Archives

Församlingen och Andevärlden/ A IMSEN, OBS! Läs denna artikel IGEN!!

Församlingen och andevärlden

 Predikan av Arne Imsen

Andevärlden är en realitet, mer verksam än det vi vanligtvis tänker. Den osynliga andevärlden den synliggöres i sådant som så småningom kan registreras med våra fem sinnen. Vi ser icke makterna som opererar i det fördolda, men vi ser resultatet, verkningarna; de uppenbarar sig praktiskt taget på alla plan och på alla områden.

Man kan tala om att i andevärlden finns det olika klasser, grupper, maktkonstellationer med olika uppgifter. De har olika aktionsradie och arbetar på olika nivåer, eller som skriften säger, “är verksamma” på olika nivåer.

Det finns makter avdelade för den primitiva människan och det finns makter avdelade för det vi kallar den kultiverade eller civiliserade människan. De här makterna bygger upp olika block. En klass av andar kallas demoner, vars huvudsakliga uppgift uppenbarligen är att plåga människor -inte att inspirera människorna i deras väg bort ifrån Gud utan att plåga. Det är fråga om plågodemoner som kan utsätta människor för olika attacker. Det finns ting som inte kan förklaras, smärtor, plågor, underliga olyckor som inte har någon vanlig logisk förklaring utan har något samband med den osynliga andevärldens speciella operationer. Vi kan tala om sjukdomsdemoner, vansinnesdemoner, olycksdemoner. De finns där som en realitet även om begreppen saknas. Det finns sömnlöshetsdemoner och så tror jag att mycket av det som vi kallar för begär av olika slag är demoniska attacker. När en människa har blivit befriad i frälsningen, så finns det makter som vill stimulera begär genom att framkalla lustförnimmelser -eller skräckförnimmelser av förflutna händelser. Tankarna styrs in på speciella erfarenheter och i sinnet har man minnets galleri. Det finns makter som hela tiden opererar för att fixera oss vid något som ligger bakom. Det kan vara nånting som vi är speciellt förtjusta i, eller helt avskyr, har varit förtjusta i eller har avskytt. De här makterna vill fixera människan vid det så hon blir låst och ingjuta i hennes inre föreställningar att hon aldrig kan bli löst, utan måste ha det här med sig. Det i sin tur framkallar trots eller resignation. Detta är också typiska utslag av en andemakts inflytande.

Sedan finns andra makter som naturligtvis inte opererar på det sättet, de är vad vi skulle kunna benämna speciellt religiösa. Bibeln kallar dem egentligen för orena andar. Att de har sitt speciella verksamhetsområde och aktionsradie, ser vi därutav att de som var besatta av dessa makter exempelvis höll till vid gravarna. De var alltså fixerade inom ett visst område och där representerade de ett ohyggligt maktblock.

De orena andarna, de religiösa andarna, opererar ofta i gudstjänsten och ibland framträder de i olika dräkter och i olika språk genom speciellt mediala människor. De här uppträdde i huvudsak hos kvinnor och gjorde uttalanden som ibland var rent smickrande och andra gånger våldsamma. Då de uppträdde i kvinnor uppträdde de vanligtvis mycket smickrande och då den här orena andemakten uppträdde i män var den onaturligt, extremt våldsam.

Vi ser att dessa andemakter har olika uttrycksmedel och olika instrument och utnyttjar till och med temperament. De bygger upp människan till att bli någonting extremt, någonting onaturligt, omänskligt eller kanske vi hellre ska säga någonting övermänskligt.

Dessa makter som kan vara rätt ohyggliga och många, de kan få en människa till operationsbas och utifrån den kan de verka en mängd ohyggliga ting.

Vi har exemplet om mannen som var besatt av en demonisk härsmakt. Han blev befriad och andemakterna ropade till Jesus att de skulle slippa att fara i avgrunden utan de ville in i svinen. Så for de in i svinen och när de gjort det störtade sig hela svinhjorden ner i bergsstupet. Här ser vi alltså olika klasser av makter som verkar på olika nivåer. Men dessa, plågodemoner har stöd och står i ett intimt samarbete med makter av en helt annan karaktär. Ju närmre den kristna, den levande församlingen de kommer, dess svårare blir de att avslöja. Därför säger skriften att det är nödvändigt för församlingen att ha andebedömningens gåva. De här makterna har en utomordentlig förmåga att förställa sig och förskapa sig. Om församlingen ska kunna klara sig måste den ha en oerhörd skärpa och vaksamhet.

Men det räcker inte med vaksamhet, det måste till en speciell gåva för att avslöja dem och det är andebedömningens gåva som behövs för att lära känna igen dem. De här makterna är så svåra att avslöja eftersom de opererar i församlingens närhet eller i församlingen. De opererar som medlöpare, som lärjungar, som profeter, som apostlar, som välgörare, som filantroper, socialarbetare, diakoner och därför är de så fruktanvärt svåra att upptäcka. Bibeln säger att vi behöver, för att kunna förstå det här, andebedömningens gåva. Jag förvånar mig över att det här landet har bortåt 100 000 pingstvänner -hundratusen pingstvänner… och när jag ser vad de andligen förmår blir jag rent förskräckt, för de förmår praktiskt taget ingenting. Det är en fruktansvärd salva att kasta ut, men jag säger det med en ohygglig smärta därför att emot dessa makter som infiltrerar i församlingen förmår de praktiskt taget ingenting.

Vad är underhållning? Det är ett religiöst försök att förvanska och förvandla evangelium och förfina gudstjänstlivet eller kultivera det. Det är en regelrätt underhållningsdemon. Alla dessa strävanden i den riktningen -vem är det som har inspirerat till det? Vi kan ta allt detta som man arbetar med då det gäller sång- och musikliv, vilken oerhörd precision och prestation som man lägger ner på det området, parallellt med att bönelivet är så uttunnat och så tynande så det knappt märks att det fungerar.

Man förmår ingenting mot det här för de här makterna har fått allt större verksamhetsradie.

Nu kommer jag till det jag ska beröra här ikväll. Dessa makter stormar fram, mot de spärrar och barriärer som skyddar församlingen. De arbetar med avsikten att få gränserna utsuddade, att få väggarna nedrivna, att få murarna pulveriserade och de arbetar med avsikten att skapa en ny form av enhet och gemenskap.

Redan i urkristen tid fanns den här faran och Paulus varnar för den med en oerhörd skärpa. Vill du se dessa makters olika uttryckssätt, argument, inspirationer och idéer, då rekommenderar jag dig att läsa tidningen Dagen. Där har du språkröret för dessa ohyggliga makter. Det är få organ som haft en sådan förmåga att destruera och underminera tron som just tidningen Dagen. Den är det språkliga uttrycket för denna beblandning, denna förorening och därför kan vi säga att som organ betraktat är det ett av de farligaste som finns. Oerhört många sinnen har blivit förorenade och besmittade genom Dagen.

Jag säger inte det här för att på något sätt såra någon. För mig är detta fruktansvärt allvarligt. Om man inte är alldeles död intellektuellt och totalt har förlorat kravet på andlig hygien, kan man inte förneka utvecklingen under de senaste decennierna. Det finns ingen möjlighet att överbrygga det som har varit med det som är, därför att det är så väsensskilt att det representerar två herrar, två väsensskilda inspirationer, två olika läror.

Samtliga bibelfrågor är på ett eller annat sätt antastade och underminerade.

När det gäller frågan om församlingens förhållande till samhället kan nämnas hela registret av frågor och problem som församlingen måste ta ställning till. Icke på ett enda område är Ordet oantastat och jag är helt övertygad om att pingstpionjärerna inte skulle känna igen den förkunnelse som idag går ut från de predikstolar där de själva en gång stod.

Ett av de allvarligaste problem som Guds folk haft att ta ställning till är frågan om statsbidragen. Det nya evangeliet, samhällsevangeliet, det samhällstillvända och den nya anden och de nya strömningarna och inspirationerna bor inte längre bara hos enskilda ute i periferin, men har fått fäste i församlingens hjärta. Det fanns icke en enda levande pingstvän som för några decennier sedan med något större allvar skulle ha ställt frågan om statsbidragens berättigande. Bara detta är avslöjande nog för utvecklingen. Men den som är blind ser icke. Därför kommer icke utvecklingen att ändras, möjligen kommer den att hejdas en tid eftersom en och annan röst fortfarande protesterar.

Den som vill studera skökoväsendets sanna natur ska ta upp den här problematiken och studera den utifrån Skriften och kyrkohistorien. Då upptäcker man vad som har skett när församlingen kommit in i sådana förhållanden. Vi borde vara bestörta till bristningsgränsen inför det som äger rum, eftersom just pingstfolket har haft en oerhörd resonans för uppenbarelsens evangelium. Vi borde vara skakade i djupet av vår själ inför det faktum att vi ser hur fördämningarna brister och floden av världslighet och världslikställighet tränger sig allt djupare. Det är inte längre bara hos enskilda individer, men hela systemet blir genomsyrat utav den här ohyggliga surdegen. Vi kan kalla det för modernismens surdeg.

I andra Korinterbrevet heter det så här:

-Jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru. Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus. Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl. (2 Kor 11:2-4)

Paulus, vad du är kritisk, kan du säga så om en församling som du själv har varit med och grundat, att ni är undfallande emot ting som inte är oskyldigt, enkelt och ofarligt. Men ska församlingen vara en jungfru eller en sköka? Detta är frågan. Om församlingen ska vara en ren jungfru så måste hon ha en Herre – en Herre!

Nu säger Paulus att det inte finns bara en Kristusbild, då den falska profetian har sin Kristus. Därför säger också ängeln: Denne Jesus som ni har sett fara till himlen, han skall komma tillbaka. Denne! Det är inte likgiltigt vilken Jesus vi tror på, utan det är demonstrativt utpekat att denne Jesus som ni har sett fara upp till himlen, han skall komma igen.

Det var inte judarnas Messias det handlade om, därför att judarnas Messias saknade någonting väsentligt. Judarnas messiasgestalt saknade försoningslidandet. Deras Messias som skulle upprätta Davids hus och Davids tron var en politisk Messias. När Jesus kom blev han icke mottagen eftersom han kom som den lidande tjänaren, och då han förde fram undervisningen om försoningslidandet stod de helt främmande för Messiasgestalten som de hade gjort sig föreställningar om och som nu inte på något vis passade in i den här bilden. När de såg Jesus kunde de icke på något sätt finna någon beröringspunkt mellan honom och den Messias de väntade på. Så bedrog de sig.

Bibeln talar om den Messias som himmelen måste behålla till dess vederkvickelsens tider är inne då Gud ska upprätta allt. Det finns apostlarnas Jesus och den urkristna församlingens Jesus, det vill säga, den Jesus som förkunnades i initialskedet, i själva upprinnelsen. Vi kan läsa om det i Galaterbrevet. Så här strängt och så här skärpt framhåller Paulus det:

-Det förundrar mig att ni så hastigt avfaller från honom som har kallat eder till att vara i Kristi nåd och vänden eder till ett nytt evangelium. (Gal 1:6)

Vad var det vi läste? Hastigt avfall. Och omvändelse.

Hastigt avfall. Det var den urkristna församlingens problem. Vad var det då som var så farligt för den urkristna församlingen? Vad var det för anknytningspunkter församlingen hade, som gjorde att den stod så öppen för infiltrationer av den här karaktären?

Vad är det som bereder marken för antikrists framträdande? Jag har hört under de sista åren att det skulle vara Ryssland, kommunismen i Ryssland eller i Kina. Det är verkligen en utomordentlig förenkling, för långt innan det fanns någon kommunism i Ryssland eller maoism i Kina, så varnade Bibeln och sa: “Från oss har de gått ut..” Från oss.

I Johannes första brev heter det så här:

-Mina barn, nu är den yttersta tiden. I haven ju hört att en antikrist skall komma, och redan hava många antikrister uppstått; därav förstå vi att den yttersta tiden är inne. (1Joh 2:18)

Antikrist förbereds icke genom kommunismen utan kommunismen är en konsekvens, ett resultat av ett långt pågående avfall i kristenheten. Det vill säga; orsaken till kommunismen kan sökas i skökokristendomen och i skökoreligiositeten.

Om församlingen hade bevarat sig under århundradena som en väckelserörelse och icke blivit kyrkliga maktblock med politiska maktinstrument så hade det icke funnits vare sig kommunism eller nazism. Förutsättningarna för allt detta har skapats i den församling som förvärldsligats och blivit en inomvärldslig maktfaktor och uppträtt i världen med maktspråk och utrustat sig med ekonomiska, politiska, sociala, kulturella maktmedel. Där har vi grundorsaken.

Den fruktansvärda oheliga alliansen mellan generalerna och prästerna kan vi läsa om genom hela historien.

Det är blodiga krig, religionskrig och korståg. Jag vill säga att förutsättningen för den ryska revolutionen var tsarväldet som konserverades av den grekiskt-ortodoxa kyrkan eller öst-romerska kyrkan. Vem är det som konserverar nöden och eländet i vår tid om det inte är den fallna kristenheten. Är det inte det? Vi talar om vår mission som egentligen inte är något annat än allmosegivande. Vi behöver inte gå till u-länderna för att se de här missförhållandena, för i Skriften har det givits oss ett ideal som vi står så långt borta ifrån, så det är flera ljusår dit, och troligen kommer vi inte dit innan Jesus hinner komma tillbaka.

Men det heter att “de hade allting gemensamt”. Ingen sa att det han ägde var hans eller hennes, de var fria från alla former av materialism och det fanns ingenting av privatkapitalistisk egoism.

Den skara som Herren tog ut ifrån den judiska skökan och som sedan förföljdes av den henne och det romerska vilddjuret, den skaran stod fri i alla avseenden. Den var fri i förhållande till staten, den var fri i förhållande till synagogan, den var fri i förhållande till politik och kultur, för emellan den och den omgivande världen fanns ett kors rest. Man vågade inte berömma sig av sina sociala eller filantropiska insatser på det ena eller det andra området, utan det enda man vågade berömma sig av det var Jesus Kristus och honom såsom korsfäst.

Det här är oerhört allvarligt och därför ska vi lägga märke till att hela den katolska världen har sin förutsättning i den efterapostoliska tidens ohyggliga utveckling då man avlägsnade sig från centrum och blev periferisk. Man förlorade det utomvärldsliga perspektivet och blev allt mer inomvärldslig i sina reformsträvanden. Man skulle rädda världen på ett nytt sätt, men vad har resultatet blivit? Det har skapats religiösa och politiska system som har varit kusliga och frukansvärda. Vad dessa makter har uträttat under årtusendenas förlopp, det kan du läsa om i Uppenbarelseboken.

De som skulle vilja gå en fri väg har verkligen fått betala med sitt blod. De har blivit martyrer, de har fått utstå ett fruktansvärt lidande. Inte alltid fysiskt, så att de blir slagna blodiga; många gånger har det varit så. Men det värsta vapnet som denna ohyggliga fiende har förfogat över det har varit psykisk terror. Att bli ständigt nedpsykad och stämplad som idiot, galning, svärmare, upprorsmakare, uppviglare, det har varit deras lott. De har verkligen fått äta lidandets bröd och du ska inte tro att det är hånet från hedningarna som varit det sårande och plågsamma, utan det är hånet från den officiella kristenhetens väl kultiverade representanter. Det är ingen skillnad på det religiösa maktblock som vi idag ser förkroppsligat i de olika systemen och det som har varit. Det är bara det att själva förföljelsen idag är förfinad och har andra uttrycksmedel.

Det har skrivits oerhörda historier om biskopar och präster och kyrkliga dignitärer som blivit döpta i den helige Ande, för att inge människorna en föreställning om att det här skulle vara någonting alldeles särskilt. De blir sannerligen inte döpta i den helige Ande för att de är biskopar och präster, de blir det trots att de är det. Man blir inte döpt i den helige Ande för att man är med i ett eller annat sammanhang, för Gud döper icke institutioner och organisationer i den helige Ande -han döper individer som längtar efter Gud. Hans avsikt är att efter dopet i den helige Ande försöka skaffa lotsar som kan leda dem ut ur sammanhangen, men det finns ingen som vågar uppträda till deras hjälp. Istället för att då bli hjälpta så konserveras de i sammanhangen och så blir till och med andedopsupplevelsen något ännu värre och ännu farligare och ännu allvarligare än de tillstånd som de levt i tidigare.

Man varnar för kommunismen, FNL och allt vad det är för någonting. Men varför skriker man inte ut varningens budskap för materialismen som är hundratusen gånger värre?

Vårt problem är inte kommunismen. Jag skulle tro att det är på det här sättet som det var för judarna. Bibeln skrev om judarna att de skulle ut ur nationerna, de skulle tillbaka till sitt land. Men de satt så säkert och så tryggt bland hedningarna så att när sionismen kom med locktonerna , när fiskare kom för att fiska upp dem i de olika nationerna så satt de kvar. De hade visserligen läst profetiorna och kände till alltsammans detta, men de var så assimilerade i världsekonomin, bland folken så de kunde inte komma ut.

När det inte gick med fiskare, så sände Gud jägare. Då trädde Adolf Hitler in på scenen och det var inte längre fråga om att fiska, då handlade det om att driva dem tillbaka till landet.

Hur otäckt det än låter så var också Adolf Hitler, på sitt sätt, en Guds tjänare.

Det är likadant i den här tiden. Gud talar genom fiskare som kommer med sitt budskap och vill ha loss sitt folk inom de religiösa nationerna, samfundsväsen, kyrkoväsen, skökoväsen, ifrån demoni och ifrån världslighet, ifrån formalism och förkyrkligande. Han vill ha ut dem i frihet, till trons välsignade territorium, för att bli deras suveräne konung. Vad sker? Man är så assimilerad, man är så insyltad så man sitter fastlåst.

Församlingen måste ut ur kyrkofurstars exploatering, ut ur matriklar, ut ur organisationer, ut ur samfund. Församlingen måste ut och därför kommer Herren att skicka jägare. Dessa jägare blir inga profeter som säger “så säger Herren”, utan du kan räkna med att de kommer att vara diaboliska, sataniska och djävulska.

De kommer inte som den helige Ande och frågar dig om du är redo att offra dig för Guds verk. De kommer när du har haft din tid; när Herren har kallat dig att lida, kallat dig att tjäna och du sitter kvar på parkett som åskådare, komfortabelt och välmående. Då kommer Herren kanske att ta ifrån dig allt vad du äger och ställa dig på absolut bar backe och där kommer du att få sitta tills Herren blir ditt livs källa.

Tro inte att det här lyckoriket, det här välfärdsparadiset som vi har byggt upp och ingärdat oss i, också i församlingen; tro inte att det är något tusenårsrike. Fundamenten kommer att rasa undan och alla de som idag ger sken av samarbetsvilja, tolerans och sympati, de som idag är redo att ge sina bidrag kommer då den helige Ande slår ner att visa sitt rätta ansikte. Då ska det visa sig, sannerligen, det var ingenting annat än det gamla vilddjuret i en ny mask. När masken rasar av ska det visa sig att det är vilddjursmakten som opererar på ett förledande och förföriskt sätt.

Det finns ett folk som säger: Alla mina källor har vi i Gud.” Och det finns ett folk som säger i honom, genom honom och ifrån honom, hämtar hela kroppen sin tillväxt, att byggas upp till ett heligt folk, ett avskilt folk, ett fritt folk, ett högtidsfirande folk, ett sant Guds folk. De lever i det heliga martyriet.

Johannes säger så här:

-Mina barn, nu är den yttersta tiden. I haven ju hört att en antikrist skall komma, och redan hava många antikrister uppstått; därav förstå vi att den yttersta tiden är inne. Från oss hava de utgått…”

Kan du tänka dig att antikristerna har sina rötter i den urkristna församlingen och de har icke blivit färre sedan den tiden, de har mångdubblats, det vill säga, multiplicerats generation efter generation och nu är de i miljoner. Men det är underbart då det i den kristna församlingen är så varmt och hett, och en sådan livskraft att den antikristliga anden inte trivs. Det heter “från oss ha de utgått”. Men tänk då hur denna antikristendom har fått bygga ett system, en kyrka och fått ett prästerskap och profeter och blivit legaliserad och auktoriserad utav kristenheten,

Det kan väl inte vara någon tillfällighet att Kathryn Kuhlman med sådan förtjusning berättat att hon mottagit påvens välsignelse och ur hans hand fått en medalj med en duva. Påven har förklarat att han dagligen beder för henne och hennes arbete. Det är så man ryser.

Den mannen är en överste-representant för ett system som har mördat och dödat miljoner av dina och mina trossyskon. Jag har en annan Jesus än katolska kyrkan har, det ska du veta, jag har en annan Jesus än vad påven har. Stora kyrkofurstar går idag omkring och skryter med att de har gemenskap med kardinalerna, det vill säga, det som är ett tydligt uttryck för det djupaste avfall, det är idag deras stolthet. När till och med avfallet stämplas som utveckling, då är det höjden av avfall.

Vad är det som sker? Det är modern som håller på att samla ihop sina döttrar, hon ska ha tillbaka alla sina döttrar. I en kyrka, ett prästerskap, en ande. Men det är inte den helige Ande.

För att avleda människornas uppmärksamhet, pekar man på missförhållanden i världen, det kommunistiska systemet och socialismen. Det vill säga; man pekar på det stora vilddjuret för att dölja sitt eget lilla vilddjurs regemente. Förmodligen blir ändstationen ett dårhus för den som predikar Guds Ord. När utvecklingen har gått tillräckligt långt kommer levande kristna att kastas, inte i fängelse, men in på psykiatriska kliniker. De kommer inte att möta bödlar med bila eller exekutivplutoner med gevär -sådant är relativt enkelt att möta, för då ser man var fienden opererar. De kommer att möta psykiatriker, psykologer, teologer och psykiatriska kliniker, själavårdskliniker. Där kommer de att bli specialbehandlade och där kommer pingstteologer och lutherska teologer att hjälpas åt att underminera och utsläta alla levande kristna profiler för att göra dem lika konturlösa som de själva är.

Det är sensationellt att tusen pingstförsamlingar här i landet knappast har en profet. Var finns profeterna som ropar ut till kristenheten: “Stå upp och gå ut och möt honom!”

Man behandlar ämnet om Jesu tillkommelse vetenskapligt, akademiskt bildat, då man helt enkelt borde vända ut och in på sig -som Paulus säger, jag vet mig ingen råd med er. Jag vet inte om jag ska göra mig bevekande eller om jag ska dundra. Han säger: har jag varit från mina sinnen har jag varit det i Guds tjänst… Fariséerna och de skriftlärde hade också sina scheman. Men vad hjälper det. Frågan är ju inte vad vi kan läsa oss till, och skaffa oss teoretisk kunskap om, utan vad som är uppenbarelse och uppbarelsens kraft som kan påverka vårt liv. Detta teoretiserande med alla de här sanningarna är förödande, för om man har behandlat dem på det här sättet så är man förr eller senare färdig med dem.

Sanningen om Jesu tillkommelse! Vi borde störta ner på golvet och ropa Herre Jesus och vi borde ropa varningens ord till ungdomarna. Istället matar vi dem med professionell musik, gospel, billig gospel eller någonting i den där stilen, och är med och odlar en mentalitet som är rent fruktansvärd. Den är så ohygglig att det går strängt taget inte att hålla en rejäl väckelsepredikan, utan att man ska interfoliera det med något underhållande moment, därför att man är blasé och sofistikerad. Man har prövat allt och det är så med en människa som inte har uppenbarelsens ljus, hon tröttnar snart till och med på det profetiska budskapet. Det blir tjat på tjat och gnat på gnat, lite här och lite där.

Ty då alla våra hugskott har blivit lanserade och matchats fram, vad återstår? Ett jättedigert vakuum så stort att det måste fyllas med ytterligare andemakter.

Varje tid har sina gudar och sina speciella inspirationer och nymodigheter. Vi måste ständigt pröva något nytt för att hålla liv i verksamheten.

Till och med Jesus misströstade:

-Ska väl Människosonen när han kommer finna tro här på jorden?

Hur kan vi vara så självsäkra, så oerhört självmedvetna och självgoda? När Jesus träder fram, ställer han upp föredömet för den levande kristendomen. Han säger: “här har vi det sanna föredömet”, och så pekar han på en änka. Vad är det som kännetecknar en änka? Hon är helt försvarslös. Hon är hjälplös och utlämnad. Där har du bilden på församlingen i världen. Församlingen har ingen herre i världen. I världen och inför världen står församlingen som en änka, därför att hon har dött bort ifrån världen och världen har dött bort ifrån henne. Hon står där hjälplös och försvarslös och kan inte appellera eller vädja till någon rättslig instans eller moralisk eller religiös instans på jorden. Hon måste gå till den ende som kan ge henne hjälp och det är domaren själv.

Vem är vår domare, vem är vår Herre? Är det han som sitter på Faderns högra sida i härligheten?

Församlingen har under tiden här skaffat sig nya herrar och övergivit sitt änkestånd och kommit in i nya äktenskapliga förhållanden och relaltioner. Hon har fått det bra, blivit trygg, blivit säker. Men Jesus sa: månne Människosonen skall finna tro…? Vad för tro? Icke religiös, intellektuell vetenskaplig tro, men uppenbarelsetro. Den tro som kännetecknas av avskildhet, ensamhet, den tro som har föregåtts av sorg, för man blir icke änka utan sorg. Någon har dött och något har dött. Man har varit med om sorg, man har varit med om bedrövelse, man har varit med om nöd, men så har man funnit honom, Hjälparen, ära vare Gud och Lammet!

Sorgen har gått över ens liv, man är ensam, man står där ensam med sina problem. Man har ingen att diskutera problemen med. Man har ingen, därför att denna världens makter kan bjuda oss hjälp bara ett litet kort stycke.. Om vi anförtror våra hemligheter åt dessa tillfälliga härskare ska vi snart upptäcka att de som var våra hjälpare de blir ganska snart våra fiender. De börjar att beröva, exploatera och råna församlingen och stjäla från församlingen. Men Jesus sa: Månne Människosonen skall finna tro när han kommer tillbaka?

Jag känner en oerhörd gemenskap med det förunderliga skiktet av heliga som vi möter i Uppenbarelseboken eller i Hebréerbrevet, kapitel 11. De som gick omkring i fårhudar, de som blev lagda på sträckbänk och som blev kluvna, de som blev slagna och plågade. Därför att de hade sett någonting i fjärran och de väntade, bidade att det skulle komma. De blev erbjudna befrielse, bara de ville ta avstånd från sin fanatism, bara de kunde försöka att liksom kompromissa en aning på något enstaka eller litet område. Men de avstod ifrån alla löften om befrielse och så gick de i döden, utan att en enda hade fått vad utlovat var.

Vi har inte bara sett Jesus i fjärran genom trons ögon, vi har upplevt honom i våra hjärtan och vi känner att det är en ande i vårt väsen som gör att vi icke kan trivas med världens glädje- och sorgeämnen, vi står utanför alltihop. Vi kan inte delta i det politiska käbblet, inte delta i allt marknadsgyckel, religiöst gyckel och allt strunt och nojs. Vi kan icke delta vare sig i deras högtider eller deras strider, därför att vi är ett folk som lever för sig självt, avskilt, annorlunda, världsfrånvänt, spejande och väntande. Månne han kommer?

Det här är på samma gång så fruktansvärt, så det kan inte med ord beskrivas. Ändå vill vi inte bli av med det för allt guld i världen. Det finns en balanserande faktor: Om Herren tillåter oss lida, ser han till att härligheten hela tiden står i proportion till lidandet. Så lidandet överstiger aldrig härligheten, utan härligheten ligger alltid en aning över. Ära vare Herrens underbara namn!

Man kan säga att det blir värre och värre och härligare och härligare. Det blir svårare och svårare och skönare och skönare. Vet du varför? Här känner du denna organiska förening som icke bara är förening i yttre handling, i ett dop, utan det är ett lidandets dop. Vi förenas med honom i hans lidanden. Svettas, smälter samman och vi blir organiskt förenade så vi upplever: Herre Jesus Kristus, jag skulle inte vilja vara det här förutan!

När jag talat här förut om svårigheter och problem, mörker och bedrövelser som möter den kristne, så är inte det något försök att liksom bygga upp ett försvar eller en varning -akta er för det här, utan det är fastmer en appell -välkommen in i det! Kom in i det här, gå vägen med Jesus Kristus och se till att du kommer ut ifrån allt som är förljuget, falskt och oäkta.

I den kristna församlingen finns ett liv som är oerhört, det har en dimension som är helt kolossal.

Dessa människor som vi möter i den religiösa världen måste hela tiden underhållas och förnöjas. De gnager av ett område och så måste de ha ett nytt. Det blir nya raffinemang, man ser det på professionalismen och psykologin.

Jag har förvånat mig över att andedöpta människor så hastigt kan avfalla och nöja sig med en sådan urvattnad eller nersölad kristen förkunnelse.

Ibland sätter jag mig ner och jag säger: Men Gud i himmelen, var finns tonen från höjden? Tonen hemifrån, som inte söver eller berusar utan väcker! Som inte gör själva världsligheten from och nästan lite gudfruktig och kristnar hedendomen, utan radikalt tar avstånd ifrån den och säger med rätta ord vad det handlar om. Var är tonen? Fräls oss ifrån allt detta publikfrieri, all denna inställsamhet och allt detta smicker. Fräls oss ifrån alla dessa försök att vinna ära och gunst bland människor. Fräls oss från självförgudning och människotillbedjan. Rena vår tillbedjan så vi kan tillbedja dig i ande och sanning.

Vad skall jag likna detta släkte vid, säger Jesus. Det är likt barn som sätta sig på torgen och ropa till andra barn. Vilka barn? Stackars barn, det är synd om ungdomen, de har det så svårt, vi måste ta hänsyn till, vi måste vara rädd om ungdomen och vi måste försöka att lägga det tillrätta för de unga. Det är så svårt. Så gör vi det svårare, ännu svårare genom att ständigt tala om hur svårt det är.

Så ska vi då försöka tillgodose deras behov. Vad gör vi? Vi odlar den gamla naturen, alla de egenskaperna som egentligen ska bekämpas. Får jag säga en sak till, min älskade vän. Den som icke faller kommer aldrig att bli frälst. Aldrig. Hade icke fariséerna med så otroligt stor försiktighet försökt undvika snubbelstenen, stötestenen, så hade de kunnat bli frälsta. Varje människa måste falla, måste snubbla över stenen. Du blir inte frälst, broder och syster, unge vän, du blir inte frälst genom att smärtfritt komma in i den kristna kyrkan. Du blir inte frälst genom att stiga ner i dopet och bli döpt med ett proselytdop i en organisation.

Du blir inte frälst genom att få ett namn i protokollet eller bli utvald till diakon eller sångledare, sångare eller musikant -du blir inte frälst -du måste falla. Det vill säga, du måste störta på klippan, Jesus Kristus. Det är många som aldrig varit med om det fallet och därför har de aldrig upplevt denna oerhörda avgrund, fallets sanna väsen. Men när man har snubblat, Gud vare evigt lov, och fallit, då har man kommit underfund med två saker: syndens fruktansvärda verklighet men också försoningens utomordentliga härlighet.

Det heter vidare:

-Men vad skall jag likna detta släkte vid? Det är likt barn som sitta på torgen och ropa till andra barn och säga: ‘Vi hava spelat för eder, och I haven icke dansat; vi hava sjungit sorgesång, och I haven icke jämrat eder.’ Ty Johannes kom, och han varken äter eller dricker, och så säger man: ‘Han är besatt av en ond ande.’ Människosonen kom, och han både äter och dricker, och nu säger man: ‘Se vilken frossare och vindrinkare han är, en publikaners och syndares vän!’ Men Visheten har fått rätt av sina barn. (Matt 11:16-19)

Till sist blir man så sofistikerad så man inte förstår någonting i Guds rike, begriper ingenting. Man sysslar med nymodigheter och galenskaper, men förstår ingenting av Guds rikes innersta och inneboende hemligheter, man står helt utanför.

Mina vänner, vi behöver vara med om en reningsprocess, sinnet behöver bli rent genom Ordets vattenbad, verkligen bli befriat från alla de här tankarna. Vi behöver bli befriade från inspiration som sätter sin prägel på oss, vi behöver befrias från demonernas inflytande. Vi behöver bli befriade från maktblockens inflytande, så vi kan stå utanför och bli det folk Gud har kallat oss att vara, ett heligt folk, ett egendomsfolk, ett Guds folk, prisat vare Herrens underbara namn! Det sker icke genom mänsklig härsmakt, men det sker genom personlig överlåtelse åt Herren Jesus Kristus.

I Uppenbarelseboken står det så här:

-Rätta och rättfärdiga äro hans domar; han har dömt den stora skökan, som fördärvade jorden genom sin otukt, och han har utkrävt sina tjänares blod av hennes hand.” (Upp 19:2)


Det onda ska sökas i den avfallna religiositeten, och orsaken till att Satan har ett sånt oerhört grepp i vår tid det är att det finns så kolossalt många andedöpta avfällingar.

Där har vi en av hemligheterna, därför att de har kommit in på ett annat område, in på andra djup, som den tidigare kristenheten inte ägde kunskap om.

Därför ska du se att det kommer att ske många saker på det här området vad det lider. Oerhörda saker. Och att det är väldiga krafter det handlar om, det förstår vi av det att Bibeln talar om lögnens allehanda kraftgärningar och villfarelsens makt. Det är oehört allvarligt.

Alla kommer att se Jesus, både de som inte känner honom och de som förnekar honom. Både de som svek honom och de som tror på honom. Alla ska se honom. Alla ska bekänna, Gud Fadern till ära att Jesus är Herre och alla de andra herrarna är avsatta. De finns inte mera, det är bara en kvar och det är Jesus. Då visar han sig vara Herre i andevärlden, Herre i den synliga och osynliga skapelsen. Han är ensam kvar. Då har alla de andra mött sitt öde till slut. Men då står han där i all sin härlighet. Gud vare lov!Från:

http://www.midnattsropet.se/2008/09/frsamlingen-och-andevrlden.html

NamnlösMaria
Detta innehåller en bild av: Lion Of Judah. – Revelation 5,5.

Att Höra och känna igen Guds röst. /D Wilkerson

I dessa dagar är det verkligen mer angeläget än någonsin att kunna höra vad Gud säger och att känna igen hans röst. Hur gör man det? Genom kunskap om honom och om hans ord till oss. Erfarenhet och kunskap om hans ord, bibelläsning, forskande, bön, ja allt du kan tänka dig att göra för att lära dig OM HONOM och HANS ORD! Din egen vandring med honom skall ha LÄRT DIG vem han är och VAD HAN VILL.

Videon handlar om hur viktigt det är med NÄRA gemenskap med HERREN! MAN/ DU/ måste veta hur du ska tyda hans ord och hur han leder dig/oss framåt i tider av villfarelser och faror, vilka vi fått mycket av nu.

Tjäna Gud, ingen annan. Wake up!

http://www.warningthepeople.com/p/the-church-lie.html

KYRKOLÖGNEN som SÅ många lever i! VAKNA: No Church

Du kan inte tjäna två herrar…. /Man tjänar hellre världen.
Matt 6:24Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.

The spirit of church is AGAINST the Spirit of GOD We cannot serve 2 masters; we cannot serve the spirit of church and the SPIRIT OF GOD. Either you serve the LORD and you FEAR HIM, and you seek to please Him or you chase after MEN and their desire for your life and pleasing them. God will not reside with multiple other gods inside of your heart. You have to choose who you will serve. The problem today is Christians are bowing down before religion, and because their parents, their friends, their siblings, their grandparents, and all people around them say they have to go to “church”, they have to pay their “tithe”, they have to keep up their church attendance and get into bible study and submit to the “elders”… they stop listening to GOD and they start appeasing men. They think that God will let them into His kingdom because they were pleasing to men. They twist the scriptures, and they, “Well, God said to love God with all your heart and your neighbor as yourself, and if you are not paying tithe to a church then you are not loving your neighbor as yourself…” But what they reject is HOLINESS, they reject the words of JESUS CHRIST, and they set up THEIR OWN god, dead religion, and their bible. At the end of the day, Jesus Christ is either going to say to us, “Enter into My Kingdom…” or He is going to say, “Away from Me, you who commit iniquity, I don’t know you…” And any brothers and sisters who thought they were going to be saved, He is going to TURN AWAY because they feared MEN, they feared churches, they sought after things of the world, they played religion and they thought that because they were right before men that God would let them into HIS Kingdom. It’s pretty easy for a worldly person to be “good” in the eyes of men. You just have to uphold the worldly standards. As long as you are getting along in your work place, looking good on the OUTSIDE, then people think you have it all together. Jesus sees your HEART, and unless you start fearing HIM and start doing as HE commands then you aren’t going to enter into HIS Kingdom, He will say, “Away from Me, you who SIN I DON’T KNOW YOU…” You can fool others, you can fool others by going to church, by reading your bible, acting like you know everything, but you are never going to fool GOD. He sees your heart, He sees the intentions of your mind, and at the end of the day, He is NOT going to let you into His Kingdom if you are serving 2 masters. Do you fear MEN? Are you seeking to please MEN? Or are you really putting Jesus Christ FIRST in your life? Are you seeking to please the LORD your GOD with ALL your heart, all your soul, all your mind and all your strength?

ÄR Bibeln Guds ord? JA men alla förstår inte att kunna förstå Guds ord, i denna video får du reda på vad den helige Ande vill visa men människor kan inte förstå.

The Bible is NOT the WORD OF GOD: Here is Why If it were true that the bible itself were the Word of God, then all of those Christians that believe in the bible, that consider themselves the “People of the Book”, that call the bible the “infallible Word of God”, guess what? If that were true, THEN THEY WOULD BE HEARING FROM THE WORD OF GOD! They’d be hearing the words of LIFE. But as it stands right now, there are MANY Christians who KNOW the bible forward and backwards, they know the scriptures. They call it their “Word of God” but they have NEVER heard FROM JESUS CHRIST. WHAT HYPOCRISY! You can read the bible all day long, you can pray over those scriptures AND YOU CAN NEVER HEAR FROM JESUS CHRIST. How DO you hear from Jesus Christ? Is it just by “praying” just by reading the bible? MANY religions pray. MANY religions have “holy” scriptures, but the NEVER hear from Jesus Christ (THE LIVING GOD). They may pursue the truth, or what they THINK is the truth for many years and NOT find it. Pastors go to seminary, many gurus (spiritual teachers) become Swami’s (Going to great lengths to find spiritual truth under a religious monastic order) and they join these cults that supposedly seek after the truth, and for years, 10, 20, 30, 40, 50 years… AND THEY DON’T FIND THE TRUTH. They are every seeking, ever looking and NEVER coming to the knowledge of it. HOW IS THAT POSSIBLE? They are praying. They are reading their scriptures. But they are NEVER having the WORDS OF LIFE. They are NEVER hearing a WORD FROM GOD! How is it that they call the bible the Word of God, but NEVER HAVE A WORD FROM GOD? That is because THEY NEVER RECEIVE THE HOLY SPIRIT. What does it mean to receive the Holy Spirit? Does that mean that we just pray more, (as religiously, repetitiously) that we read the bible more (as in seminary) that we do more things that we think are good and spiritual. (Ex. Fasting, religious rites, rituals, self-denial etc.) What does that mean to receive the Holy Spirit? And after all, how can anyone know who has the Holy Spirit and who doesn’t if YOU CAN’T SEE A SPIRIT? If it’s spiritually discerned, who knows who has the Holy Spirit and who doesn’t? If these things confuse you, I encourage you to just to REALLY PRAY TO JESUS CHRIST, and just ask Him to receive His Spirit because until you receive His Holy Spirit FOR REAL you will have NO UNDERSTANDING. You won’t have the truth, you can read the bible all day long, you can call it the “Word of God” or “the holy scriptures”, call it whatever you want, but you won’t have the WORDS OF LIFE, you will NOT have a WORD OF GOD, unless you really REPENT of your sins and RECEIVE THE HOLY SPIRIT. Without holiness and without righteousness YOU WILL NOT SEE GOD. You aren’t going to hear God, you aren’t going to have a “spiritual eye” you are not going to have ANY part of His Kingdom. Don’t listen to hypocritical Christians or any other people who are religious who think they can see spiritual things without being HOLY and RIGHTEOUS, without receiving the HOLY SPIRIT. Jesus Himself is the WORD OF GOD, HE HAS THE WORDS OF LIFE! Do you know Jesus Christ for real? Or are you just calling your bible, your little “w” “word of God”, have you made your bible into an idol, the same way that the Indian people have made their scriptures and their gurus into FALSE gods. It’s not any different. Christians and Christianity upholding their bible as a god is no different than Hindu’s or Buddhists upholding their scriptures and their FALSE gods. DON’T YOU SEE IT? You need to be having the words of LIFE. Do you really have Jesus Christ? Or do you just have the dead scriptures?

Andlig tillväxt- 1 Petrus 2:20-25. Är du frälst? Växer du till i andlighet?

andlig tillväxt

1 Petr 2:20 Vad är det för berömvärt, om ni härdar ut med att bli slagna när ni handlar orätt? Men om ni håller ut när ni får lida fast ni handlar rätt, då är det nåd från Gud. 21 Detta har ni blivit kallade till. Kristus led ju i ert ställe och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni skulle följa i hans fotspår. 22 Han hade inte begått någon synd, och svek fanns inte i hans mun . 23 När han blev smädad, smädade han inte igen, och när han led, hotade han inte, utan överlämnade sin sak åt honom som dömer rättvist. 24 Och våra synder bar han i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Och genom hans sår har ni blivit botade. 25 Ni var som vilsegångna får, men nu har ni vänt om till era själars herde och vårdare.

*
Vilse-gånga får finns det gott om, fast de borde vara ett fåtal. Vi som är  troende blir ofta slagna, varför det då? JO för att vi går Jesu väg, för att vi står på hans ord. Vi handlar rätt men blir felbedömda och dömda av människor som inte begriper sitt eget bästa.
Vi har ju fått NÅDEN att bli FRÄLSTA!
Jesus led i vårt ställe för att vi skulle slippa bli dödade och dö en evig död, vi blev skonade genom hans död och genom hans blod som rann på Golgata!
Vi SKA följa i hans fotspår, vad som än händer.
Han gav inte igen då de hånade och slog honom! Kan vi tåla allt det som kanske kommer framöver? kan vi tåla piskrapp och sår och vansinnigheter som tortyr eller liknande?
Kan vi hålla munnen stängd då? Ja kanske, om vi lever i den helige Andes hjälp.
Dör vi bort från synderna vi haft eller lever vi kvar i dem som frälsta? Är man villig till omvändelse på alla plan?
ATT VARA FRÄLST betyder att vi ska ha och leva i det NYA LIVET och arbeta på vår frälsning!! VARJE dag kan vara EN KAMP att kunna FÖLJA JESUS, inte någon dans på rosor!
Genom hans sår och hans död har vi helbrägdagörelse och det kan vara på MÅNGA områden i livet!
Ja det står massor av utropstecken här i texten och det gör det för att Bibelns ord och jag vill visa på ALLVARET i TEXTEN.
Jag har vänt om till min herde och vårdare, han vårdar om min själ, om mitt liv, han har FRÄLST mig.
Har han FRÄLST DIG??

NamnlösMaria

Nådegåvor eller “andliga gåvor” i NT

 

 

Foto Maria

Foto Maria

 

Nådegåvor.

Man hör ibland att personer säger sig ha ALLA gåvor och  ALLA tjänster. Men, det är fel. Alla kan inte ha allt och jag fann en text som visar just detta faktum och mer om nådegåvorna enl. bibeln. Det finns fler inlägg om just dessa nådegåvor och du kan läsa om dem här intill under kategori  Andens gåvor. Smaka på ordet Nådegåvor.

Nådegåvor eller “andliga gåvor” kallas i NT den särskilda andeutrustning, som avsåg tjänst i församlingen och som olika församlingsmedlemmar hade fått. Det viktigaste stället om nådegåvorna i NT är 1 Kor 12-14. Paulus skiljer mellan nådegåvorna och Andens frukt, 1 Kor 14:1. (“Sträva efter kärleken, men var också angelägna att få de andliga gåvorna”).

Andens frukt skall finnas hos varje kristen men Andens gåvor är olika för olika kristna, 1 Kor 12:29. En mångfald nådegåvor behövs i församlingen (alla frälsta troende), 1 Kor 12:12., och ingen gåva får överskattas på bekostnad av andra. En rangordning mellan de olika nådegåvorna är fastställd av Gud själv, 1 Kor 12:28.  Man bör märka att NT inte på något ställe ger en fullständig uppräkning av nådegåvorna. Vad som där i olika sammanhang sägs om nådegåvorna  är endast menat som exempel. “Det är viktigt att behålla i minnet, att  de andegåvor, som det i 1 Kor 12 talas om, inte var förmågor och begåvningar i allmänhet, inte heller kristna dygder eller egenskaper eller”gåvor” överhuvud.

Vad det här gäller är är de särskilda förmågor som visade sig vid församlingsmötena, vid gudstjänsten. Redan förut har Paulus nämnt om en sådan andegåva, som har avseende på livet i allmänhet, nämligen när han talade om den gåva, som han själv fått, att kunna leva i celibat. En lärares speciella utrustning för sitt kall, summan av allt det varigenom han gjorts skickad  till det han kallats att utföra, kan också kallas nådegåva, charisma, som när det till Timoteus säges: “Försumma inte att vårda den nådegåva, som finns i dig, och som gavs dig i kraft av profetord under handpåläggning av de äldste” (1 Tim 4:14). I det, som Paulus i 1 Kor 12 talar om, är det däremot fråga om endast och allenast om nådegåvorna i inskränkt mening, det vill säga de  särskilda förmågor som uppenbarar sig vid de gemensamma mötena hos somliga därtill valda och därmed utvalda. Sådana nådegåvor, som uppenbarar sig vid sammankomsterna, uppräknas i 1 Kor 12:8-10: Vishetstal, insiktstal, tro,bota sjuka, undergärningar, profetia, urskiljande av andar, tungotal, uttydning av tungotal.

Allt detta är sådant som förekommer vid kulten. Sålunda är den ‘tro’, som här nämnes i uppräkningen, icke den kristna tron i allmänhet, ty denna tro är ju något som tillkommer varje kristen. Man har ofta menat att nådegåvorna endast tillhör den kristna kyrkans grundläggningstid men att de sedan har försvunnit. Denna åsikt har inget stöd i NT.

Källa  Biblisk uppslagsbok

/Maria

 

Andens gåvor / undervisning

Andens gåvor. Vi behöver påminnas om vad Gud har gett oss och Andens gåvor är verkligen för vår tid.Jag tycker du skall ta till dig nedanstående. Den helige Andes nådegåvor gäller och finns än idagoch vi behöver ständigt vara i den helige Andes ledning:

Andens nådegåvor är nödvändiga
Det förkommer konstiga idéer om att de andliga nådegåvorna är inte för vår tid, och att några profetior inte längre behövs. Andra uppförstorar och överdriver profetior och tungomålstal, som om detta vore det viktigaste av allt. Båda dessa ytterligheter är fel.

 “Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall ta slut, och kunskapen, den skall försvinna. Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk; men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk. När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var. Nu ser vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då ska vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd.” 1 Kor. 13:8-12.

Somliga tolkar detta på ett mycket underligt sätt, som om detta gäller Bibeln. “… när det kommer som är fullkomligt, då skall det försvinna som är ett styckverk.” De menar att det är Bibeln som har blivit fullkomlig. Eftersom Bibeln blev färdigskriven redan på apostlarnas tid, så behövs inte längre några profetior eller uppenbarelser.
De stöder sig på sådana bibelord som Hebr. 9:28, “att Kristus en gång för alla har blivit offrad.” Och Judas brev vers 3, “kämpa för den tro, som en gång för alla blivit meddelad åt de heliga.” Och Upp. 22:18-19, där det står: För var och en som hör de profetians ord, som står i denna bok, betygar jag detta: “Om någon lägger något till dem, så skall Gud på honom lägga de plågor, om vilka är skrivet i denna bok. Och om någon tager bort något från de ord, som står i denna profetians bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.”

 Men Jesus säger i Joh. 14:16-17, “… och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos er; sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, ty hon ser honom inte och känner honom inte. Men ni känner honom, ty han bor hos er och skall vara i er.”

På pingstdagen fick apostlarna och 3000 andra den helige Ande. Och ända sedan den dagen har den helige Ande hela tiden varit i verksamhet i Guds församling. När människor har kommit till tro på Jesus och omvänt sig till honom, så har de också fått den utlovade Anden såsom gåva.

Den helige Ande fortsätter att verka i Guds församling än idag. Och det som Bibeln lär om Andens nådegåvor, det gäller än idag. Den som vill förneka och ta bort detta, han behöver noga läsa vad Jesus säger i Upp. 22:18-19, att Gud skall taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden.

Om du läser noga vad Paulus skriver i 1 Kor. 13:8-12, så måste du förstå att han där inte skriver om Bibeln, utan om oss kristna, Guds folk. När Jesus kommer och tar oss upp till himlen, då ska vi bli fullkomliga.

Det står i 1 Joh. 3:2, “Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi ska bli är ännu inte uppenbart. Men det vet vi, att när han en gång uppenbaras, ska vi bli honom lika; ty då ska vi få se honom sådan han är.” Och hur dan är Jesus? Jo, han är fullkomlig, och vi ska bli lika honom.

” Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla avsomna, men alla ska vi bli förvandlade, och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda ska uppstå till oförgänglighet, och då ska vi bli förvandlade. Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.” 1 Kor. 15:51-53. Fil. 3:20-21.

Men ännu är vi inte fullkomliga, och profetians gåva har ännu inte försvunnit. Och tungomålstalandet har inte tagit slut, och kunskapen har inte försvunnit. Så länge vi lever här på jorden och är ofullkomliga, så behöver vi Andens nådegåvor.

 I 1 Kor. 12:31 och 14:1, 39 skriver Paulus att vi ska vara ivriga att få de nådegåvor som är de största, framför allt profetians gåva. Det är ju inte så att man får “allt på en gång” när man kommer till tro på Jesus och blir frälst. Om man inte får gåvan att tala tungomål direkt när man blir frälst, så kan man ju få denna gåva senare. Så är det också med andra nådegåvor.

Men den helige Ande får man som en gåva direkt. Det är Anden som ger oss det nya livet i Kristus och som föder oss på nytt, så att vi blir nya skapelser i Kristus. Joh. 3:8. 2 Kor. 5:17. Gal. 6:15. Utan den helige Ande kan ingen bli född på nytt.

Det står i 1 Kor. 12:7, “Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig, givas åt var och en så att de kunna bliva till nytta.” Det är alltså meningen att var och en kristen ska ha någon andlig nådegåva. Om det finns kristna som inte har någon andlig nådegåva, då är detta ett onormalt förhållande. Det normala i Guds församling är att alla, var och en, har någon andlig nådegåva.

Lika mycket som Andens nådegåvor var nödvändiga för apostlarna, så är de nödvändiga för oss. Den andliga kraftlöshet och avsaknaden av Andens nådegåvor som råder bland de kristna idag, det är i högsta grad ett onormalt förhållande. Nu är det hög tid för Guds församling att återgå till normala förhållanden, så som de var på apostlarnas tid.

 Bara för att det finns falska sedlar, så är det väl ingen som tar fram sin plånbok och kastar bort alla hundralappar han har. Men på detta sätt reagerar många när det gäller de andliga nådegåvorna. De är väldigt misstänksamma och försiktiga när det gäller Andens nådegåvor. Men bara för att det finns förfalskningar så ska man inte förkasta det som är äkta. Många törs inte be Gud om en andlig nådegåva, för de är rädda att han ska ge dem “en skorpion istället för ett ägg.” Luk. 11:9-13.

Medan somliga menar att Andens nådegåvor är inte för vår tid och att några profetior inte behövs, så finns det andra som uppförstorar och överdriver tungomålstal och profeterande, som om detta vore det viktigaste av allt. Båda dessa ytterligheter är lika tokiga.

De som överdriver tungomålstal och profetior faller lätt offer för falska profeter, och tror på allt som profeteras, utan att kontrollera om det stämmer med Bibeln.

Och de som påstår att Andens nådegåvor inte är för vår tid, de hindrar människor från att ta emot dessa gåvor. Tron kommer av predikan. Rom. 10:17. Men hur ska människor kunna få en rätt tro, om predikanterna själva förnekar Bibelns sanningar och säger att Andens nådegåvor är inte för vår tid?

Sådana predikanter skapar pessimism och missmod. De ger intryck av att Gud kan inte göra någonting i sin församling idag. De andliga nådegåvorna hör till en svunnen tid. Det var något som förekom på apostlarnas tid, men det är inte för oss.

På det sättet har djävulen predikat i alla tider. Han vill inte att vi ska få någonting från Herren. Och om vi får någonting, då försöker djävulen att övertyga oss om att nu har vi fått allt som finns att få, så det är ingen idé att vi ber om något mer.

Dessa otrospredikanter som inte vill tro att Gud kan göra någonting idag, de sprider tvivel och otro omkring sig. De är inte bättre än de falska profeterna och de falska tungomålstalarna, som de vill varna för.

Eftersom det finns falska profeter och falska tungomålstal, så menar dessa otrospredikanter att det kan inte finnas något äkta tungomålstal, eller några profetior eller uppenbarelser från Gud. De brukar också ställa denna fråga: Om det förekommer profetior i vår tid, är de då lika pålitliga som Bibeln? Kan vi då skriva in dessa profetior i Bibeln?

Varför skulle inte Gud kunna sända profetiska budskap i vår tid, utan att de behöver bli inskrivna i Bibeln? Många profetior på apostlarnas tid blev ju inte inskrivna i Bibeln. Somliga profeter är omnämnda med namn, men inte vad de profeterade. Och en del profeter vet vi varken namnen på, eller vad de profeterade.

Continue reading

Andens gåvor / Var och en har gåvor….

nadegavor.jpg

Andens gåvor. “Men de gåvor, i vilka Anden uppenbarar sig, givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.” 1 Kor 12:7

Vi kan börja med att titta i Romarbrevet 12 och vers 6-8 där det står om Guds olika gåvor och försöka tänka oss vem som skulle passa för en viss gåva.

En profet är ofta frimodig och bra på att uttrycka sig.

Den som tjänar är trogen och lojal.

Lärare är klartänkta och predikanter vet hur man motiverar andra.

Givare är generösa och trygga.

Administratörer kan organisera och leda andra.

Den som tröstar gläds åt att få ge av sig själv och sin tid för andra.

Det är omöjligt att kräva allt detta av en enda människa. En uttrycksfull profet är troligen inte den bästa själavårdaren och tröstaren och en lärare är kanske inte så bra som administratör. När du granskar dig själv för att förstå vem du är (låt dig inte begränsas av de gåvor som är nämnda här) ska du fråga dig hur du kan använda din utrustning till Guds förhärligande. !
De andliga nådegåvorna delas inte ut åt några få speciellt priviligierade. ALLA Guds barn är Guds gunstlingar, och i gudomlig frikostighet ger han sina gåvor åt alla.

1 Petrus 4:10 säger: “Och tjänen varandra, var och en med en nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.”

Denna vers uppmuntrar dig att tro att du har fått någon gåva- och den manar dig att använda den.

Gud delar inte ut sina gåvor slumpmässigt och och oberoende av mottagarens intresse. Därför står det:

“Varen ivriga att undfå de nådegåvor, som äro de största.”

Därför att gåvorna ges i en mångfald variationer och kombinationer och för en mängd skiftande uppgifter, är de

ofta omöjligt att med absolut säkerhet avgöra vilken eller vilka gåvor som är i funktion. Gåvorn agår ofta in i varandra, men allt verkar samme ene Ande.

Så var frimodig och sök dina gåvor, och förstå dem. Ditt arbete är viktigt. Sångröst t e x är inget vi skall ha för egen vinning utan för att Herren skall bli helgad…

“Försumma icke att vårda den nådegåva, som finnes i dig och som gavs dig i kraft av profetord, under handpåläggning av de äldste.” /1 Tim 4:14

……Inse samtidigt att du inte kan göra allt ensam. Var särskilt tacksam för de människor som kompletterar dig. Låt dina starka sidor komplettera ut deras svaga och tvärtom, och gläd dig över samarbete. Tillsammans ska ni bygga Guds församling.

OBS! VAD är Guds församling? Det är de troende! Inte en kyrka. Se kategori: Guds församl.

Andens gåvor / Blås liv…

flower51.gif

“Därför påminner jag dig om att du ska blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig. (2 Tim 1:6)(NT-81)

Det finns ett grekiskt ord för “blåsa liv i” . Det är anazopureo som betyder “att tända på nytt eller hålla i full låga”. Paulus uppmuntrade Timoteus att blåsa liv i sin gåva, och han uppmuntrar oss kristna genom detta bibelord att blåsa liv i de gåvor vi fått.

Den måste hållas brinnande för att kunna fungera så som Gud har tänkt. Om inte gåvan är i funktion kan vi inte verka så som Gud vill. Fienden vill att du skall känna mindervärde och fruktan och att du inte skall komma in i det som Gud planerat för dig.

Du kanske vet vad du har för gåvor och vad tjänst du står inför, då är det viktigt att du bryter med allt som kan få dig att backa, bli försagd eller känna modlöshet. Många i Bibelns berättelser har gjort stora ting och lika många har fått modet nedtrampat och kraften att dämpas.

Elia var en sådan man som skrämde många på flykten men sprang och gömde sig för Isebel, och hans tjänst för nationen undertrycktes. När vi blir rädda och tappar modet är det lätt att tappa sin auktoritet….
Så håll din låga brinnande, blås liv i det du vet att du har, och du får se stora saker hända.

Andens gåvor/Specialverktyg

3583f32a.jpg

Andens gåvor är inte något vi använder när vi vill- utan något som vi brukar när Han vill. Andens gåvor är specialverktyg i tjänsten. Nådegåvorna är uttryck för Andens uppenbarelse. Gud bestämmer vem gåvorna skall verka genom och när. Och vi måste lära oss förstå hur gåvorna verkar, så att vi kan låta dem verka genom oss. I förra avsnittet tog jag med att de andliga nådegåvorna är nio stycken och talade om vilka de är. Här tar jag nu med dem och i korthet vad de betyder.

Visdomens ord. 1 Kon 3:16-27; Apg 8:26-29

När vi hjälper människor måste vi ha lösningar på problemen och inte bara kunna analysera dem. Visdomens ord hjälper oss att förmedla gudomliga lösningar och ge vägledning till en lösning av problemen. Visdomens ord syftar även framåt i tiden och ger vägledning om vad vi skall göra och hur.

Förmåga att skilja mellan andar Apg 16:16-18, 2 Kon 6:16-17

Denna gåva ger oss inblick i andevärlden. Beskrivs också så här: Förmåga att skilja mellan andar- förmåga att se andar. Det handlar inte bara om att se onda andar, utan det är en förmåga att skilja mellan olika andar. Då och då behöver vi se den andliga dimensionen klart. Genom denna gåva hjälper oss Gud att göra det.

Inspirationsgåvorna Atta tala tungomål på olika sätt

Mark 16:15-18, 1 Kor 14:27-28

Det handlar om övernaturliga språk som förmedlass genom den helige Ande. Tungotalet kan användas till egen uppbyggelse, och när det uttyds, till hela församlingens uppbyggelse. Alla kristna som uppfyllts av den helige Ande kan tala tungomål till egen uppbyggelse, men det tungotal som är till för offentligt bruk är en av Andens gåvor. Detta tungotal måste uttydas, så att de som lyssnar till det även kan förstå vad som blir sagt.

Uttydning av tungotal 1 Kor 14:13, 27-28

Uttydning av tungotal innebär att tungotalet tolkas till ett språk som är begripligt för den som hör på. Det handlar inte om en direktöversättning utan om en tolkning. Denna gåvan är till inspiration och uppbyggelse för dem som hör på.

Profetians gåva 1 Kor 14:4

En profetia är att en människa talar å Guds vägnar på ett begripligt språk. Man är inte profet för att man profeterar. Profetians gåva är en av Andens gåvor och ingen tjänst. En profetia skall vara till: Uppbyggelse, Förmaning, Tröst

Genom en profetia kan Gud tala direkt till människor eller till en församling. På det sättet kan Gud hjälpa männsikor direkt.

Kraftgåvorna

Trons gåva Mark 11:20-24

Alla kristna har tro. Vi är frälsta genom tron. Men här är det fråga om en extraordinär tro, som uppenbaras i vissa bestämda situationer. Vi kan möta situationer, då vi inte kan uträtta ett dugg genom den tro vi dagligen lever i. Då kan Gud ge oss en injektion av “supertro”, som gör att vi får tro för sådant som är något utöver det vanliga.

Mäktiga gärningar “Gåvan att utföra kraftgärningar” Joh 11:43-44, Apg 19:11-12

I Bibeln läser vi om under och krfatgärningar. Vattnet i Röda havet delades, Jerikos murar föll, solen och månen stod stilla, vatten blev till vin, Jesus gick på avttnet, döda uppstod osv. Genom denna gåva kan Gud t ex skapa, förvandla, bryta naturlagarna m m.

Nådegåvor till helande Luk 6:19, Apg 5:16

Dessa gåvor (OBS! att det står i flertal) verkar till helande från olika sjukdomar. När vi är i tjänst för att hjälpa sjuka, hjälper dessa gåvor oss att frambära Guds helande kraft till hälsa. Ofta sker detta genom handpåläggning. Alla kristna kan be för sjuka, men dessa gåvor förmedlar en rikare manifestation av helande.

Alla dessa gåvor uppenbarar sig och fungerar i enlighet med Guds vilja. Däröfr säger Bibeln: “Inte utför väl alla kraftgärningar? Inte har väl alla helbrädgagörelsens gåvor? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?”

Att ha en eller flera sådana gåvor i sitt liv, det är det som en kristen vill, för att kunna vara till hjälp och till uppbyggelse för andra människor.

Du, o Gud, som är bara ljus, sänd stilla strålar över mina dagar, gryningsljus över min morgon, skymningsljus när kvällen kommer och ljus nog att ana stigen hela dagen. /B Karlsson

Andens gåvor

 

Vi kan läsa att nådegåvorna är uttryck för Andens uppenbarelse. (1 Kor 12:7) Det innebär alltså att den helige Ande uppenbarar sig genom en tjänst, för att göra något speciellt. Gud bestämmer vem gåvorna skall verka genom och när. Och vi måste lära oss förstå Hur gåvorna verkar, så att vi kan låta dem verka genom oss.

De nio andliga nådegåvorna:

Uppenbarelsegåvorna:

Visdomens ord; Kunskapens ord; Förmåga att skilja mellan andar.

Kraftgåvorna:

Tro; Helandets gåvor; Kraftgärningarnas gåva

Inspirationsgåvorna:

Att tala tungomål på olika sätt; Uttydning av tungotal; Profetians gåva

Alla dessa gåvor uppenbarar sig och fungerar i enlighet med Guds vilja. Därför säger Bibeln: “Inte utför väl alla kraftgärningar? Inte har väl alla helbrädgagörelsens gåvor? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?”  1 Kor 12:29-30

Vi vet att svaret är nej. Alla ser inte dessa gåvor verka i sina liv och i sin tjänst. Men vi kan sträcka oss ut efter mäktigare och rikare manifestationer av Guds Ande, så att fler gåvor verkar genom fler människor. I och med det kommer Gud att nå ut till fler människor, och fler kommer att få hjälp.

Forts följer…

christian_fish_21.gif