Archives

Guds församling / Repetition/Vår farlige fiende

 

…folkets behov av Guds närvaro mitt ibland dem…

*

Vår fiende är mer farlig än terrorister/Allan Svensson

Troende kristna är alltid en liten minoritet. Världens regeringar och militärmakter tar ingen notis om vad vi säger. Varför ska vi då diskutera om kriget mot terrorismen?

  Det krig som vi är involverade i, är av ett annat slag. Vi har en helt annan vapenrustning. Och vår fiende är mer farlig än terrorister. Vår fiende finns inte bara långt borta i en annan världsdel. Han finns också i vårt eget land.

  De flesta kristna är andligt nedsövda och blinda. De vet inte, och förstår inte att ondskans andemakter är i full verksamhet i deras egna kyrkor. Medan många kristna är upptagna av att diskutera om kriget mot terrorismen, så håller fienden i deras eget land på med att vilseleda både dem själva och andra kristna.

  Dessa andemakter är mycket mer lömska och fräcka än vad de flesta kristna har en aning om. De försöker utnyttja människors svagheter och brist på kunskap och få dem till att handla tvärt emot Guds ord. De kan fördunkla människors andliga syn och tankeförmåga och få dem till att använda felaktiga benämningar på saker och ting. Det är mycket vanligt att människor är ”totalt blinda” i vissa avseenden så att de inte ser vad Bibeln lär. Många är insnärjda i samfundsidéer och kyrkotraditioner som de tror är lika bra, och till och med bättre än Guds ord.

  De flesta kristna är bundna till kyrkor och samfund. De är vilseledda av kyrkotraditioner och av falska läror som säger att kyrkor och samfund är Guds församlingar. Om några tar emot Jesus och blir frälsta så får de ingen undervisning om Guds församling. Predikanterna handlar tvärt emot Guds ord. Istället för att undervisa de nyomvända om Guds församling, så är de ivriga att få in dem som medlemmar i sitt eget samfund, sin egen kyrka. Gal. 4:17.

  När man kommer till tro på Jesus och blir frälst och döpt, så blir man genast inskriven som medlem, men de talar aldrig om vad man är medlem i för någonting. Vad är samfundet, vad är pingstförsamlingarna, vad är kyrkan för någonting? Det tiger de med! De är mycket angelägna om att man ska vara medlem, men man får inte veta vad man är medlem i.

  Var någonstans i Bibeln står det att man som kristen måste tillhöra en kyrka eller ett samfund? Varför ska man vara medlem i någonting som man inte vet vad det är? Vad har samfund och kyrkor med Guds församling att göra? Och var i Bibeln står det att man ska gå i kyrkan? Det är en väsentlig skillnad mellan ett organiserat kyrkosystem och en levande organism. 1 Kor. 12:12.

  De som säger sig ha fått Guds kallelse att predika Guds ord, och som uppträder som predikanter, bibellärare och församlingsföreståndare, av sådana har man rätt att fordra att de ska veta vad Guds församling är. De ska inte gå i kyrkornas och samfundens ledband, utan de ska predika och undervisa om Guds församling. De ska tala om vad kyrkor och samfund är för någonting, och hjälpa människor att komma loss därifrån. Det är ju detta som är väckelse, att de kristna kommer loss från alla kyrkor och samfund så Guds församling blir upprättad och enad och är redo att möta Jesus när han kommer.

  Detta har predikanterna struntat i helt och hållet. De har inte brytt sig om att undervisa och predika om Guds församling. Med en ljum förkunnelse utan sälta hålls medlemmarna andligt nedsövda, och de får ingen kunskap om Guds församling. De lever i en fantasivärld och vet inte att det som de kallar församling, egentligen inte är någon Guds församling. Deras medlemskort och medlemsmatrikel har ingenting med Guds församling att göra. De har sina möten och sång och musik, trivselträffar och hobby. Församlingen behöver de inte ha bekymmer om, för den sköter ju pastorn och äldstebröderna.

  Vilken pingstpastor idag skulle göra som Filippus gjorde när han döpte hovmannen, bara stanna till vid vägen och döpa en person, utan extra församlingsmöte och utan något beslut om medlemsintagning? Apg. 8:36-38.

  Att en svensk församling ska ha namn efter en gammal stad i Turkiet, och heta Filadelfia, det är helt obibliskt. I Bibeln hittar vi inga namn på några lokalförsamlingar, utan de benämnes efter de platser där de fanns. I Rom. 1:7 skriver Paulus, ”jag, Paulus, hälsar alla Guds älskade som bo i Rom, dem som är kallade och heliga.” Det står inte att församlingen heter Rom. I 1 Kor. 1:1-2 skriver han, ”Paulus, genom Guds vilja kallad till Kristi Jesu apostel, så ock brodern Sostenes, hälsar den Guds församling som finnes i Korint, de i Kristus Jesus helgade, dem som är kallade och heliga…” Det står inte att församlingen heter Korint.

  I bibelkommissionens översättning, som är en förfalskning av Bibeln, där står det i Kol. 1:18, ”Och han är huvudet för kroppen, för kyrkan …” Och i Ef. 5:23-24, ”Ty en man är sin hustrus huvud liksom Kristus är kyrkans huvud – han som också är frälsare för denna sin kropp. Och liksom kyrkan underordnar sig Kristus…”

  Detta är lögn! Kyrkans huvud är påven, den svarte påven och djävulen. Kyrkan har aldrig underordnat sig Kristus. Här kan vi se hur till och med bibelöversättarna går fiendens ärenden genom att förfalska bibelordet. Samma felöversättning finns i den engelska Bibeln.

  Om Kristus är kyrkans huvud, då uppstår frågan: Vad är då det stora Babylon i Uppenbarelsebokens 17:e och 18:e kapitel? Vad är detta som Guds folk måste komma ut ifrån? Upp. 18:4. Den stora skökan, och det stora Babylon, detta är Bibelns benämningar på kyrkan. Detta är den organiserade s.k. kristendomen, både den katolska kyrkan och alla andra kyrkor, också frikyrkorna. De utnyttjar människors gudslängtan till att snärja in dem i ett obibliskt religiöst kyrkosystem. Hur kan Kristus vara huvudet för detta skökoväsen?

  Kyrkan har förföljt och mördat miljoner kristna, och den är kristendomens värsta fiende. Djävulen är den verklige kyrkofadern. Bibelöversättarna gör ingen åtskillnad mellan Guds folk och Satans kyrka. De ser inte skillnaden mellan mördaren och mordoffret. Av kyrkans gärningar ska vi känna kyrkan. Matt. 7:15-18.

  För att kunna avslöja och bekämpa kyrkan och befria människor från dess falska lära, så måste vi använda de rätta orden. Hur ska vi kunna befria människor från det stora Babylon om vi kallar Guds församling för ”kyrkan”? Upp. 18:4.

  För övrigt, bli allt starkare i Herren och i hans väldiga kraft. Ikläd er hela Guds vapenrustning, så att ni kan hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Ty den kamp vi har att utkämpa är en kamp inte mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råder här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna. Tag alltså på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och, sedan ni har fullgjort allt, behålla fältet. Stå därför omgjordade kring era länder med sanningen, och ”var iklädda rättfärdighetens pansar”, och ha såsom skor på era fötter den beredvillighet som fridens evangelium ger. Och tag alltid trons sköld, varmed ni ska kunna utsläcka den ondes alla brinnande pilar. Och låt giva er ”frälsningens hjälm” och Andens svärd, som är Guds ord. Gör detta under ständig åkallan och bön, så att ni alltjämt ber i Anden och fördenskull vaka, under ständig uthållighet och ständig bön för alla de heliga. Ef. 6:10-18.

  Våra stridsvapen är nämligen inte av köttslig art; de är tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kan bryta ned fästen. Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi tar alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad. 2 Kor. 10:4-5.

  I Matt. 24:6-9 säger Jesus:
Och ni ska få höra krigslarm och rykten om krig; se då till, att ni inte låter er förskräckas, ty allt detta måste ske, men därmed är ännu inte änden inne. Ja, folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike, och det skall bli hungersnöd och pest och jordbävningar på den ena orten efter den andra; men allt detta är bara början till ’födslovåndorna’. Då skall man prisge er till misshandling, och man skall dräpa er, och ni ska bli hatade av alla folk, för mitt namns skull.

  Men Jesus uppmanar inte sina lärjungar att deltaga i kriget och döda sina fiender. ”Hämnas inte er själva, mina älskade, utan lämna rum för vredesdomen; ty det är skrivet: ”Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.” Fastmer, ”om din ovän är hungrig, så giv honom att äta, om han är törstig, så giv honom att dricka; ty om du så gör, samlar du glödande kol på hans huvud.” Låt dig inte övervinnas av det onda, utan övervinn det onda med det goda.” Rom. 12:19-21.

  Med hänvisning till Rom. 13:1-7 finns det många som menar att vi kristna har skyldighet att göra militärtjänst. Men krigsmakten är inte någon sådan överhet som avses i detta bibelord. Den överhet som är förordnad av Gud är till skräck, inte för dem som gör vad gott är, utan för dem som gör vad ont är. Vill du vara utan fruktan för överheten så gör vad gott är, du skall då bli prisad av den. Hur ska man få detta att passa in på krigsmakten? Är de militära rustningarna till skräck endast för dem som gör vad ont är? Blir de som gör vad gott är prisade av krigsmakten? Nej, i det militära är det tvärt om. De som vägrar att lära sig hantera mordvapen riskerar att hamna i fängelse.

  Vi måste skilja mellan den överhet som är förordnad av Gud, och den falska s.k. överhet som är förordnad av ett ogudaktigt folk som litar mer på sina kulsprutor och kanoner än på Gud. Sina militära rustningar har jordens folk varit tvungna att skaffa sig på grund av sin egen otro. De har lämnat Gud och hans makt helt ur räkningen. Därför kan de inte bevara ”freden” utan denna militära maktbalans. Den som inte vill tro på Gud må inte tänka att han ska få någon hjälp av honom. Jak. 1:6-7.

  Gud har givit oss en fri vilja så att vi kan välja vem vi vill tjäna, Gud eller djävulen. Men det går inte att vara neutral. De människor som inte vill underordna sig Gud och tjäna honom, är syndens och djävulens trälar och måste underordna sig den ”överhet” som de själva ha skaffat sig. Läs 1 Sam. 8:4-22! http://www.algonet.se/~allan-sv/IRAK.HTM

Läs också artikel 65 i länken ovan: Jesus är Herren   /Maria

 

Bibeln / Sabbaten / A Svensson

 

Sabbaten

Sabbaten är dels ett bud som Gud gav Israels folk genom Mose, dels är den ett tecken mellan Gud och Israels folk. Israels folk skulle hålla sabbaten, så att de firade den släkte efter släkte såsom ett evigt förbund. 2 Mos. 31:12- 17. Hes. 20:12. Sabbaten skiljer Israels folk från andra nationer. Och det står ingenstans i Bibeln att sabbaten skulle gälla också för andra folk.

Lagen som Gud gav genom Mose var avsedd att gälla till dess att Kristus kom och fullbordade lagen. Gal. 3:19. Jesus säger i Luk. 16:16, ”Lagen och profeterna har haft sin tid intill Johannes (Döparen). Sedan dess förkunnas evangelium om Guds rike, och var man vill storma ditin. Men snarare kan himmel och jord förgås, än en enda prick av lagen kan falla bort.”
I Matt. 5:17-18 säger Jesus: ” Ni ska inte mena att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva, utan för att fullborda. Ty sannerligen säger jag er: Intill dess himmel och jord förgås, skall inte den minsta bokstav, inte en enda prick av lagen förgås, förrän det allt har fullbordats.” Om vi läser Matt. 5:21-48 så se vi att Jesus skärper lagens krav. I vers 48 fordrar han att vi ska vara fullkomliga.
Jesus har fått ett så mycket förnämligare ämbete än Moses, som han är medlare för ett bättre förbund, vars ordning vilar på bättre löften. Hebr. 8:6. Detta nya förbund har Jesus till medlare och löftesman. 1 Tim. 2:5. Hebr. 7:22. Jesus är ett nytt förbunds medlare, och hans blod talar bättre än Abels blod. Hebr. 12:24. Abels blod ropade på hämnd, 1 Mos. 4:10, men Jesu blod ropar: Fader, förlåt dem!
Lägg märke till att Jesus i sin bergspredikan i Matt. 5:e kapitel gång på gång säger: ”Ni har hört att det är sagt… Men jag säger er…” Jesus är större och har större auktoritet än Mose. Han säger ”Jag är världens ljus; den som följer mig, han skall förvisso inte vandra i mörkret, utan skall ha livets ljus.” Joh. 8:12. Det är inte längre fråga om att följa Mose eller att höra honom. Gud säger själv om Jesus: ”Denne är min älskade Son; hör honom.” Mark. 9:7.

 
När Jesus skärpte lagens krav och fordrade att vi ska vara fullkomliga, (Matt. 5:48), så visste han att vi inte själva kan göra oss fullkomliga. Men han kommer själv att uppfylla också detta. ”Men det vet vi, att när han en gång uppenbaras, ska vi bli honom lika, ty vi ska få se honom sådan han är.” 1 Joh. 3:2. Vi ska alltså bli som Jesus. Och hurdan är han? Jo, han är fullkomlig!

Jesus har fullbordat lagen, men han har också uppfyllt lagen. När han levde här på jorden såsom människa, så höll han Guds lag utan att synda en enda gång. Sedan offrade han sig själv som ett försoningsoffer för våra synder. På detta sätt har lagen fått sin ände i Kristus. Rom. 10:4. Och genom att följa Jesus och lyda honom, så uppfyller vi lagens krav. Men det som vi då gör är ändå inte laggärningar, utan det är trosgärningar som vi gör i tro på Jesus. Och vid Jesu tillkommelse, när Jesus kommer och hämtar dem som tillhör honom, då kommer lagens yttersta krav också att bli uppfyllt, kravet att vi ska vara fullkomliga.

Då, när Jesus kommer och hämtar sin församling, då sker det som Paulus har skrivit i 1 Kor. 13:8-13. ”…profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall taga slut, och kunskapen, den skall försvinna. Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk; men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk.”
När Jesus kom så inträdde ett nytt prästadöme. Jesus Kristus är vår store överstepräst. Med sitt eget blod gick han in i det allraheligaste och vann en evig förlossning. Hebr. 9:11-12. Och om prästadömet förändras, måste ju med nödvändighet också lagen förändras. Hebr. 7:12. (Inte upphävas, utan fullbordas).
Sabbaten var ett tecken mellan Gud och Israels folk. De skulle fira den släkte efter släkte såsom ett evigt förbund. Men eftersom Israels folk bröt förbundet, så blev detta inte något evigt förbund. Istället slöt Herren ett nytt förbund. Jer. 31:31-34. Luk. 22:20. Och i detta nya förbund finns inget sabbatsbud. Vi har alltså inget sabbatsproblem att ta ställning till. Varken Jesus själv eller någon av hans apostlar har befallt oss att hålla sabbaten. Istället för Mose bud har vi fått Kristi bud. Joh. 14:15, 15:10. 1 Joh. 2:3. Eller Kristi lag, som det står i Gal. 6:2.
Alla de övriga av de tio Guds bud i 2 Mos. 20:3-17 återfinnes i Nya Testamentet. 1:a budet: 2 Kor. 6:15-16. 1 Joh. 5:21.
2:a budet: Matt. 5:33-37. Jak. 5:12.
4:e budet: Ef. 6:1-4. Kol. 3:20.
5:e budet: Matt. 5:21-22. Rom. 13:9-10. 1 Joh. 3:15.
6:e budet: Matt. 5:27-32. Rom. 13:9-10.
7:e budet: Ef. 4:28. Rom. 13:9-10.
8:e budet: Ef. 4:15,25,29. 1 Petr. 1:22. Kol. 3:9.
9:e budet: Gal. 5:16,24. 1 Joh. 2:16.
10:e budet: Rom. 6:12. Tit. 2:12.

 
Men vad skriver aposteln Paulus om sabbaten? Låt därför ingen döma er i fråga om mat och dryck eller angående högtid eller nymånad eller sabbat. Sådant är endast en skuggbild av vad som skulle komma, men verkligheten själv finns hos Kristus. Kol. 2:16-17. Och i Rom. 14:5-6 skriver Paulus, ”Den ene gör skillnad mellan dag och dag, den andre håller alla dagar för lika; var och en vare fullt viss i sitt sinne. Om någon särskilt aktar på någon dag, så gör han detta för Herren…” Continue reading

Att berätta om Satan / Stå emot djävulen

 

Stå emot djävulen / A Svensson

När Jesus hade blivit döpt i vatten och Guds Ande hade sänkt sig ned över honom, då började han inte genast predika för folket. Nej, först måste han ut i öknen och vinna seger över djävulen.

I Apg. 1:8 säger Jesus: Men när den helige Ande kommer över er, ska ni få kraft och bli mina vittnen både i Jerusalem och i hela Judéen och Samarien och sedan intill jordens ända. Denna kraft som Jesus utlovar, behöver vi först och främst för att vinna seger över djävulen. Annars kan vi inte vittna om Jesus. Den nya födelsen är också en seger över djävulen.

Läs Ef. 6:10-18 ! Den kamp vi har att utkämpa, är en kamp mot ondskans andemakter. Många människor menar att några onda andar finns väl inte. Vem kan tro på sådant i vår moderna och upplysta tid? Men likaväl som det fanns onda andar på Jesu tid, så finns de idag. Och de är inte overksamma. Ef. 2:2. Allt det onda som sker i världen idag är inte mänskligt. Det är sataniskt.

Dessa andemakter är i ständig verksamhet för att få oss på fall och föra oss bort från Gud. Och det är endast i kraft av Guds ord och Jesu försoningsverk på korset, som vi kan vinna seger. Upp. 12:11. Den helige Andes kraft samverkar med Guds ord.

Det står i 1 Joh. 5:18, ”Vi vet om var och en som är född av Gud att han inte syndar, ty den som har blivit född av Gud, han tar sig till vara, och den onde kommer inte vid honom.” Vi ser här att den som är född av Gud, han syndar inte utan han har seger över den onde. Men detta är under förutsättning att han tar sig tillvara. Om vi inte tar oss tillvara, och inte är på vår vakt mot djävulens listiga angrepp, då kan djävulen få oss på fall.

En villolära består inte av bara lögner. Djävulen blandar gärna in en hel del sanning i sina villoläror för att få dem att verka trovärdiga. Han använder sanningen bara som lockbete. När människor ser att några lärosatser stämmer med Bibeln, då sväljer de resten av villoläran också. En villolära består alltid av en blandning av sanning och lögn. I detta avseende är kyrkorna och ”Jehovas vittnen” ganska lika. Likaväl som vi bör varna för ”Jehovas vittnen”, så bör vi också varna för kyrkornas villoläror.

Ondskans andemakter vill tränga sig på överallt där Guds ord förkunnas och vill hindra människor från att förstå Guds ord. Läs Jesu liknelse om såningsmannen i Matt. 13:3-23. Om någon hör Ordet men inte förstår det, då kommer den onde och river bort det. Men det är inte bara de som kommer för att höra Guds ord som är utsatta för djävulens attacker, utan också predikanterna själva. Om de inte har akt på sig själva och på sin undervisning, så kan de lätt fastna i felaktiga läromeningar så att de inte ser vad Bibeln lär. 1 Tim. 4:16.

Ett kyrkosystem är inte bara en organisation, utan det är också en andemakt. Du som läser detta kanske är med i något kyrkosamfund, och om du vill lämna detta, då kommer du att få erfara att ondskans andemakter är emot dig. Det är inte bara detta att andra samfundsmedlemmar försöker övertala dig att stanna kvar, utan det är en verklig kamp mot ondskans andemakter. Och de har tusentals års erfarenhet av att förföra och vilseleda människor. Om du fick se dessa andemakter med dina ögon så skulle du bäva.

Näst efter Gud så är djävulen och den onda andevärlden den starkaste makten som finns. Det onda som sker i världen idag är ett verk av ondskans andemakter. Och det är ingen mer än Gud som har större makt än djävulen. Gud är den Allsmäktige. 1 Mos. 17:1. Matt. 28:18-20. Och det enda sättet för oss att övervinna djävulen, är att vi underordnar oss under Herren. Men det är just detta som många inte vill. De vill inte ödmjuka sig inför Guds ord.

”Så var nu Gud underdåniga, men stå emot djävulen, så skall han fly bort ifrån er.” Jak. 4:7. I och med att vi underordnar oss under Herren och håller oss till Guds ord, så få vi del av hans auktoritet och vi få rätt att befalla över de onda andarna och de måste lyda oss. Guds Ande som är i oss, är större och starkare än den ande som är i världen. 1 Joh. 4:4. Man kan jämföra detta med en polisman som dirigerar trafiken på vägarna. Själv har han ju ingen rätt att bestämma över de andra trafikanterna. Men genom att han är underordnad polismakten och står under andras befäl, så får han auktoritet och de andra trafikanterna måste lyda honom. Läs om hövitsmannen i Matt. 8:5-13. Jesus säger om honom, ”I Israel har jag inte hos någon funnit så stor tro.”

Det finns de som mena att jag har så väldigt lätt för att skriva. De tro att det kommer av sig självt, att det är bara att sätta sig och skriva. Men det är tvärt om. Det är ett kompakt motstånd hela tiden. Det är till att tvinga djävulen tillbaka tum för tum och avslöja hans lögner och villoläror. Djävulen är arg på mig och jag skall ytterligare reta honom.

Allan Svensson har skrivit detta och här finns fler artiklar av honom:

http://www.algonet.se/~allan-sv/INNEH.HTM#X

 /Maria

Om Jesu återkomst /En välkänd sanning/ Redo?

 

Jesus lever

Jesu tillkommelse – En välkänd sanning
_

Att Jesus skall komma tillbaka är en mycket välkänd sanning för den som tror på Bibeln. Detta är omtalat på hundratals ställen i Bibeln. Och Jesus talar själv mycket om detta och uppmanar sitt folk att vara redo när han kommer.

 
Jesu tillkommelse och upprättandet av Guds rike på jorden, är något så oerhört stort och revolutionerande, så att något sådant har aldrig tidigare inträffat i världshistorien. Detta har vi nu alldeles inpå oss. Snart kommer denna tidsålder att avslutas.

 
Ty tiden är inne att domen skall begynna, och det på Guds hus (församlingen). 1 Petr. 4:17. Inte så att församlingen drabbas av Guds vredesdom, men Herren ska rensa sitt tempel. Han ska rensa ut ur sin församling sådant som inte ska vara där. Vi är nu framme vid skördetiden, då ogräset ska skiljas från vetet.

 
De flesta kristna är ju medlemmar i någon kyrka. Men vad säger Guds ord? Drag ut ifrån henne, ni mitt folk, så att ni inte gör er delaktiga i hennes synder och får er del av hennes plågor. Ty hennes synder räcker ända upp till himmelen, och Gud har kommit ihåg hennes orättfärdiga gärningar. Upp. 18:4-5. Detta, Guds folks ”dragande ut ifrån Babylon” måste ske innan Jesus kommer. När skulle det annars ske? Efter Jesu tillkommelse kan det ju inte ske, för då är ju församlingen hemma hos Herren, och där finns inget skökoväsen att draga ut ifrån.

 
Tänk på att alla kyrkor, även frikyrkorna, är släkt med den katolska kyrkan. Släktskapet mellan frikyrkorna och den katolska kyrkan är nu uppenbart. Frikyrkorna söker gemenskap med den katolska kyrkan och dess falska prästerskap, som de gamla väckelsepionjärerna kämpade emot!

 
Att många har blivit frälsta och födda på nytt inom kyrkorna, det är ju inte kyrkornas verk. Men kyrkorna tar åt sig en stor del av äran för det som Gud gör. Människor låter kyrkan få del av den ära som tillhör Herren.

 
Vad är kyrkans verk? Är det att predika Guds ord så att människor blir frälsta? Nej! Kyrkorna vill ta kontrollen över de kristnas aktiviteter och förvilla de kristna genom falska läror. Kyrkorna blandar ihop Guds ord med sina egna läror för att lura de kristna bort ifrån Herren. Kyrkornas aktivitet är – undertryckande av sanningen, förföljelser, splittring, bedrägeri och andlig död. Av kyrkornas gärningar ska vi känna dem. Matt. 7:16-20.

 
Folk kan inte se skillnaden mellan Guds verk och kyrkans verk. De älskar kyrkan mer än de älskar Herren. Detta är avgudadyrkan! Orsaken till splittringen bland de kristna är avgudadyrkan. De har rest upp andra namn jämte Herrens namn, och säger att de tillhör den eller den kyrkan, när de inte borde veta om något annat än Jesus Kristus, och honom såsom korsfäst. 1 Kor. 2:2. Jämför 1 Mos. 11:4. Läs också artikel 32 på denna hemsida, ”Jesus är missionens Herre.”

 
Vi måste bestämma oss, om vi vill lyda Guds ord, eller följa kyrkotraditioner och människoläror.

 
När Jesus kommer så måste det finnas en Guds församling som är redo. Hela församlingen kommer då att befinna sig utanför det religiösa skökoväsendet, det stora Babylon. De som inte vill lämna den stora skökan, kommer att få sin del av hennes plågor.

http://www.algonet.se/~allan-sv/TILLK.HTM#sanning

Den sovande människan /Försäkring

 

 Har du ditt liv försäkrat?

Vad har du för planer för framtiden? Ingenting
är ju mer säkert än att tiden fortsätter att gå. Vad som än
händer med oss, och vad som än händer i världen, så kommer
dagar, veckor, månader och år att fortsätta som vanligt.
Tiden tar inte slut. Och vi kan inte låta bli att följa med
när tiden går. Det gäller för oss att planera hur vi vill
ha det i framtiden.
Människor vill ha en god sjukvård och äldreomsorg så länge
de lever. Men hur går det sen? Hur de får det efter döden
måste ju vara millioner gånger viktigare än all sjukvård och
äldreomsorg. Denna fråga, livets viktigaste fråga, den vill
människor inte ens tänka på. Hur tänker människor egentligen
inför döden? Det verkar som om de flesta tänker inte alls.
De för denna fråga framför sig genom hela livet utan att
bestämma sig. De har möjlighet att läsa Bibeln så mycket de
vill, men läser den inte. De lever hela sitt liv, kanske 70-80 år
eller mer, utan att ta itu med denna fråga, hur blir det när
de dör? Livets viktigaste fråga lämnar de åt slumpen.
 

Livförsäkringar tecknar de, ifall det skulle hända något. Men de
törs leva hela sitt liv utan någon försäkring för evigheten.
Livförsäkring är en felaktig benämning, för det är ju inte livet
som är försäkrat. Det är bara en ekonomisk försäkring och den
som dör får aldrig någon nytta av den. Den enda livförsäkring som
fungerar, är den frälsning som Gud ger genom Jesus Kristus.
Joh. 1:12-13. När detta liv på jorden tar slut så har vi ett
evigt liv i reserv.
Antingen finns det ett helvete, eller finns det inte. De som tror
att helvetet inte finns och anpassar sitt liv och tänkesätt efter
denna teori, de utsätter sig själva för en oerhört stor risk.
Tänk om det som står i Bibeln är sanning! Då finns det också ett
helvete. Ingen annan har varnat så mycket för helvetet som Jesus
har gjort. I 1917 års svenska Bibel står inte ordet helvete, men
det står om den eviga elden och ett evigt straff (Matt. 25:41, 46),
det brinnande Gehenna (Matt. 5:29-30) och den brinnande sjön
(Upp. 20:14-15). Den rike mannen som Jesus talar om i
Luk. 16:19-31, han säger att han pinas svårt i dessa lågor. Tänk att
han är kvar där än!

Många tror att när de dör så är allt slut. Därför är de helt
oförberedda på vad som händer när de dör. Det är inte alls slut.
Tiden bara fortsätter, och vi också. Antingen går man till himlen
eller till helvetet. Man får välja själv, men man måste bestämma
sig innan man dör. Sen är det för sent. Antingen tar man emot den
frälsning som Gud erbjuder genom Jesus Kristus och får förlåtelse
för alla sina synder, och får del av himmelens härlighet, eller
förkastar man Guds erbjudande och vill inte tro på hans ord, och
går till helvetet och får full vedergällning för alla synder. De
flesta vill inte tro på Guds ord, och de går till helvetet.
Otron är roten till alla andra synder och hindrar människor att
ta emot Guds nåd till frälsning.

Många vill inte läsa om detta. De stöter det ifrån sig och vill
inte tänka på sådant. De menar att det ska nog ordna sig när de
ska dö. Men då lurar de sig själva. Det ordnar sig inte alls.
Tar man inte emot frälsningen genom Jesus Kristus medan man lever
här på jorden, så kan man inte räkna med att få något mer tillfälle
att göra det. Efter döden är det för sent.

Gud har erbjudit oss frälsningen som en fri gåva genom
Jesus Kristus, (Ef. 2:8-9) men folk vill inte tro på Jesus och
bli frälsta. När de dör så är de helt oförberedda och hamnar
i ett evigt helvete. Då är det för sent att ångra sig, för sent
att be Gud om nåd och frälsning.

Ett tecken på att det finns ett helvete är att folk pratar om
det ständigt och jämt. Överallt, på gator, på arbetsplatser och
i hemmen pratar folk om helvetet och djävulen. Om det inte finns
något helvete, varför håller de då på att prata om det?
Om djävulen bara vore en fantasifigur, då skulle de inte hålla
på och nämna honom vid namn i var och varannan mening. /Allan Svenson /Maria