder m m
Har Sverige fått det bättre? Blivit bättre de senaste 30 åren?
Höll  de nya vallöftena över valnatten?
Finns det lägenheter till alla som behöver?
Små frågor kan det tyckas men mycket allvarliga…och många fler frågor

*

Marias-681-300x225 sade Jesus

Det jäser i leden i Sverige, och den som är svensk undrar vad som sker, ja många gör det, inte alla, för en del tycker att allt är ok.
Jag vet många som tycker att mycket inte är ok, däribland jag själv. Sverige mår inte bra, Europa mår inte bra,Världen mår inte bra, och vad gör jag åt det då?
Ingenting mer än att jag kan be och det gör jag, gör du?
Hade Gud fått leda Sverige så hade det sett annorlunda ut. Förstår du hur jag menar? Jo, om människor hade tagit sitt kristna arv på allvar och varit mycket strikta i vad som är vad, så hade det sett annorlunda ut för då hade man haft en tro som man varit rädd om, och man hade förstått att Gud hjälper i allt, han han styra bäst av alla.

*
1 Mos 2:7 Och HERREN Gud formade människan av stoft från jorden* och blåste in livsande i hennes näsa. Så blev människan en levande varelse.
1 Mos 5:29 Han hav honom namnet Noa,* ty han sade: ”Denne skall trösta oss under vårt arbete och våra händers möda, när vi brukar jorden som HERREN har förbannat.”
1 Mos 6:3 Då sade HERREN: ”Min Ande skall inte bli kvar i* människorna för alltid på grund av deras förvillelse. De är kött och deras tid skall vara etthundratjugo år.”
1 Mos 6:5 Och HERREN såg att människornas ondska var stor på jorden och att deras hjärtans alla tankar och avsikter ständigt var alltigenom onda.
1 Mos 6:8 Men Noa hade funnit nåd inför HERRENS ögon. 1 Mos 7:1 HERREN sade till Noa: ”Gå in i arken med hela din familj. Dig har jag nämligen funnit rättfärdig inför mig i detta släkte.

NOA steg i båten och arken stävade ut på vatten.    Undergången kom ….och nästa gång blir det inte i vatten utan i eld och svavel!!

Jag vet inte om någon av de styrande i Sverige frågar Gud, ber till Gud, önskar svar av Gud på problem ???
Nej jag kan inte lösa någon av människors frågor jag kan bara säga att HERREN GUD ALLSMÄKTIG är den som alla människor har att lita på, men så få gör det!!

_

O Du skjønne Golgata, Du oppreiser enn i dag de falne syndere
Hege og Odd Gunnar Bordevik. TEKST :

Til trette syndere som bærer syndens ve,
vil jeg synge om et herlig sted.
Dit kom jeg med min synd ut fra verdens skitne dynn.
Stedet kalles enn i dag for Golgata.

Å, Du skjønne Golgata,
Du oppreiser enn i dag de falne syndere av alle folkeslag.
For meg Du er så skjønn, Guds underfulle sønn,
der hørte Du min frelsesbønn.

På Damaskus´ vei Paulus fulgte syndens lei,
men på ferden Kristus åpenbarte seg.
Det ble forandring underbar, Jesus herlig frelse gav,
da en synder ble utfridd fra lovens krav.

I Ånden ser jeg Samson, som lenket var i bånd.
I synden fikk han tenke seg om.
I nøden ropte han : Hør meg bare denne gang.
Med denne bønn Samson inntar Himmelens land.

Tenk at staden er beredt, av vår Faders hånd bekledt.

*
Golgata: Jesus dog för oss alla, men man vill inte gå korsets väg.

NamnlösMaria

Låt oss be om en reformation i vårt land!

Be för Sverige/Foto Maria

Be för Sverige/Foto Maria

*

Låt oss be om en reformation i vårt land!

Skrivet av Lennart Jareteg – 23 februari, 2014

Avfallet bland Israels folk

När man läser i Gamla testamentets Kungaböcker och Krönikeböcker, skall man ha i minnet hur Gud utvalde och kallade judarna till att vara hans folk. Man skall minnas hur han förde dem ut ur fångenskapen i Egypten under mirakulösa förhållanden, hur Gud försörjde, ledde och fostrade sitt folk på fantastiska sätt under i 40 år i öknen, hur han gav dem Kanaans land till besittning, hur han gav dem kungar och välsignade dem alla oerhört rikt. Har man detta i åtanke när man läser Kungaböckerna och Krönikeböckerna så blir man ganska lätt upprörd, för trots att det judiska folket fick vara med om oerhörda saker tillsammans med sin Gud, så läser man där hur de avföll titt som tätt från Honom. Jag själv känner stor sorg när jag läser om detta avfall från Gud.

De glömde bort Guds stadgar och bud. De ägnade sig åt avgudadyrkan, spådom, teckentydning, trolldom och en mängd riter som Herren Gud hade förbjudit. De offrade t.o.m. sina egna barn åt avgudarna. Ibland gick det så långt att de gjorde saker som var värre än det som de folk hade gjort som judarna skulle fördriva. Ofta berodde judarnas avfall på hur deras kungar levde, och de flesta kungarna var verkligen avfälliga. Dock gick avfallet långsammare i Juda rike än i Israels rike. Avfallet berodde också på att judarna gifte sig med kvinnor från de andra folkslag som bodde omkring Israel. Dessa kvinnor förde med sig sin avgudadyrkan och sina seder till det judiska folket. På grund av just risken för detta hade Gud förbjudit judarna att beblanda sig med de andra folken. Men det lyssnade man inte till. Även kung Salomo tog mängder av hustrur från de främmande folken, vilket lockade honom till avfall från Gud (se t.ex. Nehemja 13:26).

När folket avföll sände Gud olika hot, krig och plågor över Juda och Israels riken. Ibland insåg folket att de hade lämnat Gud och ropade då till Gud om barmhärtighet och hjälp, men ofta traskade de bara vidare i ett slags högmod.

I Nehemjas bok i Gamla testamentet, kapitel 9, finns en bekännelse från judarna som är en fin sammanfattning över judarnas historia och öde.

Reformatorer uppstår

Men så mitt i allt detta elände uppträdde det då och då en kung som var efter Guds hjärta, som levde efter Guds stadgar och bud och som gjorde det som var rätt i Herrens ögon. Dessa kungar framstår som stora reformatorer av tron och trosutövningen, och det är så välsignat att läsa om dessa stora gudsmän! Det skänker både glädje och hopp! Det ger en längtan efter en liknande reformation i vårt land!

Men den andliga pendeln slår ständigt fram och tillbaka i dessa texter. Efter att en kung framträtt som reformerade tron i landet, så kunde kungens egen son sedan leda hela landet till avfall när denne kom till makten. Så det pendlar i dessa texter mellan hopp och förtvivlan, men för varje pendelslag gick avfallet ännu längre. Till slut fanns ingen räddning. Då utlämnade Gud sitt folk till deras fiender som intog landet, dödade och plundrade och förde bort folket – först Israels folk till Assyrien och sedan resten av folket till Babylon.

Några kungar och reformatorer i Juda rike vill jag här kortfattat nämna:

  • Asa – han avsatte t.o.m. sin mor från hennes drottningvärdighet eftersom hon hade satt upp en avgudabild. Läs om honom i 2 Krönikeboken kapitel 14-15 (även 1 Kungaboken 15:9-24).
  • Josafat, han sände bl.a. ut folk i hela riket som skulle undervisa folket i Guds Lag. Läs om honom i 2 Krönikeboken kapitel 17-20.
  • Hiskia – bland mycket annat gott han gjorde, renade och återinvigde han templet och återinförde påskfirandet. Läs om honom i 2 Krönikeboken kapitel 29-31 (även 2 Kungaboken kapitel 18-20).
  • Josia, han rev sönder sina kläder i förtvivlan över hur långt ifrån Guds stadgar och bud folket levde, och han lät folket fira påsken på ett sådant mäktigt sätt som de inte hade gjort sedan profeten Samuels dagar. Läs om honom i 2 Krönikeboken kapitel 34-35 (även 2 Kungaboken kapitel 22-23).

Avfall i kristenheten

Är då vi kristna bättre än judarna? Vi har ju också fått vara med om Guds väldiga gärningar – inte minst i våra enskilda liv. Vi har fått göra ökenvandringar där Gud sörjt för oss så att vi kommit igenom osv.

Jag tror det är många kristna som idag inte är medvetna om hur långt bort den s.k. evangeliska kristenheten kommit från Guds Ord och evangeliets budskap. Synar man kristenheten ordentligt, lyssnar till vad som förkunnas, ser vad man har för sig i församlingarna, läser vad som skrivs av förkunnare, teologer och andra kristna författare, så är det mycket tydligt att en stor del av den evangeliska kristenheten kommit långt in på villovägar! Det är därför inte långsökt att jämföra kristenheten med det judiska folkets avfall som vi kan läsa om i stora delar av Gamla testamentet.

Kanske kan man se Israels rike som en profetisk bild för ”de historiska kyrkorna” (Katolska kyrkan, Ortodoxa kyrkan, mfl). Israel avföll väldigt snabbt från Guds väg och plockade in alla möjliga hedniska riter och avgudar i sin religiositet. På motsvarande sätt har det varit med de stora historiska kyrkorna. Juda rike skulle då kunna ses som en profetisk bild för den lilla evangeliska kristenhet som alltid levt vid sidan av de stora avfälliga kyrkorna. Men den evangeliska kristenheten har ändå inte varit förskonad från avfall, precis som med Juda rike. Just vår tids evangeliska kristenhet liknar i mycket Juda rike strax före de fördes bort till fångenskapen i Babylon.

Helt klart är det judiska folkets vandring och öde en profetisk bild för kristenheten. Utifrån de profetiska bilderna och utifrån många andra texter i Bibeln, kan vi förstå att kristenheten går mot ett totalt avfall i den yttersta tiden. Vi närmar oss den tid då ”den Babyloniske kungen” (Antikrist) skall inta ”landet” (hela världen) och ”ta till fånga” (snärja med sina förförelser) inte bara hela världens folk utan även stora delar av kristenheten. MEN, om vi nu minns reformatorerna bland de judiska kungarna på Gamla testamentets tid, då ser vi också där en profetisk bild som skulle kunna tala om kortare tider av andligt uppvaknande lite här och där i den evangeliska kristenheten. Personligen hoppas jag på att det kvarstår en sådan reformation innan mörkret fullkomligt lägger sig helt över vårt land och hela världen.

En tids reformation i vårt land?

När jag i rubriken skriver om att be om en reformation i vårt land, så avser jag inte en sådan av det slag som går under namnet ”New Apostolic Reformation” (NAR), för den rörelsen bär med sig en slags mix av New age-idéer och kristendom. Jag avser inte heller sådant som Toronto-väckelse, ny-judaism, Älmhult outpouring, New wine, mystika inre resor, eller något annat av allt det som finns på den missvisande ”kristna” kartan.  Nej, jag avser en reformation där man söker sig tillbaka till den ursprungliga kristendomen: en kristendom som i allt vilar på Guds Ord, en kristendom som får sitt avstamp i Bibelns befriande enkla evangelium och som satt en enkel förtröstan till Guds nåd och vägledning! Vi behöver ett återupprättat ”påskfirande” – om vi talar med Gamla testamentets profetiska bilder – alltså ett nytt fokus på Jesus och hans försoningsverk på korset! (Och här avser jag inte heller en ”nattvardsväckelse” som en del talat om.)

Vad triggade då de reformationer som skedde då och då bland det judiska folket, före den babyloniska fångenskapen? Jo, ofta berodde de på att en kung efter Guds hjärta såg olika hot mot sitt rike och då började ropa till Gud om barmhärtighet och hjälp. Det hände också att dessa kungar började läsa och begrunda Guds Lag och där såg att han själv och folket levde långt ifrån hur Gud ville att de skulle leva. Detta kan säga oss något om den evangeliska kristenheten idag. Vi lever många gånger långt ifrån hur Gud har tänkt det för oss kristna. Vi dyrkar Gud på ett sätt som han inte har tänkt för oss, likt hur det judiska folket – utan Guds gillande – offrade till Herren Gud uppe på s.k. offerhöjder (det var endast i Jerusalem man skulle offra, och då enligt en föreskriven ordning). Vi har tagit till oss främmande läror och religionsutövande från ”folken runt omkring oss” – likt hur det judiska folket gifte sig med främmande folk. Vi sysslar med saker som motsvaras av det som det judiska folket avföll till, som avgudadyrkan, spådom, teckentydning, trolldom och en mängd riter som Gud har förbjudit. Vi är otroligt fokuserade på vårt eget välbefinnande, utseende, välfärd och njutningar, och med detta i fokus söker vi efter metoder som skall säkerställa allt detta – alltså avgudadyrkan! Ser vi oss omkring med öppna ögon är det en hel del saker som hotar vårt land idag, och detta tror jag är orsakat av vårt avfall. Det är alltså läge att göra som de judiska reformatorerna!

Vi kristna är kallade till att leva det enkla liv som evangeliet erbjuder oss, ett liv i frihet från både begär och laggärningar. Om vi likt Gamla testamentets reformatorer skulle vända våra hjärtan till att söka Gud och sanningen i Skriften, så skulle också vi kunna gripas av en sådan förkrosselse som leder till en sann och radikal omvändelse, och förhoppningsvis en radikal reformation av den evangeliska tron i vårt land. Men det krävs nog att ett större antal personer börjar ropa till Gud över vårt avfall och be om ett ordentligt andligt uppvaknande.

Så låt oss därför läsa om dessa reformatorer, kungarna som omvände sig till att söka Gud, och låta oss inspireras av dem. Låt oss göra likt kungen Josia, och sätta oss in i påskens budskap (evangelium) och börja ropa till Gud om andligt uppvaknande, omvändelse och reformation i vårt land. Kanske vi borde göra som kungen Josafat, och skicka ut folk i hela landet för att undervisa om evangeliet. Med dagens teknik måste man inte ens resa ut i landet för att sprida budskapet – även om fysiska möten så klart är det bästa. Kanske vi då får vara med om en (sista?) reformation, att pendeln slår åt andra hållet ännu en gång. Stort eller litet utslag, bara pendeln slår åt rätt håll en gång till! Låt oss be för detta, och låt oss be att reformationen får börja i våra egna liv!

2 Krön 30:9: ”Ty om ni vänder om till HERREN, skall era bröder och era barn finna barmhärtighet hos dem som håller dem fångna, så att de får vända tillbaka till detta land. Ty HERREN, er Gud, är nådig och barmhärtig, och han skall inte vända sitt ansikte från er, när ni vänder om till honom.”

/Lennart Jareteg  Bibelfokus.se http://bibelfokus.se/reformation

 

 

I standby-läge för nästa Antikrist! /L Jareteg Bibelfokus. Varningar

I standby-läge inför nästa Antikrist!

I Bibeln kan vi läsa om att många ”antikrister” skall träda fram, och många har helt klart redan framträtt under världshistoriens gång. Bibeln visar också att det i den yttersta tiden skall träda fram en sista antikrist som blir den främste och den absolut värsta. Han skall få makt över hela världen och trollbinda alla världens folk med sin karisma, sina tecken och under. Han skall framstå som en efterlängtad messias som leder världen till fred, stabilitet och enhet. Men samtidigt skall han effektivt förfölja och döda oliktänkande.Ordet ”antikrist” kommer från grekiskans ”anti christos” som egentligen betyder ”istället för Kristus”, och ordet messias är hebreiskans motsvarighet till grekiskanskristus. Den siste antikrist kommer alltså att vara en person som gör anspråk på att vara de kristnas Kristus och judarnas Messias, alltså Jesus som kommit tillbaka. Han blir hela världens kristusgestalt – men ändå en falsk kristus, en ”istället-för-Kristus”. Han blir en kristusgestalt som framträder före det att Jesus Kristus kommer tillbaka, och därmed bluffar han de flesta – allt enligt vad Bibeln förutsäger. Bibeln har ju haft rätt många gånger förr i sina förutsägelser (och aldrig fel), så varför tvivla på detta när så många tecken i världen faktiskt pekar på att vi är på väg dit?!

Hitlertyskland

Adolf Hitler var en av alla dessa ”prototyp-antikrister” som skulle komma. Hitler trädde fram som det tyska folkets befriare, som deras ”messias”, med en vision om att upprätta ett ”tusenårsrike” över hela jorden. Faktum är att det vid tiden för Hitlers framträdande fanns en stor messiasförväntan hos det tyska folket, så Hitler kom i en tid som var helt mogen för något sådant. Han lyckades till att börja med ganska väl i sin ”antikrist-roll”, men vår Herre satte stopp för Hitlers vision bl.a. genom de allierades seger.

Jag har många gånger frågat mig hur en så högt stående kulturnation som Tyskland kunde spåra ur så fullständigt och både förneka historia, vetenskap, kristen moral, sunt förnuft och mycket annat. Nyckelorden till förståelsen av detta är ”initiering”, ”transformation” och ”överskuggning”, dvs invigning, förvandling, och kontroll. Detta är begrepp som intimt hör ihop med New age, hemliga sällskap och andra ockulta rörelser. Jag har skrivit utförligt om det i en tidigare artikel.

Vid sekelskiftet 1800-1900 blomstrade det ockulta livet i Tyskland (och även i andra delar av Europa). Det var då otäcka figurer som t.ex. antroposofen Rudolf Steiner, teosofen Madam Blavatsky och rasbiologen Ernst Haeckel verkade. Astrologi, spiritism, spådom, darwinism, hemliga sällskap m.m. hade ett väldigt uppsving. En tysk journalist skrev vid den tiden:

”Vid samma tid tog astrologi och spådomsväsende överhand. Det fanns många s.k. astrologiska tidningar med en väldig upplaga, de flesta agiterade för Hitler och profeterade att han skulle komma att gripa makten – väl inseende att läsarna just ville läsa detta.”
Peter Cornell, Den hemliga källan

Utvecklingsläran gav också bränsle till denna verksamhet och orsakade en slags ”evolutionsromatik”. Detta lade grunden för olika rasbiologiska idéer. Tillsammans blev allt detta till en oerhört olycklig och farlig syntes som gjorde Nazitysklands framväxande möjligt och kraftfullt. En stor del av det tyska folket var genom denna ockulta mix initierade i sådan andlighet och ideologi som gjorde dem öppna för Hitlers budskap och styre. Initieringen hade påbörjats långt innan Hitler kom in på arenan, och genom en långsam transformation befanns sig folket så att säga i ett ”standby-läge” – de var beredda och inväntande. När deras ”messias” trädde fram var det bara attöverskugga folket genom trycka på ”On-knappen”. Sedan var så gott som alla automatiskt med på noterna. En historiker uttryckte det som att hela tyska folket befann sig i en psykos där de trots detta kunde vara otroligt skärpta och effektiva. Psykos är i detta fall bara ett annat ord för just den stora ockulta ”massöverskuggning” som skedde med det tyska folket.

Jag har tidigare skrivit om denna utveckling i Tyskland och om initiering etc i en text som handlar om New age-rörelsens historia. Det var därför intressant att se TV-programmet Nazisternas evangelier som visades på SVT den 15 januari 2014 och som gav nytt ljus på det här. I programmet undersöktes nazisternas mystika trossystem och kult. Jag rekommenderar att du tittar på det, för du kan se det via SVT Play fram till den 14 februari via denna länk.

Det kommer att ske igen

Nu är detta inte enbart intressant som en slags historisk delikatess, utan det här har något att säga oss om vår tid och framtid. Vi kan dra lärdom från detta inför nästa antikrists framträdande. Vi kan ta varning inför den siste antikrists framträdande!

En sak som helt klart enade det tyska folket var den ”rasromatik” som fanns runt idéerna om den rena ariska rasen och dess gudomliga styrka, en gudomlighet som nazisterna skulle återvinna genom att rena sin ras från de orena rasernas inflytande. Alla som hindrade detta skulle förtryckas eller dödas. Finns då dessa tankar om människans förlorade gudomlighet bland oss i vår tid? Ja absolut, de florerar inte minst bland hemliga ordenssällskap, mystiker och new age:are, men även i många av världens olika religioner och filosofier. Denna självförgudningslära är också en hörnpelare inom många villfarna strömningar i kristenheten, som t.ex. hos Trosrörelsen och Mormonerna. Detta har jag ingående gått igenom i mitt bibelstudium om Det stora avfallet (särskilt i avsnitt 2). Jag befarar att många, många idag är initierade i en farlig andlighet utan att veta om det eller reflektera över det. Initiering och transformation sker långsamt och kanske subtilt via astrologi, meditation, yoga, spiritism, mystik, ockultism eller medlemskap i något hemligt sällskap etc. Och många står på kö för att hoppa in i detta. På köpet får man de små frön som kan börja gro till att man blir helt och fullt initierad, transformerad, försatt i ”stanby-läge” och i värsta fall då helt klar för att överskuggas!

Det finns alltså även idag en lämplig andlig grund för mycket osunda krafter att bygga på, en grund som i mycket påminner om den som nazisterna byggde på. Kanske det i dagsläget inte är så gångbart att på den grunden förföra och ena folken med tal om att rena den ariska rasen, dock är evolutionstanken idag starkare än någonsin. Sedan finns det en vida spridd tanke om globalisering, enhet och världsfred. Det låter kanske inte så illa i sig, men om denna globala nyordning kräver att folken ger upp sin integritet, sina privatliv och privata religiösa övertygelser till förmån för enhets- och självförgudningstanken, så finns också här en stor risk för förtryck, förföljelse och utrensning. Stora New age-ledare som t.ex. Barbara Marx Hubbard har sagt att det kanske kan bli nödvändigt att avlägsna dem som inte vill vara med i den nya globala världsordning som har människans gudomlighet som grund. För sanna kristna och judar är denna tanke om självförgudning en styggelse, en övertygelse som alltså skulle kunna kosta dem livet om sådana krafter som jag nyss nämnde får övertaget – vilket Bibeln förutspår att de skall få!

Inom New age-rörelsen finns en klart uttalad tanke om just initiering ochtransformation där man skall invigas i den andlighet som New age står för och utvecklas till att bli en mer och mer ”medveten” andlig varelse. Genom detta skall man också bli öppen för att snart överskuggas av den Kristus Maitreya som de väntar på. Det är alltså identiskt med vad som skedde i Hitlertyskland – även om begreppen och namnen idag är lite annorlunda. Att New age-idéerna får mer och mer fäste i vårt samhälle är därför mycket oroväckande. Detta sker alltså genom en långsam tillvänjning via sådana inkörsportar som astrologi, spiritism, yoga, meditation, mindfulness, qigong, ordenssällskap, mystik, osv. Det sker genom att omedvetet ta små, små steg i taget. Rätt som det är befinner man sig i det farliga ”standby-läget” utan att ens veta om det! Det är i vart fall vad jag kan se och lära från historien.

Falsk initiering i kristenheten

Men jag tror inte att denna initiering och transformation enbart sker i det sekulära samhället. Även inom kristenheten sker saker som inviger (”döper”) människor till att bli iordningställda för att överskuggas av något helt annat än Guds Helige Ande. För en sann kristen finns endast ett dop: dopet i vatten till Jesus Kristus som ett tecken på omvändelse och syndernas förlåtelse. Det finns endast en kraftkälla: Guds Helige Ande. Ändå talas det i kristenheten idag om den ena ”smörjelsen” efter den andra. Man skall fara till Toronto, Lakeland, Nigeria, Sydkorea, Uppsala, Älmhult eller vad det nu är för ställen för att få doppa sig i den flod av ”kraft” som där sägs flöda fram. Då skall man få del av ”smörjelsen” utlovas det. Kristna lockas också av löften om tecken och under, och ändå är det exakt detta som den siste antikrist kommer att locka med:

2 Tess 2:8-10: ”Sedan skall den laglöse öppet träda fram. Men honom kommer Herren Jesus att döda med sin muns anda och förgöra, när han visar sig vid sin ankomst. Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta.”

Denna falska karismatik i kristenheten är samma andlighet som inom New age, för likheterna är slående. Det spelar ingen roll att man talar om Jesus, det gör New age-folket också. Jag är för egen del säker på att dessa människor luras in i det ”standby-läge” som är en perfekt plattform för en ny antikrist att träda fram på. När han sedan klickar på ”On-knappen” är alla direkt med på noterna. Hur kan jag då vara så säker på det? Jo, vi ser ju hur lätt dessa som doppat sig i den falska karismatikens flöde faller offer för idéer som är helt i linje med ”Babels väsende”, om vi skall använda ett annat bibelförankrat uttryck. Man hänförs av det spektakulära och håller sig inte till Bibeln! Man satsar på sig själv! Man vill bygga ett gudsrike här och nu! Man vill bli stark och uppnå gudomlig status! Man vill segra och triumfera! Man vill få makt i världen! Detta är INTE tecken på den agape-kärlek som är ett säkert kännetecken för sann kristen tro och som tillsammans med annat gör att sann kristendom särskiljer sig från alla andra trosuppfattningar. Detta handlar istället om det uppstigande som är kärnan i grekisk filosofi, österländska religioner, och ja, faktiskt i det mesta utanför sann kristen tro. Detta andliga uppstigande gav Platon namnet ”den himmelske eros”.

Eros och agape

Eros är grundbulten i de flesta företeelser och trosuppfattningar utanför sann kristen tro; eros har inget som helst att göra med sann kristen tro. Det som Platon benämnde ”den himmelska eros” handlar om att människan genom olika riter, reningar, övningar, gärningar osv skall uppnå rening från det sinnliga, uppnå gudomlighet och återförenas med det himmelska och gudomliga. Eros handlar om att människan skall stiga upp till det gudomliga. Eros är en begärande, egocentrisk kärlek. Eros är JAG- och upplevelseorienterad. Eros handlar om andlig evolution och lägger även hörnstenen till ”Babels torn” byggt av människohänder, ett antikristligt rike!

Den agape-kärlek som är unik för sann kristen tro, handlar om Guds förbehållslösa kärlek, där Gud i mänsklig gestalt kommer ner till oss syndare och dör för oss medan vi ÄNNU är syndare! I den stund vi bejakar Guds erbjudande om räddning genom Jesu försoningsverk, är den brutna relationen med Gud återupprättad – direkt! Vi behöver inte kämpande ta oss upp till Gud. Vi behöver inte göra något i egen kraft. Gud kommer ner till vår situation och löser våra problem i en fri och utgivande kärlek. Gud tar sin boning hos oss medan vi ännu är syndare. DETTA ÄR AGAPE!

Eros och agape är två vitt skilda livsinriktningar som ligger i strid med varandra. Eros vinner genom att vädja till människans begär samt infiltrera och orena agape. Agape vinner med en utgivande, spontan, förbehållslös och uppoffrande kärlek. (Jag avser att skriva en större artikel om just detta framöver eftersom det kan vara en ögonöppnare för vad som sker i kristenheten just nu.)

Var på din vakt!

I alla totalitära regimer har de blivit förtryckta som ställt sig upp och sagt att ”detta är inte rätt väg”. Men i fotspåren av sann evangelisk kristen tro har demokratierna uppstått. Det beror på att inom evangelisk kristen tro gäller agape och människans fria val. Demokrati är nog här och nu det bästa alternativet till idealläget: ett samhälle byggt på Guds agape-kärlek – om vi för en kort stund berör politiken. Tyvärr får vi vänta ett litet tag till på idealläget…

Varje människa skall få ha ett fritt val att välja vilken väg hon vill gå – så länge hon inte skadar andra så klart. Vill någon t.ex. bli muslim så får det vara okey. Men då måste det få vara okey för kristna att säga att islam är fel väg, eller okey för muslimer att säga att kristen tro är fel väg. Olika åsikter och trosåskådningar måste få vara tillåtna. Men demokrati är långt ifrån perfekt, tänk bara på att Hitler blev VALD av det tyska folket! Även den siste antikrist ser faktiskt ut att bli demokratiskt vald – enligt Bibelns förutsägelser. Så det gäller att vara vaksam oavsett om det råder kaos eller ”fred och trygghet” (1 Tess 5:3).

Så vad är då summan av denna ganska allvarliga artikel? Jo, du måste vara vaksam över var du doppar tårna. Du måste vakta på dig själv så att du inte ger dig in i någon annan invigning än det kristna troendedopet. Akta dig för alla de initieringsriter som planterats in i vårt land under en lång tid. Tro inte att detta är ofarligt, det tyska folket lekte också med elden i början av 1900-talet! Akta dig för alla löften om ”smörjelser och krafter” som inte ligger helt i linje med vad Bibeln påbjuder. Se upp så att du inte invigs och transformeras till ett antikristligt stanby-läge! Be Gud om den Helige Ande och stilla dig med det. Det Gud vill ge dig behöver du inte jaga efter, inte fara över Atlanten för att ”hämta hem”, inte köpa, inte utbilda dig till, inte invigas till. Gud är god och ger goda gåvor precis likt hur goda föräldrar ger goda saker till sina barn. Så sök dig nära Bibelns Gud och vila där! Vila i Guds agape-kärlek! Då kan du få uppleva övernaturliga ting som har GUD som upphovsman!

1 Kung 18:21: ”Elia trädde fram för allt folket och sade: ’Hur länge skall ni halta på båda sidor? Om det är Herren som är Gud, så följ honom. Men om det är Baal, så följ honom.’ ”

/Lennart  http://bibelfokus.se/standby

*

Tack Lennart för denna artikel!

/Maria

Bild Maria

Bild Maria

 

Vår tids guldkalvsreligion. Köttets begär /UTANFÖR LÄGRET. /L Jareteg

 

http://bibelfokus.se/guldkalvsreligion  Artikel från Bibelfokus:

 

Att i Bibeln läsa om det judiska folkets historia är något som jag tycker är väldigt intressant. Man upptäcker något nytt varje gång. Särskilt intressant tycker jag det är med deras uttåg ur Egypten, ”dopet” i Röda havet, den av Herren ledda 40-åriga ökenvandringen med alla strapatser samt intåget i Kanans land. Allt detta är en fantastisk bild av hur livet gestaltar sig för en kristen människa. I denna text vill jag stanna upp vid händelsen då Mose var på Sinai berg och folket gjorde sig en sig en gud/en bildstod i form av en kalv av guld.

Guds röst tystnade
Mose var det judiska folkets suveräne ledare som talade med Gud så som en man talar med en annan man. Det Gud befallde/svarade, det förkunnade Mose för folket. Direkt efter vandringen genom Röda havet förelade Gud folket lag och rätt, och sa genom Mose att:

”Om du hör HERRENS, din Guds, röst och gör det som är rätt i hans ögon och lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, skall jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, ty jag är HERREN, din läkare.”
(2 Mos 15:26)

Något senare sa också Gud följande genom Mose till folket:

”Ni har själva sett att jag har talat till er från himlen. Ni skall inte göra er gudar att ha vid sidan av mig. Gudar av silver eller guld skall ni inte göra åt er.”
(2 Mos 20:22-23)

Men redan vid denna tidpunkt började folket klaga (knota) mot både Mose, Aron och Gud och jämra sig över att de inte hade samma tillgång till vatten och mat som de hade haft i Egypten. De längtade med andra ord tillbaka dit och började redan tycka att uttåget hade varit ett onödigt påhitt, och detta var då en kort tid efter uttåget.

”Och hela Israels menighet knotade mot Mose och Aron i öknen och sade till dem: ’Om vi ändå hade fått dö för HERRENS hand i Egypten, där vi satt vid köttgrytorna och hade tillräckligt med mat att äta! Men ni har fört oss hit ut i öknen för att låta hela denna skara dö av hunger.’ ”
(2 Mos 16:2-3)

Strax därpå kallade Gud upp Mose på Sinai berg där Mose sedan blev kvar i 40 hela dygn. Jag tror det fanns mer än en avsikt från Guds sida med att plocka undan Mose på detta sätt. En var så klart att han skulle ge Mose de två stentavlorna med förbundsorden (buden) skrivna på dessa. Men jag tror en annan avsikt var att pröva folket som blev kvar nedanför berget, alltså att pröva deras trohet mot Gud. I och med att Mose försvann, så tystnade ju Guds röst för folket. De kunde inte längre uppleva Guds närhet genom Mose närvaro. De kunde inte längre få någon vägledning utöver de stadgar de redan hade fått. Mose sa också till folket:

”Gud har kommit för att sätta er på prov och för att ni skall frukta honom, så att ni inte syndar.”
(2 Mos 20:20)

Guldkalven
Men hur gick det? Läs gärna hela kapitel 32 i 2:a Moseboken, för det handlar om guldkalven och det är väldigt intressant – och viktigt. Där ser du att folket saknade tålamod att invänta Mose och därför inte kunde hålla sig till vad Herren hade befallt dem. De bad då Mose bror Aron att han skulle göra en gud åt dem av guld som sedan skulle leda dem vidare. Aron gjorde då en kalvfigur av guld, och folket sa:

”Detta är din gud, Israel, som har fört dig upp ur Egyptens land.”
(2 Mos 32:4)

Aron kallade sedan folket till en Herrens högtid:

” ’I morgon är det en HERRENS högtid.’ Nästa dag steg de upp tidigt och offrade brännoffer och bar fram gemenskapsoffer. Folket slog sig ner för äta och dricka, och sedan steg de upp för att förlusta sig.”
(2 Mos 32:5-6)

Här skall man observera att folket gjorde sig en gud av guld (en avgud) som de kallade för ”din gud som har fört dig upp ur Egyptens land” och att de anordnade en ”Herrens högtid”. Det här var på sätt och vis något som skulle föreställa dyrkan av Herren Gud, men som ändå var emot vad Herren Gud tidigare hade befallt dem. De ville ha något konkret att tillbe, något synligt! Det var en slags kopia på det äkta, men det var ändå helt fel och långt ifrån det äkta. I denna människoskapade nya ”tro” kunde folket släppa loss; de åt och drack, dansade och sjöng – säkerligen på något väldigt opassande sätt, för folket hade nämligen blivit ”lössläppt”. Mose sa följande när han kom ner från berget:

” ’Det är inte ljudet av segerrop, ej heller ljudet av klagan efter nederlag. Ljudet av sång är vad jag hör’. När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen, blev han så upprörd att han kastade ifrån sig tavlorna och slog sönder dem nedanför berget.”
(2 Mos 32:18-19)

”Mose såg att folket var lössläppt eftersom Aron hade släppt greppet om dem”
(2 Mos 32:25)

Vi ser också att Aron blev skraj inför gudsmannen Mose och inte vågade säga rakt ut att han hade gått med på att göra guldkalven och kalla folket till ett ”praise-party”. Aron sa:

”De sade till mig: Gör oss en gud som kan gå framför oss, för vi vet inte vad som har hänt med den där Mose som förde oss upp ur Egyptens land. Då sade jag till dem: Den som har guld skall ta av sig det. Och de gav det åt mig. Jag kastade det i elden, och ut kom denna kalv.”
(2 Mos 32:23-24)

Likheter med vår tid
Är man någorlunda bibelkunnig ser man att vår tids kristenhet i mycket har lämnat lydnaden till Guds ord. Vi har dessutom ”knotat” mot både det ena och andra. Jag tror därför att Gud ”kallat upp Mose på berget”, dvs valt att vara tyst under en lång period. Många personer far ändå runt och pladdrar på om vad Gud skulle ha talat till dem, och många kringresande ”andliga experter” profeterar välgång och väckelse i Herrens namn – vanligen mot en god ersättning (ofta kallat ”kärleksoffer” för att vara skattefritt). De flesta kristna orkar dock inte ”bli kvar i Jerusalem” (Apg 1:4) och troget invänta kraften och tilltalet från Herren. Man kastar sig istället in i den ”eld” som erbjuds, och ut kommer en tro som glöder, och som man kan förlusta sig utifrån. Man kan då sjunga, dansa och ha praise-partyn gång på gång – trots att den tro man skapat egentligen är något annat än en bibelförankrad tro.

Jag ser alltså slående likheter mellan Bibelns berättelse om guldkalven och dagens kristenhet. Man kastar in den torra tro man har (motsvarar folkets guld) in i en eld av nya kittlande läror (motsvarande den eld folket hade gjort upp), och ut kommer en glimmande ”framgångstro” (motsvarande guldkalven) runt vilken man kan hålla fest och med vilkens hjälp man kan rusa vidare utan att behöva invänta Herrens ledning (motsvarande Mose på berget).

Den estradkristendom (eller nöjeskristendom) som idag blivit något av en standard för vad kristen tro nu ser ut att vara, den är – enligt vad jag får ut av Bibeln – just en ”guldkalvsreligion” som är skapad utifrån olydnad, trolöshet, dåligt tålamod, lösaktighet och köttets begär. När jag läser om de första kristna i Bibeln och sedan ser mig runt i kristenheten idag, så ser jag inte längre några större likheter – och det är djupt tragiskt och mycket allvarligt för vårt land!

Vad blev Herrens reaktion på guldkalven? Jo, han sa detta:

”Men när dagen för min straffdom kommer skall jag straffa dem för deras synd.”
(2 Mos 32:34)

Mose mottagande av stentavlorna på Sinai berg blev samtidigt en förebild för pingstdagen då de första kristna fick ta emot dopet i den Helige Ande och på så sätt fick Guds bud skrivna i sina hjärtan istället för på sten (eller papper). Den pingsten erbjuds sant troende kristna än idag. Men när Mose kom ner från berget och fick se det lössläppta folket och guldkalven så slog han i vrede sönder de två stentavlorna (2 Mos 32:19). Fundera över om detta möjligen är en bild för att Gud kommer att ”slå sönder” (dvs hålla tillbaka) den äkta pingsten/Anden för dem som är med i dansen runt vår tids ”guldkalvsreligion” – med andra ord ”Det stora avfallet” (jämför med 2 Tess 2:1-12).

På grund av guldkalven fick alltså inte folket ta emot Guds handskrift på stentavlorna så som det först var tänkt. I vår kristna ”guldkalvsepok” håller troligen Gud tillbaka sin ”handskrift” som är avsedd för våra hjärtan. Det öppnar vägen för en uppsjö av falska upplevelser av andlig karaktär, vilka blir till prövningar för alla kristna, prövningar av vad vi älskar mest.

Utanför lägret
Som en avslutning vill jag påminna om var Uppenbarelsetältet stod, alltså det tält där Gud talade till folket genom Mose. Detta tält stod utanför lägret:

”Mose tog tältet och slog upp det utanför lägret, långt ifrån lägret. Han kallade det uppenbarelsetältet. Var och en som ville rådfråga HERREN måste gå ut till uppenbarelsetältet utanför lägret.”
(2 Mos 33:7)

Uppenbarelsetältet stod alltså borta från händelsernas centrum, borta från fester, dans och sång. Jesus led också döden på korset ”utanför lägret”. Det kristna livet är inte tänkt att vara en ständig dans på rosor, det handlar faktiskt främst om att ”dö bort” från vårt stora EGO (motsvarande hur alla de i Guds folk som stod emot Gud dog under ökenvandringen). Hebreerbrevet uppmanar oss därför:

”Låt oss därför gå ut till honom utanför lägret och bära hans smälek.”
(Heb 13:13)

Och Jesus sa själv:

”Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.”
(Luk 9:23)

Jag tror dessa bibelverser kan ge oss en vink om att vi inte skall söka Herrens tilltal från ”guldkalvsprofeter” på scener, estrader, kampanjer, manifestationer, konferenser, etc. Sök istället Herren ”utanför lägret”, hemma i din kammare i enkel bön och bibelläsning. Sök Herren tillsammans med kristna syskon som också i all enkelhet vill lära känna Gud bättre, kanske i en enkel hemgrupp. Då tror jag Herren skall tala till dig genom Bibeln, bönen och kanske även på andra sätt.

Köttets gudstjänst
Nu får du inte tro att jag är någon slags surpöl som är emot all sång och dans och att man har kul ibland. Guds folk sjöng och var glada när Gud hade räddat dem genom Röda havet samtidigt som faraos soldater gick under där. Men vid tiden för guldkalven var sången, musiken och dansen något helt annat. Det är ju så, att Gud inte uppskattar alla former av möten, sång och dans etc, även om man kallat till en ”Herrens högtid”. Har man inte rätt förhållande till Gud, sig själv, medmänniskor och hans Ord, så innebär alla former av gudstjänster, lovsång, musik, etc styggelser inför Gud:

”Jag hatar era fester, jag föraktar dem, jag tål inte era högtider. Ty om ni än offrar åt mig både brännoffer och matoffer, finner jag ingen glädje i dem, era gemenskapsoffer av gödda kalvar vill jag inte se. Tag bort ifrån mig dina sångers buller! Ditt strängaspel vill jag inte höra. Låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.”
(Amos 5:21-24)

Tyvärr är det nog så, att många kyrkors scener och estrader idag har blivit en tillväxtplats för ”köttets” begär efter att bli sedd, omtyckt, upphöjd och beundrad. Det märks inte minst på hur vanligt det blivit med applåder i våra församlingar – något som ”köttets natur” i oss älskar. Det här är helt okey i en ”guldkalvsreligion”, men det är inte förenligt med den tro som har korset som sin symbol.

/Lennart

*

Tack  Lennart för dessa kloka ord. /Maria

 

 

 

Tidig Vaksamhet Mot Trosrörelsen

   

Foto Maria

Foto Maria

Tidig vaksamhet mot TrosrörelsenFör ca. 30 år sedan var det en övervägande majoritet av både pastorer, präster, evangelister och vanligt kyrkfolk som förstod att framgångsteologi/trosförkunnelse och Trosrörelsen är något djupt osunt, farligt och skrämmande. Goda bibellärare som t.ex. Sven Reichmann var tidiga med att avslöja de allvarliga villoläror som utgör den falska grund på vilken hela Trosrörelsen byggt upp sitt system och imperium (storhet är aldrig ett bevis på äkthet, snarare är det tvärtom). Många rapporter kom också som visade att frukten av rörelsen många gånger var bitter och rutten. Själv såg jag sådan frukt i massor redan i mitten på 80-talet. Den som for illa av rörelsens teologi pekades ut som klen i sin tro eller i värsta fall som driven av demoner och satan. Samma förkunnelse finns än idag, men rörelsens mer kända förkunnare är lite mer strategiska nu för tiden och talar inte längre öppet på det sättet. Men grunden ligger där den ligger; inget är ångrat av förkunnelsen!

Dagsläget

Men hur är det då idag? Är kristenheten fortfarande lika rotad i Bibeln när det gäller bedömningen av framgångsteologi/trosförkunnelse och dess falska profeter? Eller har man vant sig och låtit sig fångas in av detta lärosystem? Tyvärr är det så att Trosrörelsen med hela sitt bagage av både falska läror och falsk andlighet har blivit rumsren i stora delar av vår svenska kristenhet, kanske mest bland frikyrkofolket, men även hos ”karismatiska” präster och lekmän i Svenska kyrkan. Hur i hela världen kunde det gå så här??

En förklaring

Jag tror en förklaring finns att finna i den andliga strömning som vi skulle kunna kalla ”Toronto-andligheten”. Men som du strax skall förstå är det ett missvisande begrepp då denna andlighet de facto härstammar från just Trosrörelsen och inte minst Kenneth Hagin och Kenneth Copeland. Via denna Toronto-andlighet – som de flesta tror startade i Vineyard-församlingen ”Toronto Airport Vineyard Church” år 1994 – har stora delar av kristenheten i världen långsamt invaggats i en ”andlig berusning” (från engelskans ”holy drunkness”) vilken gjort att mottagarna tappat bort både sund biblisk andlighet, sunt förnuft, allmänt gott omdöme och biblisk urskiljning. Man kan enkelt jämföra med vanlig alkoholism eller annat drogberoende som alltid åstadkommer ungefär motsvarande. För det var ju just ”andlig berusning” som Toronto-andligheten kom med, och med denna kom också alla möjliga underliga absurda fenomen som våldsamma skakningar i kroppen, sprattlande kroppar, skrik och gapskratt, djurläten och även andra beteenden som djur osv, osv. För den som såg denna Toronto-andlighet som något lite underligt eller för djärvt, har det på senare tid kommit ”Toronto Light”-varianter via förkunnare som framstår som lite mer balanserade och mjuka, men som ändå bär på samma Toronto-andlighet i originalutförande.

LÄS HELA ARTIKELN HÄR:  http://bibelfokus.se/toronto_historia

 

Logo

Bibeln/Lär dig om sann och falsk karismatik/Bibelfokus LJ

 

 

Karismatik – sann, sund och biblisk

Karismatik är ett ämne som jag ofta berör i olika texter här i BibelFokus, men jag har (nog) ingen text som enbart hanterar detta. Så här är nu ett försök till en sammanställning. Det finns så klart alltid mer att säga och hänvisa till i Bibeln, men det jag skriver här är vad jag tycker är mest väsentligt. Kanske är det upprepningar av mycket jag skrivit tidigare, men repetition är ju inte helt fel heller.

När man studerar villfarelser, ser man snart att dessa alltid blir till metoder som låser dess efterföljare i ett stereotypt beteende där barnaskap och Guds Andes spontana ledning går förlorad. Så när du nu läser denna text, glöm då inte att det kristna livet skall vara som ett fritt och enkelt barnaskap inför Gud. Inte heller bibelstudier får bli till en manual för andliga experter, då tappar man bort barnaskapet. Så sök friheten inom Guds ramar. Släpp lös barnaskapet till en enkel förtröstan på att Guds Ande leder dig i vardagen utan att du behöver tänka så mycket på det.

*

Vad menas med ”karismatisk” och ”karismatik”?

När vi i kristenheten talar om ”karismatiska kristna” så har vi – inte minst förr – avsett de som är öppna för den Helige Andes inflytande bland Guds folk och de andliga gåvor som den Helige Ande kan dela ut. Vi förknippar också ”karismatiska kristna” med en myckenhet av lovsång. Men eftersom vi sett att den karismatiska kristenhet ganska tidigt blev förledd till att ta till sig mycket allvarliga osundheter och villfarelser som dykt upp i kristenheten, så har begreppet ”karismatiska kristna” kommit att bli lite av ett skällsord bland dem som aktar sig för det osunda. Själv tycker jag det är fel att dela in Guds sanna barn under olika benämningar. Är man en sann kristen så är man ju både en vän av pingstens betydelse samt en vän av Guds Ande och hans gåvor. Man skall då varken kalla sig för karismatisk, pingstvän eller något annat.

Ibland pekas jag själv ut som ”okarismatisk” och att jag är emot Andens gåvor, tungotal, etc. Det är helt fel eftersom jag själv fått och får vara med om sådant. Andens gåvor är oerhört viktiga för att en Guds församling skall kunna mogna och hålla stånd mot satans alla angrepp. Men här måste vi förstå det, att ett kärt knep som satan använt mycket på senare tid, är att så in ”falsk karismatik” i kristenheten, inte i liten skala heller, utan i mycket omfattande skala. Att kunna skilja mellan falsk och äkta karismatik är idag därför mycket viktigt för alla Guds barn som rör sig ute i olika sammanhang i den s.k. kristenheten. Idag stöter man ju på falsk karismatik i de flesta sammanhang.

Vad menas då med orden ”karismatisk” och ”karismatik” när vi använder dessa ord i kristenheten? Man skall inte blanda ihop detta med uttrycket att en person kan ha en särskild ”karisma”. I det fallet menas att personen har en särskild utstrålning, och det är något annat än det vi skall behandla här. Hur som helst, orden härstammar från grekiskans ”charis” som betyder ”nåd, behag, välvilja”. Det grekiska ordet ”charisma” betyder ”en gåva som getts av nåd, en oförtjänt gåva”. Så att vara ”karismatisk” syftar egentligen därför på – i vart fall såg vi det så tidigare – en kristen person som har en särskild öppenhet för Andens gåvor, de oförtjänta gåvor som Gud ger av nåd (varav tungotalet är en gåva, gåvan att profetera en annan, gåvan att bota sjuka ytterligare en, osv). Ordet ”karismatisk” är alltså ett adjektiv som beskriver personer och sammanhang, medan ordet ”karismatik” är ett substantiv som jag (mfl) använder med avseende på andliga manifestationer och yttringar. Och talar vi om äkta karismatik så avses manifestationer och yttringar (vi kan även säga ”effekter”) som har Guds Helige Ande som upphovsman. Talar vi om falsk karismatik så avses manifestationer, upplevelser och yttringar som inte har Guds Helige Ande som upphovsman. Krångligare än så behöver vi inte göra det.

Undrar man nu vad äkta karismatik är, så är det så förnämligt att vi kan slå upp våra Biblar och läsa om det. På samma sätt kan vi kontrollera vad som inte är äkta biblisk karismatik, för finner vi inget stöd i Bibeln för särskilda manifestationer, upplevelser och yttringar, ja, då måste vi vara försiktiga, och kanske rent av förkasta dessa. Så här gör vi om vi vill vandra efter Guds vilja och Bibelns undervisning så klart. Är man ute efter vad som helst som kittlar nerverna, så behöver man ju inte bry sig om vad Bibeln har att undervisa i frågan. Men då skall man nog inte heller kalla sig för kristen.

Jag skall nedan lista några saker som jag själv ser att Bibeln säger om äkta karismatik.

*

Sann, sund och biblisk karismatik

Skall stämma med Bibeln

Äkta karismatik måste i allt harmoniera med Bibelns undervisning. Det är då definitivt säkrast att den harmonierar med ”summan av Guds Ord”, dvs inte endast med en enda bibelvers utan med vad Bibeln i stort har att säga oss om detta. Nu tillhör ju Andens gåvor det Nya förbundets ordning, och därför är det enklast att stämma av karismatik med texterna i Nya testamentet. Ser vi alltså företeelser i kristenheten som inte harmonierar med det som Nya testamentet undervisar oss om, ja, då är det säkrast att förkasta dessa. Det kommer inte att göra Gud grinig, istället uppskattar Gud vår längtan och strävan efter att hålla oss till det sanna och äkta. Kärleken till sanningen är oerhört avgörande i vår tid som präglas så mycket av förvillelse. Den kärleken kan vi få av Gud, och därför kan vi också be om den.

Ps 119:160: ”Summan av ditt ord är sanning”

2 Tess 2:9-12: ”Den laglöses [Antikrist] ankomst är ett verk av Satan och sker med stor makt, falska tecken och under och med orättfärdighetens alla konster, som bedrar dem som går i fördärvet – de har ju inte velat ta emot den kärlek till sanningen som kunde ha räddat dem. Därför låter Gud villfarelsen få makt över dem så att de tror på lögnen och blir dömda, alla dessa som inte har trott på sanningen utan har valt orättfärdigheten.”

Skall upphöja Jesus
Äkta karismatik skall peka på och upphöja Jesus och hans försoningsgärning på korset. Ser vi alltså företeelser i kristenheten som upphöjer den Helige Ande mer än Jesus, eller som sätter fokus på en förkunnare och ett sammanhang, eller som sätter fokus på tecken och under i sig själva etc, ja, då är det säkrast att förkasta dessa. I bibelorden nedan är det Jesus själv som talar. Där ser vi bl.a. att Guds Ande inte kommer med egna budskap utan i allt pekar på och påminner om Jesus och Jesu lära.

Joh 15:26: ”När Hjälparen kommer, som jag skall sända er från Fadern, sanningens Ande, som utgår från Fadern, då skall han vittna om mig.”

Joh 5:22-23: ”Inte heller dömer Fadern någon, utan hela domen har han överlämnat åt Sonen, för att alla skall ära Sonen liksom de ärar Fadern. Den som inte ärar Sonen ärar inte heller Fadern, som har sänt honom.”

Joh 16:13: ”Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala

Joh 14:25: ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.”

Skall bekräfta och åtfölja evangeliet
Äkta karismatik är inte i sig själv evangelium. Gud har istället tänkt att sådant som tecken och under skall bekräfta evangeliet om Jesus Kristus och hans försoningsverk på korset. När det sanna evangeliet predikas kan alltså Gud låta tecken och under ske för att ge bekräftelse åt budskapet, men absolut inte åt förkunnaren eller sammanhanget. Predikas inte ett korrekt evangelium kan man inte förvänta sig några tecken och under som har Gud som upphovsman. Sedan skall vi också notera att tecken och under skall åtfölja den som tror (och därmed vittnar om evangelium). Tecken och under är alltså inget som vi skall predika i sig, och liksom ”driva” framför oss. Tecken och under får aldrig annonseras ut. Det är Jesus Kristus och hans försoningsverk och innebörden av detta som vi skall proklamera för världen!

Mark 16:19-20: ”Sedan Herren Jesus hade talat till dem, blev han upptagen till himlen och satte sig på Guds högra sida. Och de gick ut och predikade överallt, och Herren verkade tillsammans med dem och bekräftade Ordet genom de tecken som åtföljde det.”

Mark 16:17-18: ”Och han sade till dem: ’Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.’ ”

Skall vara till nytta
Äkta karismatik är inte till för den egna njutningen, för skojs skull eller för underhållning (inte heller för att en förkunnare skall få in en saftig kollekt). Guds verk har vanligen en stark nytta med sig. Äkta karismatik har därför inte heller direkt att göra med inre känslor och upplevelser. Men självklart kan man ”uppleva” det starkt och gripande när någon t.ex. ger församlingen ett budskap från Gud, en profetia, och det är inte fel. Fel blir det när känslor och upplevelser får stå i fokus.

1 Kor 12: : ”Men hos var och en uppenbarar sig Anden så att det blir till nytta.”

Ords 29:11: ”Dåren släpper lös alla sina känslor, men den vise håller dem tillbaka.”

Skall uppbygga Guds församling
Äkta karismatik har alltså nytta med sig, och det handlar främst om att vi som kristna skall mogna i vår tro och bli uppbyggda som kristna. I denna mognadsprocess skall alla i församlingen bidra med det Gud ger var och en; det är inte tänkt att några enstaka proffs skall ansvara för uppbyggelsen.

1 Kor 14:12: ”Eftersom ni är ivriga att få Andens gåvor, sök då att i överflöd få sådana som uppbygger församlingen.”

1 Kor 14:3-5: ”Men den som profeterar talar till människor och ger dem uppbyggelse, uppmuntran och tröst. Den som talar tungomål uppbygger sig själv, men den som profeterar uppbygger församlingen. Jag önskar att ni alla skall tala tungomål men hellre att ni skall profetera. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om inte denne uttyder sitt tal, så att församlingen blir uppbyggd.”

1 Kor 14:26: ”Hur skall det då vara, bröder? Jo, när ni samlas har var och en något att ge: en psalm, ett ord till undervisning, en uppenbarelse, ett tungotal, och en uttydning. Låt allt bli till uppbyggelse.”

Skall ge kraft att vittna
Äkta karismatik skall också ge oss kraft att bli Jesu vittnen ut i världen.

Apg 1:8: ”Men när den helige Ande kommer över er, skall ni få kraft och bli mina vittnen i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.”

Skall föra oss närmare Sanningen
Äkta karismatik skall föra oss allt närmare Sanningen.

Joh 16:13: ”Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen.”

Skall hjälpa oss förstå Bibeln och leva efter Guds vilja
Äkta karismatik skall hjälpa oss att förstå Bibeln och leda oss allt mer in i ett liv efter Guds vilja.

Joh 14:26: ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er.”

Hes 36:27: ”Jag skall låta min Ande komma in i er och göra så att ni vandrar efter mina stadgar och håller mina lagar och följer dem.”

Skall ge en god frukt
Äkta karismatik skall resultera i en god frukt. Men frukt är inget som man i detta sammanhang räknar i siffror och statistik. Det handlar om mjuka värden som kommer att uppfattas positivt av vår omgivning. Det handlar om att allt mer bli en ”kristusdoft” bland de ofrälsta.

Gal 5:22-23: ”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning.”

Går inte att förtjäna eller roffa – men önska sig
Den Helige Ande och Andens gåvor är varken något som vi kan förtjäna eller som vi kan roffa åt oss. Som vi såg inledningsvis betyder ordet ”charisma” just gåvor som ges av nåd, en oförtjänt gåva. På samma sätt som frälsningen är oförtjänt, så är Andens gåvor det. Därför är det också gåvor som vi kan önska och be om, men det är den Helige Ande som avgör hur det skall gå till. En förkunnare har ingen makt att dela ut Andens gåvor.

1 Kor 14:1,3: ”Sträva efter kärleken, men var också angelägna att få de andliga gåvorna, framför allt gåvan att profetera… när någon profeterar, talar han till människor, och hans ord skänker uppbyggelse, förmaning och uppmuntran.”

Hedegårds översättning

Luk 11:13: ”Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge den helige Ande åt dem som ber honom?”

1 Kor 12: : ”Men allt detta verkar en och samme Ande, som efter sin vilja fördelar sina gåvor åt var och en.”

Några ord om FALSK karismatik

Har du nu varit med om olika andliga manifestationer, upplevelser och yttringar så bör du absolut stämma av dessa med Bibeln. De bör harmoniera med det som jag listat ovan eller andra bibelställen du kan hitta (inte bara med en enda vers). Det du varit med om skall alltså vara någon nytta med, det skall ge dig en större grad av mognad, det skall sätta Jesus i fokus och inget annat, etc. Dessutom bör du finna exempel på liknande manifestationer, upplevelser och yttringar i Bibeln. Finner du inget av detta så gör du klokast i att avsäga dig det du varit med om. Du behöver inte vara rädd för att ställa dig avvaktande inför något som eventuellt Gud ändå skulle ligga bakom, för Gud kommer istället att uppskatta ditt sökande efter det sanna och äkta.

Visst kan det vara så att Gud låter saker ske på sådana sätt som vi inte kan hitta exempel på i Bibeln; Gud gör sällan saker och ting på samma sätt. Men har någon gjort vissa manifestationer till en standard, och dessa inte finns exempel på i Bibeln, ja, då tror jag att det är fel. Detta gäller t.ex. det man brukar kalla för att ”falla i Anden”. Det finns inget exempel på ”fallandet i Anden” i Bibeln och det är inte heller någon särskild nytta med det. Trots detta, är ”fallandet i Anden” en slags de facto standard i den ”pingst-karismatiska” delen av kristenheten. Visst kan Gud ha låtit människor falla samman då Guds Ande kommit över dessa, men då har det troligen varit för att ödmjuka dessa människor, inte för att ge dem en kick. Guds Ande får vi för att blir resta upp till att vara Jesu kraftfulla vittnen, inte för att bli fällda till marken gång på gång!

Det mesta av all falsk karismatik sätter fel saker i fokus och den tjänar vanligen till en form av njutningsmedel för den person som upplever detta. Det är exakt så motsvarande manifestationer fungerar inom New age-rörelsen, och både där och i den vilseledda delen av kristenheten går det fin-fint att göra sig ett namn och tjäna pengar på detta. Bara den kommersen är en varningssignal i sig.

Det är också intressant att notera att falsk karismatik ofta utgör grunden till falsk ekumenik. Man samlas då och enas runt likartade andliga upplevelser, och man delar förtjusningen över dessa. Detta blir till en grund för den nya falska ekumenik som har enhet under påven som mål. Sann ekumenik heter egentligen ”Andens enhet” och den är inte ens grundad på sann karismatik. Andens enhet är något som Anden förser Guds barn med – alltså inget man behöver sträva efter – och den gemensamma grunden till Andens enhet är den fulla överlåtelsen till Guds evangelium och därmed livet i Kristus.

Slutord

Var alltså försiktig om du rör dig ute i kristenheten. Ge dig inte in i sammanhang där det florerar falsk karismatik. Sök dig istället till något mindre sammanhang – kanske en enkel hemgrupp – som är noga med Bibelns undervisning och bönen, och be Gud att han skall låta den sanna, sunda och bibliska karismatiken flöda där till er och andras andliga uppbyggelse och mognad. Det blir bäst så den dag Jesus kommer tillbaka!

/Lennart  http://bibelfokus.se/karismatik

 

/Bra artikel! för den visar verkligen både sann och falsk karismatik, som jag sett både- och- av. /Maria

Avfallet../ Avfallets kyrka

 

Avfallets kyrka

*

Inom kristenheten har den romersk katolska kyrkan med påven som överhuvud en framträdande ställning i världen. Detta trots att RKK genom århundradena har gjort enorma avsteg från den apostoliska tron, där hörnstenen är Jesus Kristus, och samtidigt utvecklats till ett skrämmande politiskt system som gör anspråk på religiös och världslig makt.

RKK: s katekes Paragraf nummer 882

 

 

Påven, biskop av Rom och Petrus efterträdare, “är den ständiga och synliga principen och grundvalen för enheten mellan de många biskoparna och de troende”. – “I kraft av sitt uppdrag som Kristi ställföreträdare och hela kyrkans herde har biskopen av Rom nämligen den fulla, högsta och universella makten över kyrkan och kan alltid utöva den fritt.”

Att påstå sig vara Kristus ställföreträdare är hädelse. Ingen mänsklig varelse kan ta Jesus Kristus plats på jorden utan det är hjälparen, den helige ande som verkar i Jesus ställe. Den leder människan in i hela sanningen i Jesus Kristus och föder henne genom Jesus till ett nytt liv.

Jesus förklarar i sitt avskedstal till lärjungarna:

“Jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan hjälpare, som skall vara hos er för alltid: sanningens ande. Världen kan inte ta emot den, eftersom världen inte ser den och inte känner den. Men ni känner den, eftersom den är kvar hos er och kommer att vara i er” (Joh 14: 16-17)

När kyrkan underställde sig kejsar Konstantins beskydd år 313 förenade den sig med den statliga makten och började göra kompromisser för sitt världsliga anseendes skull. Resultatet blev att man övergav den apostoliska kyrkans grundsatser som bygger på Jesus lära för att istället bli delaktig i den världsliga makten.

Därefter har kyrkan fungerat som ett förtryckets instrument under olika tidsepoker.

Inkvisitionen som startade under påven Innocentius III är ett exempel på hur “så kallade” kristna med hjälp av romersk katolska kyrkans världsliga makt, har utnyttjat kristendomens namn och Kristus för att utföra de mest bestialiska gärningar. Något som Jesus, apostlarna och de första kristna församlingarna aldrig skulle ha ställt upp på.

“Men jag säger er: värj er inte mot det onda. Nej , om någon slår dig på högra kinden, så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa mot dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Om någon vill tvinga dig att följa med en mil i hans tjänst, så gå två mil med honom“. (Matt. 5: 39-41)

“Men jag säger er: älska era fiender och be för dem som förföljer er;” (Matt. 5:44)

Under sexhundra år gav Rom instruktioner till präster och biskopar om hur man skulle utföra tortyr och andra vidrigheter på människor. Det var den civila rätten som gjorde detta möjligt. Politiska förbindelser och allianser med galna kejsare samt andra makthavare var en följd av att äregirigt vilja behärska världen och är så än i dag.

Code of Catholic Law – Canon 752

“Det krävs en religiös underkastelse av både intellekt och av vilja till varje lära som påven och hans biskopar bestämmer, de representerar det sanna domarsätet och förklarar de saker som gäller både när det gäller tro och moral även om de inte menar att proklamera läran genom någon definitiv handling. Kristi trofasta skall därför försäkra sig om att undvika vad som inte är i överensstämmande med deras lära“.

Inom den katolska kyrkan är bikten en effektiv metod att kontrollera folket. Katolikerna tror att om de döljer någon synd och inte talar om allt för sin biktfader så kan de inte få förlåtelse utan går evigt förlorade. Detta är lögn eftersom kyrkan eller någon människa inte har någon makt att förlåta synder. Det har bara Gud.

“Om vi bekänner våra synder är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss synderna och renar oss från all orättfärdighet” (1 Joh. 1:9)

“Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla, vittnesbördet när tiden var inne” (1 Tim. 2:5-6)

Frälsningen är en gåva som Gud ger av nåd utan att vi har förtjänat den. När Jesus dog på korset beredde han en väg till Gud för människor.

“Ty av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva, Guds gåva är det. Det beror inte på gärningar, ingen skall kunna berömma sig. Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till“ (Ef. 2:8-10)

Jesus som är både människa och Gud fick sin mänskliga natur genom sin moder Maria och sin gudomliga natur från Gud (sin fader). Det står ingenting i bibeln om att människan kan nå frälsning genom att be till jungfru Maria (Jesus mor) eller att Maria skulle vara gudomlig (Guds moder) för att hon födde Jesus vilket katolicismen lär ut. Däremot står det att Maria var gift med Josef och att Jesus hade både bröder och systrar vilket gör henne till en jordisk mor (människa). (Matt. 13:55-56)

Tanken att påven var aposteln Petrus efterträdare introducerades redan på fyrahundratalet och Petrus sägs ha varit Romersk katolska kyrkans förste biskop (trots att kyrkan inte fanns på den tiden). Det är förbjudet för katolska biskopar att gifta sig men i bibeln står det att Jesus botade aposteln Petrus svärmor som låg sjuk i feber vilket måste ha inneburit att han var gift. (Matt. 8:14-15).

Läran om skärselden, nattvardsdogmen att brödet förvandlas till Kristi fysiska kropp som äts upp gång på gång (kannibalism), fastan på fredagar och fastan före påsk, mässan som ett offer, avlat – syndernas förlåtelse började säljas, är fler exempel på tidiga och senare avsteg från den apostoliska tron.

RKK lär även att man ska ha gemenskap med de döda och tillbe kors, helgonbilder samt reliker vilket hör till ockultismen.

RKK:s Katekes paragraf 958

Gemenskapen med de avlidna. “Pilgrimskyrkan är starkt medveten om denna gemenskap med hela Jesu Kristi mystiska kropp. Från kristendomens äldsta tid har hon hållit minnet av de döda i stor vördnad. Hon har också burit fram böner för dem, eftersom det är en helig och from tanke att be för de döda så att de skall befrias från synd. Vår bön för dem kan inte bara hjälpa dem utan också göra deras förbön för oss verksam”.

Så här säger Jesus om falska läror och mänskliga traditioner:

“Låt ingen göra er till fångar i de tomma och bedrägliga vishetsläror som bygger på mänskliga traditioner och kosmiska makter och inte på Kristus” (Kol 2:8)

Idag arbetar Romersk katolska kyrkan frenetiskt med att binda alla världens kyrkor till sig. De ska fås till att underordna sig en framtida “världsomspännande superkyrka” vars ledare kommer att vara påven.

Olika samfund och i förlängningen religioner ska blandas ihop (synkretism) eftersom tanken är att det slutligen ska finnas en enda religion i världen. På samma sätt ska det finnas en enda nation (utsuddade gränser), en enda ekonomi och en enda vilja när centraliseringen av makten är total och ett fåtal individet styr över alla andra ekonomiskt, andligt och socialt.

Ett dokument som går under namnet Charta Oecumenica talar om hur olika samfund och kyrkor ska närma sig den maktfullkomliga RKK som i uppenbarelseboken kallas den stora skökan och som kommit till genom religiös otukt, en sammanblandning mellan Guds ord och onda andars läror.

“Ty för hennes otukts skull har alla folk fått dricka vredens vin, och jordens kungar har horat med henne, och jordens köpmän har blivit rika genom hennes makt och lyx” (Upp. 18:3)

Här följer några utdrag från Charta Oecumenica:

Vi förbinder oss:

att samråda och träffa överenskommelser med de andra kyrkorna om våra initiativ till evangelisation, för att undvika såväl skadlig konkurrens som risken för förnyad splittring, att tillerkänna varje människa friheten att utifrån sitt eget samvete välja religiös och kyrklig tillhörighet . Ingen får drivas till att konvertera genom moralisk påtryckning eller materiella fördelar. Ingen som av fri vilja konverterar får heller hindras att göra så.

Vad man menar (inbäddat i vackra ord) är att de olika mindre kyrkorna och samfunden måste samråda med RKK (som är överlägsen när det gäller religiös och politisk makt i världen) innan de tar initiativ till evangelisation eller överenskommelser med andra kyrkor. Deras frihet begränsas därmed starkt.

att gå varandra tillmötes:

Det är viktigt att erkänna de olika kristna traditionernas andliga gåvor, att lära av varandra och så låta sig berikas.

Katolska kyrkan (den stora skökan) vill att andra kyrkor och församlingar ska erkänna deras grova avsteg från den apostoliska tron/Jesus lära som skrivits om ovan. De ser traditionen som en fortsatt uppenbarelse från Gud.

Vi förbinder oss:

att övervinna självtillräcklighet och undanröja fördomar, att söka möten med varandra och finnas till för varandra, att främja ekumenisk öppenhet och samarbete kring kristen undervisning, teologisk utbildning, fortbildning och forskning.

Det låter kanske fint men vad katolska kyrkan menar med att undanröja självtillräcklighet och fördomar är att öppna upp för ännu mer irrläror med avfall från den sanna kristna tron som resultat. Man vill kunna bjuda in schamaner, gurus och newage förespråkare för att skynda på den sanna kristendomens undergång (Jesus lära) och bana väg för antikrist (satan). Det är lättare att ta kontrollen över kyrkorna med den makt (politiska och andliga) man har inom RKK om mångfald (kaos) skapas först.

Så här gör man också inom politiken när det gäller mångkultur. Mångkulturen framställs allt igenom som något gott och som snälla människor är för (borde vara för), men leder dessvärre till att kulturer på sikt utplånas.

För att kunna skapa en världskultur, en världsreligion, en världsekonomi, ja rent av en ny världsordning måste först många kulturer, religioner och ekonomier blandas ihop. EMU är ett exempel när det gäller Europa och ekonomi.

I ihop- blandningen sker kompromisser ständigt och kulturella samt religiösa särdrag försvinner successivt tills det inte återstår något kvar av den forna kulturen/religionen. När detta pågått tillräckligt länge finns det slutligen bara en enda kultur/religion/ekonomi/vilja (mänsklig vilja och strävan) kvar.

De styrande i världen vet att människor utan historia eller traditioner (något som för dem samman och som de kan binda upp sina samhällen på) är sårbara och mycket lätta att kontrollera.

att handla – tillsammans

Vi rekommenderar att det skapas och upprätthålles bi- och multilaterala organ för ekumeniskt samarbete på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Det kallas samarbete men vad man är ute efter är att centralisera den religiösa makten och få med alla församlingar och kyrkor i kyrkornas världsråd som de sedan ska underordna sig. Vad enskilda församlingar, kyrkor och deras medlemmar har för åsikter i olika frågor blir efter det oväsentligt när deras rätt att fatta beslut (som rör dem) lämnas över till kyrkornas världsråd och ett litet antal personer.

Det kan jämföras med EU på det politiska planet. Vad enskilda EU länder eller enskilda individer i de olika länderna anser om det ena, det andra eller det tredje, struntar EU fullständigt i om det går emot EU. EU,s lagar gäller alla länder och medborgare som accepterat att ingå i samarbetet. Även i EU styr som bekant en liten klick miljontals människor.

/Denna  artikel har jag hämtat från:

http://experimentlandet.blogg.se/category/religion.html

/Maria

 

 

Avfallet i ../Bibelfokus om villoläror

 

”Den långsamma tillvänjningens strategi”  
Artikeln Från Bibelfokus.se

Inledning

”En groda skall kokas sakta” är ett talesätt som syftar på att det måste gå långsamt om en person skall vänja sig vid något otrevligt. Hettar man upp vattnet för snabbt hoppar grodan ur och flyr i väg. Tar man det riktigt sakta med upphettningen sitter den kvar och trivs i värmen, men dör då sakta allteftersom vattnet blir hetare (detta stämmer troligen inte med verkligheten, och var snäll och testa det inte!).

På motsvarande sätt är det med oss människor när vi ställs inför otrevliga nyheter och förändringar: kommer sådana nyheter/förändringar för snabbt slår vi ifrån oss och flyr, men kommer de sakta – i småportioner – så vänjer vi oss och accepterar det nya vart eftersom. Vi kanske t.o.m. tycker att småportionerna är intressanta och trevliga. Det här kan vi ju enkelt förstå om vi tänker på hur vi vant oss vid allt mer osundheter som visas på TV. Tänk bara om dagens TV-filmer hade visats på 60-talet, då det hade blivit helt enorma proteststormar! Idag rycker man på axlarna. Eller tänkt på hur vi vant oss vid knepiga musiker. Idag tar föräldrar t.o.m. med sina barn på konserter med skräckrockaren Alice Cooper, för han anses vara ganska ofarlig jämfört med de extrema metalbanden. På 70-talet blev Alice Cooper portad i många städer ute i världen när det var tänkt att han skulle spela där. Det här var bara några enkla exempel, men du förstår säkert vad jag menar.

Skall alltså en människa fås att acceptera det oacceptabla, då måste detta brytas ner i små doser som serveras en efter en över en längre tid. Får någon en överdos och reagerar negativt, då måste ”behandlingen” avbrytas en tid för att sedan återupptas när det återigen finns en acceptans för det som är nytt och främmande. På det här sättet kan sådant som etik, moral, kultur och religion förändras och brytas ner till väldigt låga och osunda nivåer. Saker som först visar sig vara oacceptabla för den breda allmänheten kan gå under ytan en tid – likt en ubåt – för att sedan dyka upp igen, och då accepteras av majoriteten. Under tiden för undervattensläge kokades grodorna sakta i en buljong som mörade upp dem och vande dem vid det osunda nya som senare skulle dyka upp på bred front.

I den fortsatta texten tänker jag mig att ”grodorna” är vi som är kristna. Grytan motsvaras då av alla villfarelser som smyger sig in i kristenheten.


”Den långsamma tillvänjningens strategi”

Att använda metoden med att ”koka en groda långsamt” skulle jag vilja kalla för ”den långsamma tillvänjningens strategi”, för det är just tillvänjning som är det centrala. Nu gäller inte denna strategi enbart på det profana området, den gäller även i högsta grad inom det kristna området. Och visst ligger det just en strategi bakom all sådan verksamhet, oavsett om det är människor, kyrkosystem, hemliga sällskap eller ytterst sett satan som ligger bakom strategin.

Under hela kristendomens historia har villoläror av olika slag dykt upp och blivit mer och mer accepterade. Fram till 1500-talet byggde t.ex. den Katolska kyrkan upp en extremt avfallen Kyrka som Martin Luther och andra reformatorer revolterade mot. Därmed inleddes en upprensning i kristenheten – dock inte från all villfarelse. Men före reformationen hade den långsamma tillvänjningens strategi fått arbeta relativt ostört, och med den byggdes ett enormt korrupt kyrkosystem upp med otroligt villfarna läror. Detta kyrkosystem finns visserligen kvar och man har inom det systemet fortsatt processen med att tillföra ännu fler villfarelser. Parallellt har det också funnits en kämpande Guds församling som varit vaken över ”den stora skökan” och hennes förförelser och villfarelser.


Hur stoppas reformationen?

Man kan fundera över hur satan tänkt när han planerat att stoppa reformationen och korrumpera de församlingar som försökt att leva ett evangeliskt och bibelförankrat kristet liv. Man kan också fundera över hur Katolska kyrkans ledare tänkt när de smitt planer för att ”återföra de vilsna fåren till lydnad under Petri stol (påven)”. Självklart har de båda förstått att ”grodan måste kokas långsamt”, och självklart har de båda många gånger arbetat i samma riktning – dock kanske inte med samma uppsåt. Satan vill ju kasta alla i fördärvet, även Katolska kyrkans ledare. Och Katolska kyrkans ledare tror ju självklart inte att de själva går i fördärvet; de tror att det de gör är det rätta, även om de genom hela den kristna historien – till och från – använt rent djävulska metoder och knep för att utvidga den Katolska kyrkans makt.

Ett effektivt sätt att stoppa reformationen är då att i små portioner så in villoläror och villfarelser i den evangeliska kristenheten. Dessa småportioner accepteras successivt och därmed korrumperas församlingarna också successivt – inifrån. Detta i linje med den långsamma tillvänjningens strategi. Självklart arbetar satan så här, men om Katolska kyrkan gör det vågar jag inte med säkerhet säga något om. Dock är det väldigt misstänkt när det i den evangeliska kristenheten allt oftare etablerar sig villfarelser som kan utgöra en utmärkt plattform för ekumenik med Katolska kyrkan, en ekumenik som dessutom ofta dikteras av just Katolska kyrkan.

För egen del ser jag tydligt att falsk karismatik (obibliska andliga manifestationer och yttringar) och s.k. kristen mystik är sådana företeelser som planterats in successivt i den evangeliska kristenheten och som idag utgör en utmärkt plattform för en antikristlig ekumenik med både Katolska kyrkan och New age-rörelsen mfl.

Man kan tycka att det är underligt att Katolska kyrkan skulle acceptera säregna andliga manifestationer av t.ex. ”Toronto-typ”, men andliga manifestationer som inte är förenliga med bibliskt förankrad kristen tro förekom redan tidigt hos Katolska kyrkans olika mystiker. Teresa av Avila, som levde på 1500-talet, är t.ex. en sådan person. Att hon helgonförklarats säger ju något om Katolska kyrkans acceptans och intresse för de säregna manifestationer (falsk karismatik) som Teresa av Avila sade sig ha upplevt. Hon skall ha fått underliga syner, visioner och uppenbarelser, inklusive syner av Helvetet. Att Teresa tog Jesu far Josef till sitt skyddshelgon (som hon också bad till) säger kanske något om kvalitén på de syner och uppenbarelser som hon sade sig ha fått. Hennes kropp kunde vid olika tillfällen falla i trans så att hon varken kunde röra sig eller tala. Det sägs också att hon kunde levitera (sväva). Förmodligen utgjorde den djupmeditation hon sysslade med källan till mycket av det skumma hon fick uppleva. Sådana säregna manifestationer brukar vi ibland kalla för ”kundalini-fenomen”, detta eftersom religionsutövare inom både hinduism och New age kan uppleva motsvarande fenomen och de sägs då ha att göra med ”kundalini-kraften” (kundalini = ormkraften i hinduismen).

Katolsk tro, mystik och religionsutövning är alltså en blandning av österländsk och babylonisk hedendom samt kristen tro. Barnaskap och förtröstan på Gud har bytts ut mot en uppsjö av metoder, sakrament, ritual, tingeltangel, och mystik. Brödraskapet har bytts ut mot en andlig och patriarkal hierarki. Enkel tro har bytts ut mot komplexa lärosystem som rymmer otaliga obibliska läror – varav en del är rent hädiska. När då den evangeliska kristenheten – med hjälp av falsk karismatik, katolsk villfarelse och ockult mystik – allt mer avfaller från den rena bibliska läran, ja, då går ju också reformationens förtjänster förlorade allt mer. Gud lämnar då sitt tempel allt mer (ett tempel som utgörs av alla sant troende kristna människor), vilket i sin tur öppnar upp vägen för den yttersta tidens antikristliga system och världsreligion (se t.ex. 2 Tess 2:1-12). En annan väg för avfallet i kristenheten går via New age, men det är egentligen ingen större skillnad på dessa vägar. Alla avfallets vägar bär till slut fram till Uppenbarelsebokens kapitel 13! Då är det definitivt stopp för reformation och den evangeliska kristenheten – i vart fall för dess frihet och tillväxt!


Exempel på grytor som kristna kokas i

Om vi nu tänker oss den evangeliska kristenheten som grodor som sakta skall kokas i en buljong av villfarelser, vad ser vi då för sådana exempel i modern tid?

Trosförkunnelsen
Ett första exempel jag vill ta upp är Trosrörelsen med sin trosförkunnelse/framgångsteologi. När detta kom till Sverige i början av 80-talet – främst via Ulf Ekman – så var det många mogna och kunniga teologer som slog bakut. Flera böcker skrevs som avslöjade trosförkunnelsen som ett stort homogent paket med hädiska villoläror. Även många pastorer och teologer i Pingströrelsen reagerade kraftfullt mot Trosrörelsens falska läror – inte minst i USA. Bibeltrohet, bibelkunnande, god teologi, skärpta sinnen, sunt kritiskt tänkande och reflektion var verktyg som under Andens ledning kraftfullt och samstämt avslöjade trosförkunnelsen som en mycket allvarlig villfarelse.

Men vad hände sedan? Ja, lite av ubåtsstrategi kunde man faktiskt se. Plötsligt pratade man inte så mycket om trosförkunnelsen längre. De uppskruvade debatterna var borta. Och när jag i början av 2000-talet själv uttryckte min oro över trosförkunnelsen för en pastor här i Alingsås, så viftade han bara undan det och sa något i stil med att ”äsch, det där är ju borta nu”. Under tiden verkade den långsamma tillvänjningens strategi på kristenheten, och man blev mer och mer van vid både Livets Ord, Ulf Ekman och Trosrörelsens läror och osunda andlighet. Inget särskilt förändrades i Trosrörelsens teologi, utan kristenheten indoktrinerades sakta och vande sig istället vid villfarelserna. Plötsligt var man bröder. Plötsligt såg man Trosrörelsens kunskaper som en resurs. Plötsligt önskade man samarbete med Trosrörelsen. Och plötsligt såg man på varandra som medkämpar i den ”världsvida väckelsen”.

Här befinner sig många idag, som ganska välkokta grodor, kokta i Trosrörelsens grumliga buljong. Nu marscherar villolärare och evangeliska kristna hand i hand i Jesusmanifestationer och tror att Sveriges befolkning är imponerade och att satan är skraj. Men så fungerar varken enheten från Gud eller väckelse som har Guds Ande som upphovsman! Det har med andra ord har spårat ur ganska ordentligt vid det här laget.

Man kan fråga sig var det här skall sluta?

Toronto-rörelsen
Om ”Toronto-väckelsen” som blev till en världsvid rörelse kan man skriva hur mycket som helst, för det här var när galenskaperna i kristenheten verkligen började koka över på bred front (men det skulle bli värre). Här handlade det om kundalini-manifestationer där folk gapskrattade, blev andligt berusade, låg på golven och sprattlade och skakade, kröp omkring som olika djur och lät som olika djur, osv, osv. Rena dårhuset med andra ord. Se bara på den här videon hur det kunde ta sig ut när det startade: http://www.youtube.com/watch?v=xCeVZ6e2T0E

När skeendet i Toronto började i mitten på 90-talet, så var det återigen många vakna kristna som reagerade och förstod att det här var en ”väckelse” som inte hade något som helst att göra med bibelförankrad kristen tro. Men när reaktionerna blev stora gick Toronto-väckelsen under ytan lite, för att överlåta ”mörandet” till den långsamma tillvänjningens strategi. Toronto-vindarna spreds sedan lite här och lite där. T.ex. dök det upp inslag av Toronto-tänkande och Toronto-manifestationer i undervisningsmaterialet för Alpha-kurserna, och självklart är då Alpha en del i den långsamma tillvänjningens strategi vare sig man planerade det eller inte (jag har tidigare skrivit om Alpha här). Kristenheten har alltså med tiden mer och mer blivit van vid galenskaperna från Toronto. (Här skall jag tillägga att Toronto-manifestationer inte var något helt nytt i kristenheten i och med Toronto-väckelsen. Det har poppat upp tidigare också, men då i mindre sammanhang och format.)

Ett litet första test av kristenhetens acceptans av Toronto-andligheten skedde då det bröt ut en slags Toronto-väckelse i Pensacola/Brownsville något år efter första utbrottet i Toronto. Men det stora testet kom på försommaren 2008 i och med skeendet i Lakeland med Todd Bentley i spetsen. Här blev manifestationerna om möjligt ännu mer absurda. Men det som var slående var vilket brett intresse hela kristenheten nu visade för denna typ ”väckelse” i Lakeland. Här kablades vartenda möte ut via både satellit-TV och Internet. Folk reste från när och fjärran för att ”hämta hem” lite av den ”smörjelse” som Todd Bentley serverade. Många både kända och okända svenska kristna åkte över för att få del av det som skedde i Lakeland. Att Lakeland och Todd Bentley verkligen var kopplat till Toronto och John Arnott ser och hör du i denna video: http://www.youtube.com/watch?v=9aWpTvcM74U

Det kritiska tänkandet var nu som bortblåst hos flertalet kristna i och med skeendet i Lakeland, bibelkunnandet syntes inte till, det bibliska prövandet utfördes inte, osv. Grodorna trivdes nu så bra i grytan att allt som hade namnet Jesus över sig svaldes med hull och hår, oavsett om det var satan själv som serverade det – för hur kunde man veta att det inte var han som låg bakom eftersom man inte prövade och jämförde med Bibeln?!

Jag kallar idag hela denna rörelse för rätt och slätt ”Toronto-rörelsen” eller ”Latter rain-familjen”. Denna rörelse har blivit ett test för kristenheten hur långt bort man hamnat från bibliskt förankrad kristen tro. Och testet avslöjar att det gått väldigt, väldigt långt med ”grodkoket”. Den långsamma tillvänjningens strategi har fungerat perfekt, och nu accepteras det som för den evangeliska kristenheten tidigare var uppenbart obibliskt, bedrövligt och oacceptabelt. Ett tydligt exempel på denna tillvänjning såg jag nyligen när jag fick ett gratis exemplar av den kristna tidningen Hemmets vän (torsdag 9 aug 2012). Där fanns en artikel som i princip försvarar och gynnar Toronto-rörelsens fortsatta framfart. Artikel saknade fullständigt en kritisk analys. John Arnott fick oemotsagd lägga fram sitt oerhört underliga bibelstöd för de säregna manifestationer som förekommer där Toronto-vindarna sveper fram. (Jag återkommer kanske till Arnotts bibelstöd i en kommande artikel.) Hur som helst skulle aldrig en sådan artikel publicerats i Hemmets vän för 15-20 år sedan, och man ser i detta exempel att den långsamma tillvänjningens strategi har fungerat som förväntat.

Man kan fråga sig var det här skall sluta?

Katolicismen
För bara ett par decennier sedan var katolsk lära och religionsutövning ett rött skynke för så gott som alla evangeliska frikyrkor i Sverige, även för Trosrörelsen. Det fanns en god kunskap om alla de villfarelser som Katolska kyrkan har byggt in i sitt religiösa system, kunskaper som var ett arv från reformationens upplysningsdagar och svensk väckelsekristendom.

Men så har nu den evangeliska kristenheten även vant sig vid katolicismen tack vare den långsamma tillvänjningens strategi. Det har kommit så sakteliga genom att man stegvis accepterat sådant som ikoner, reliker, tidegärdsböner, radband (Frälsarkransen), högtravande nattvardsstunder, ritual, sakramentalism, andliga hierarkier, osv, osv. Idag är stora delar av den evangeliska kristenheten (inte minst ledarskapet) så tillvand att man tycks vara blind för alla de grova villoläror och villfarelser som katolicism innebär. Gärna går man arm i arm med Katolska kyrkan på olika konferenser och manifestationer. Pastorer åker på retreat. Maria får en allt mer framskjuten roll i predikningar. Nattvardens innebörd förändras, osv… En person som kan tyckas vara färdigkokt när det gäller att anamma katolicismen är ju Ulf Ekman, men jag tror snarare att han är en av dem som eldar på under grytan (ursäkta mitt lite mustiga bildspråk, men jag är fasligt upprörd och trött på det här).

Man kan fråga sig var det här skall sluta?

New age
Jag måste även ta upp denna ”gryta” även om det inte är en gren i kristenheten. Men faktum är ju att kristenheten under senare år påverkats mycket av sådant som härrör från det andliga smörgåsbord som New age-rörelsen dukat upp.

Tittar man runt vad t.ex. Svenska kyrkan i Stockholmsområdet erbjuder i sina gudstjänster, så ser man att New age där fått ett stort genomslag. Man finner då sådant som meditation, yoga, mindfulness, oneness blessing, diksha, healing, osv. Man kan grunna över hur i hela världen sådant som var tabu för kanske 20 år sedan, nu anses så fint och rätt. Självklart handlar det även här om den långsamma tillvänjningens strategi. Vi kan idag se hur detta även rör sig in mot frikyrkorna, ibland via ”kristifierade” österländska tekniker som t.ex. ”Tikva”, en form av yoga med lite kristen inramning (jag har skrivit mer om Tikva här). Var så säker, New age-tekniker av olika slag kommer att bli vanligare och vanligare även i vårt lands frikyrkor!

Man kan fråga sig var det här skall sluta?


Det ytterst allvarliga nuläget

Jag har ovan beskrivit lite av läget idag i kristenheten; vart vi hamnat efter att ha indoktrinerats under flera år av olika villoläror och villfarelser. Sammanfattningsvis kan man säga att kristenheten i Sverige (och inte bara här) nu är våldsamt förledd och inluerad av FALSK kristendom. Obibliska läror från Trosrörelsen har smugit sig in i väldigt många församlingar i vårt land. Andliga manifestationer av österländsk kundalini-typ ses av många kristna som den högsta nivån av kristen karismatik – trots avsaknad av bibelstöd. Katolsk och österländsk mystik ses av många som den djupaste och finaste nivån av kristen religionsutövning, trots avsaknad av bibelstöd och trots att detta också har sitt ursprung i österländsk religion. Nyandliga metoder har blivit en del av det normala utbudet i många av församlingarna inom Svenska Kyrkan, men även i en del frikyrkor. Teologiska idéer från amerikanska förkunnare som Rick Warren, Brian McLaren, Joel Osteen mfl drar iväg med kristenheten i samma avfallsriktning.

När de vuxna församlingsmedlemmarna, ledarskapet och pastorerna inte längre varnar för det falska och obibliska eller förkunnar ett komplett, sant och sunt evangelium, då är motståndskraften mot villfarelser närapå obefintlig hos de yngre medlemmarna. Ungdomarna i våra församlingar är en enormt stor riskgrupp när det gäller att fullt ut ta emot Toronto-andligheten, trosförkunnelse samt katolsk mystik och religionsutövning. Jag är alltså rädd för att det nu kommer en hel generation som blivit förledd av sina ledare och som nu ställer sig upp med full kraft och försvarar allt det falska som de fått ta emot som kristna sanningar, trots att det är lögner från avgrunden. Man ser redan detta i en del ”kristna” webplatser som drivs av yngre personer. Jag vill inte anklaga dessa unga, utan jag vill istället peka på att ansvaret för deras vilsenhet ligger hos ledarskapet i kristenheten.

Hur lågt har då kristenheten fallit? Hur illa är det med acceptansen för allt värre villfarelser? Hur långt har denna osunda indoktrinering fått gå?

Helt klart har kristenheten fallit lägre än vad man gjorde i och med skeendet i Lakeland år 2008. Ta bara en titt på t.ex. John Crowder som idag blivit en populär förkunnare världen över. Här är ett kort varnande reportage: http://www.youtube.com/watch?v=x97IEgBUcOc.

Eller så ta en titt på förkunnaren T. B. Joshua i Nigeria i ett långt avslöjande reportage om honom: https://vimeo.com/31656466. Begrunda sedan att John Arnott (som var med och startade Toronto-väckelsen) var och hälsade på denne T. B. Joshua för en tid sedan för att ”fylla på” sitt eget skafferi. Därefter besökte Arnott församlingen Arken i Stockholm. Du kan se John Arnott på besök hos T. B. Joshua även i denna kortare video: http://www.youtube.com/watch?v=Niyihi8bskg. Samme John Arnott kommer enligt uppgift till Livets Ords Europakonferens 2013 med denna otäcka ”smörjelse” i bagaget.

Som du ser i ovanstående videoklipp har temperaturen i grytan gått upp ordentligt. Sitter man kvar i grytan blir man bara mer och mer dimmig av de heta ångorna, precis i linje med 2 Tess 2:11. Den långsamma tillvänjningens strategi har fått göra sitt, och nu är kristenheten i Sverige – PÅ BRED FRONT – redo för betydligt värre saker än de som majoriteten först förkastade på 80- och 90-talet.

Jag befarar en ”Toronto-explosion” i Sverige under 2013!

Man kan fråga sig var det här skall sluta???


Var slutar det här?

Svaret på frågan är egentligen enkel, för det yttersta målet med den långsamma tillvänjningens strategi är att få ALLA folk och länder – oavsett tro, religion, politisk övertygelse, språk eller kultur – att falla ner inför den Antikrist som Uppenbarelsebokens kapitel 13 berättar om. Där har vi alltså svaret!

Eftersom de kristna har Bibeln som källa för sin tro, så finns det ju en mängd troende med kunskap om vad som står i Uppenbarelsebokens kapitel 13, och förhoppningsvis då en viss vaksamhet för detta. Hur skall då satan få med dessa kristna i sitt triumftåg? Jo, genom att plantera in villfarelse efter villfarelse med hjälp av den långsamma tillvänjningens strategi, vilket leder till en korrumperad kristenhet, vilket leder till ett stort avfall, vilket leder till att kristenheten förlorar Guds ledning och beskydd, vilket leder till att man tar emot den yttersta tidens Antikrist med öppna armar – han som kommer att vara en förtjusande person för de förblindade! Väl där är man färdigkokt, och då är man också förlorad! Observera nu att detta inte gäller för den som enligt Jesu ord vakar och ber om att få ta emot den kärlek till Sanningen som kan rädda från villfarelser, förblindelse och avfall (se 2 Tess 2:9-12).


Bibelord till vägledning

Vad kan vi då finna för bibelord som talar varnande och vägledande till oss om detta? Jo, jag vill först lyfta fram detta Jesu ord:

Matt 5:29: ”Om ditt högra öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att en av dina lemmar går förlorad än att hela din kropp kastas i Gehenna.”

Här ser vi att Jesus menar att vi skall handla snabbt och kraftfullt då vi ser att något osunt är på gång att dra iväg med oss. Jesus säger detta i ett sammanhang där han talar om äktenskapsbrott, men självklart gäller detta råd för alla begär som vill dra iväg med oss in i ett osunt leverne – även villoläror! Låter man begären få fortsätta att locka och dra, så är man som en groda som kokas långsamt; man tillvänjs sakta, och rätt som det är tycker man inte längre att det som är fel enligt Guds Ord är så farligt längre, men då är man också fast i synden eller villfarelsen. Vad ”riva ut ögat och kasta det ifrån dig” i praktiken kan handla om kan t.ex. vara att lämna ett osunt sammanhang, byta arbete, lämna osunda vänner, lämna en osund församling, osv. Alltså att vidta en drastisk åtgärd för att inte snärjas av förförelser och begär.

Nästa bibelord från aposteln Paulus bekräftar dessa tankegångar:

Rom 16:17: ”Jag uppmanar er, bröder, att ge akt på dem som vållar splittring och kan bli er till fall, i strid mot den lära som ni har fått undervisning i. Vänd er bort från dem.”

I Bibel 2000 står det ”se upp med dem som vållar splittring och lockar till avfall från den lära som ni har undervisats i” vilket lite bättre visar vad det handlar om. I detta bibelord är det alltså tydligt hur Paulus vill att vi skall agera när någon kommer med en främmande lära. Vi skall inte vara kvar och plocka ”det som är gott”. Här finns varken utrymme för russinplockning, dialog eller ekumenik.

Båda dessa bibelord jag nu lyft fram talar samma språk: gör något drastiskt om det finns risk för att du blir snärjd, gå din väg om du känner att det börjar bli hett i grytan, och gå innan du är avdomnad!

Om du nu känner att du blivit påverkad av den långsamma tillvänjningens strategi men fortfarande kan tänka klart och självständigt, så är alltså vägen ur detta att bryta tvärt med det osunda som riskerar att snärja dig – precis i enlighet med Jesu ord. Gör det under bön, och samtala kanske först med någon mogen kristen som du har förtroende för.

Låt oss hoppa ur grytorna innan det är för sent!


Läs vidare

Tio villoläror inom Trosrörelsens teologi

Om Katolska kyrkan och katolicism

När kommer ekumeniken med New age?


/Lennart

 

/Maria

 

Avfallet../Karismatiker, mystiker m m /Bibelfokus

 

*
Karismatiker, mystiker och liberalteologer – hand i hand

Ett antal år tillbaka var det nog få som kunde se att det fanns en gemensam plattform för ekumenik mellan karismatiker, mystiker och liberalteologer. Karismatiska kristna såg sig själva som de mest bibeltrogna och någon tanke på ekumenik, enhet, samarbete med de andra grupperna fanns inte på kartan. Mystiker höll sig för sig själva och liberalteologerna tycktes förakta allt som hade med bibeltrohet att göra.

Men idag är läget ett helt annat. Nu står dessa tre grupper – karismatiker, mystiker och liberalteologer – helt ogenerat ofta tillsammans. Hur kunde det blir så? Har karismatikerna blivit flummiga och liberala? Eller har de andra blivit karismatiska?

Först måste jag göra klart att jag själv är helt för den bibelförankrade karismatik som är förknippad med sund evangelisk kristen tro. Jag är för andedop och Andens gåvor. Jag har själv upplevt det och det är till stor välsignelse under vår kristna vandring.

Men kristen karismatik har nu utvecklats åt ett håll som är helt obibliskt. Biblisk karismatik handlar om att få kraft att leva det kristna livet på rätt sätt, att få kraft att vittna om Jesus för vår omvärld, samt att göra Guds församling mogen och ståndaktig. Falsk karismatik handlar om att självfokuserat söka andliga upplevelser, och just där står väl så gott som hela den karismatiska rörelsen idag (med alla församlingar och samfund som tagit in detta).

Modern kristen karismatik har alltså kommit att bli det som även är en definition av mystik, nämligen ett sökande efter andliga upplevelser (inte minst de inre) som skall föra den sökande allt närmare andlig perfektion, gudomlig natur och GUD. Karismatiska upplevelser är idag ofta svårförklarliga upplevelser (och ej bibelförankrade), precis som inom mystiken.

Men liberalteologin då? Tja, där kanske man inte har dragit åt det direkt karismatiska hållet. Där har man istället tilltalats av den gamla katolska och/eller österländska mystiken. Det är idag många protestantiska liberalteologer som är mystiker, och många katolska mystiker kan sägas vara liberalteologer. Så man kan inte direkt anklaga liberalteologer för att vara oandliga, de är ”bara” var bibeltrogna kristna tycker ”liberala”. För liberalteologer passar mystiken in som handen i handsken eftersom mystika upplevelser upplöser religionsgränser och även religiösa påbud. Det enda sanna blir de mystika upplevelserna, och eftersom man i dessa finner ”sin egen gudomlighet” så blir ju egentligen allt vad man själv tycker är rätt och fel det som ÄR rätt och fel. Man kan med mystiken som redskap egentligen acceptera vad som helst – allt utom bibelförankrad kristendom så klart!

Att det nu är på det här sättet som jag försöker beskriva bekräftas ju av att flera av nedanstående personer har så mycket gemensam. Flera är dessutom goda vänner och samarbetspartners.

*Ulf Ekman – pastor i Livets Ord/Trosrörelsen, karismatiker och mystiker
*Peter Halldorf – pastor i Pingströrelsen, karismatiker och mystiker
*Anders Arborelius – katolsk biskop i Sverige, munk, karismatiker och mystiker
*Wilfrid Stinissen – katolsk munk och mystiker
*KG Hammar – tidigare Sveriges ärkebiskop, liberalteolog och mystiker
*John Shelby Spong – protestantisk biskop, liberalteolog och mystiker
och många är de som följer i dessa herrars fotspår……….tyvärr!
Vill du få lite mer kött på benen kring det jag kort beskrivit i denna blogg, så rekommenderar jag den artikel av Solveig Hendriksen som vi precis publicerat här i BibelFokus: Mystik och andlig utveckling

För de tre grupper jag beskrivit ovan, är inte heller ekumenik med New age-rörelsen långt borta. Många ”kristna” mystiker är faktiskt redan där. Plattformen för denna ekumenik är inte minst mystiken, den falska karismatiken och de upplevelser som är förknippade med dessa. Jag har själv tidigare skrivit om detta i artikeln ”När kommer ekumeniken med New age?

/Lennart J  Bibelfokus   http://bibelfokus.se/blogg/120501

/Maria

Avfallet../Dominionism- Kingdom Now/FALSKHET

 

Dominionism – Kingdom Now – En ny förförelse! /J Ohlin     LÄNK:

http://www.truereformation.net/2011/10/12/dominionism-kingdom-now-en-ny-forforelse/

Dominionism : Falskt gärningsevangelium

Bland dominionister finns en allmän förnekelse av att världen förfaller vid slutet av kyrkans tidsålder, vilket leder till vedermödan och Syndens människas framträdande. De accepterar inte att det faktiskt kommer att bli ett stort avfall i den yttersta tiden (2 Tess 2:3) och en snabb ökning av ondska och syndfullhet till aldrig tidigare skådade nivåer (Matt 24:12; 2 Tim 3:1-5; Upp 22:11). I stället för detta bibliska scenario, lanserar de en bild av en enad och fredlig värld under en förnyad ändetidskyrkas kontroll. De vägrar göra några som helst uttalanden som skulle kunna äventyra de människoskapade band som håller samman kristenheten.

Dominionism och dess människoimperium

Av Johan Malan

Miljontals kristna världen över konfronteras idag med den växande dominionism-vågen. Det är en form av kristen humanism där de troende anser sig själva ha fått myndighet och auktoritet från Gud att manifestera Hans rike på jorden för allas bästa. Dominionismen är baserad på ”Kingdom”-teologi eftersom den gör anspråk på att fysiskt förverkliga Guds rike med alla dess positiva effekter för mänskligheten. Dess struktur beskrivs som nydanande eller som en rekonstruktionsrörelse på grund av de långtgående förändringar som samhället måste genomgå för att säkerställa ett bättre liv för alla. Denna situation beskrivs av somliga som ”himmelriket på jorden” och förutsätter att det motsatta, Satans mörkrets rike, blir handlingsförlamat.

Herraväldesmandatet

Kristna dominionister tolkar 1 Mos 1:26 som ett herraväldesmandat eller herraväldesförbund: Gud sade: ”Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren och över hela jorden och över alla kräldjur som rör sig på jorden”. Efter floden bekräftades detta mandat med Noa
(1 Mos 9:1-3).

Det påstås att vi i Kristus har återfått det herravälde som Adam förlorade på grund av syndafallet (1 Mos 3). Den huvudsakliga innebörden av detta synsätt är att om vi äger herravälde över hela jorden måste vi också vara involverade i styrandet av den, inklusive organiserandet av alla former av mänskligt regerande. För att åstadkomma det, undervisar de att man i tro helt oförskräckt ska göra anspråk på vårt gudagivna mandat. Vi ska också ägna oss åt andlig krigföring för att beröva Satan makten och det destruktiva inflytandet som han fick då han tog ifrån Adam hans gudagivna auktoritet.

Missionsbefallningen (Matt 28:18-20) betraktas som en självklar del av herraväldesmandatet, med den uttryckliga undermeningen att hela nationer ska bli lärjungatränade och att Kristi auktoritet över hela jorden ska manifesteras genom kyrkan som är hans kropp. Alla människor kommer att, på livets alla områden, gagnas av att Guds lagar införs av kyrkan, som är den öppna manifestationen av Hans rike på jorden.

Pdf fil på hela undervisningen för utskrift finner du HÄR

/Maria

*

Avfallet / Ekumeniska centret…Satans mål!

 

 

Ekumeniska centret invigt av Attefall
http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=286929

På fredagen invigdes Ekumeniska centret i Stockholm. Stefan Attefall, minister med ansvar för bland annat trossamfundsfrågor, klippte snörena som höll en knippe ballonger.
Satan har verkligen lyckats förblinda dem som vill kalla sig kristna! Det är obegripligt att man kan missa Satans mål som är att ena alla religioner till en enda Världskyrka, där han själv dyrkas som gud. Man skäms inte över sin villfarelse och sin lögn utan är t.o.m. stolt över vad man åstadkommer i ekumenikens namn – klipper snören och hissar ballonger! Otroligt!

Kol. 2:8 Se till, att ingen får bortföra er såsom ett segerbyte genom sin tomma och bedrägliga ”vishetslära”, i det att han åberopar fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens ”makter” och inte till Kristus.
THE ECUMENICAL MOVEMENT

Ecumenism(together with Charismaticism) is Satan’s master-plan of deception through which He is trying to deceive the whole world in this climatic period (Rev.12:9).

BIBLE-BELIEVING CHRISTIANS SHOULD NOT SUPPORT THE ECUMENICAL MOVEMENT

There are reasons why True Believers of Christ should not support the Ecumenical Movement or be associated with it in any way. The Ecumenical Movement is built on the wrong premise which misleads sincere Christians into a counterfeit ‘unity’. Emphatically, this is certainly not the unity of the Spirit. It is not the spiritual oneness of the Body of Christ which our Saviour had prayed for. The Ecumenical Movement is an unholy organisational union of a bunch of ignoramuses! The True Church is composed of only the born-again, Blood- washed Christians whose names are written in the Lamb’s Book of Life.

We are now in the final hours of the age of grace. This is no time for ecumenical association in unholy compromise! Compromise dulls the spiritual vision. Compromise is an affront to a Holy and Righteous Saviour. THIS IS A TIME FOR TOTAL SEPARATION FROM UNBELIEF!!!

Här kan du se många av medlemskyrkorna: http://www.skr.org/

/Denna artikel fann jag hos:
http://alertsweden.bloggo.nu/  Gör ett besök där

/Maria