Andens gåvor / undervisning

Andens gåvor. Vi behöver påminnas om vad Gud har gett oss och Andens gåvor är verkligen för vår tid.Jag tycker du skall ta till dig nedanstående. Den helige Andes nådegåvor gäller och finns än idagoch vi behöver ständigt vara i den helige Andes ledning:

Andens nådegåvor är nödvändiga
Det förkommer konstiga idéer om att de andliga nådegåvorna är inte för vår tid, och att några profetior inte längre behövs. Andra uppförstorar och överdriver profetior och tungomålstal, som om detta vore det viktigaste av allt. Båda dessa ytterligheter är fel.

 ”Kärleken förgår aldrig. Men profetians gåva, den skall försvinna, och tungomålstalandet, det skall ta slut, och kunskapen, den skall försvinna. Ty vår kunskap är ett styckverk, och vårt profeterande är ett styckverk; men när det kommer, som är fullkomligt, då skall det försvinna, som är ett styckverk. När jag var barn, talade jag såsom ett barn, mitt sinne var såsom ett barns, jag hade barnsliga tankar; men sedan jag blev man, har jag lagt bort vad barnsligt var. Nu ser vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då ska vi se ansikte mot ansikte. Nu är min kunskap ett styckverk, men då skall jag känna till fullo, såsom jag själv har blivit till fullo känd.” 1 Kor. 13:8-12.

Somliga tolkar detta på ett mycket underligt sätt, som om detta gäller Bibeln. ”… när det kommer som är fullkomligt, då skall det försvinna som är ett styckverk.” De menar att det är Bibeln som har blivit fullkomlig. Eftersom Bibeln blev färdigskriven redan på apostlarnas tid, så behövs inte längre några profetior eller uppenbarelser.
De stöder sig på sådana bibelord som Hebr. 9:28, ”att Kristus en gång för alla har blivit offrad.” Och Judas brev vers 3, ”kämpa för den tro, som en gång för alla blivit meddelad åt de heliga.” Och Upp. 22:18-19, där det står: För var och en som hör de profetians ord, som står i denna bok, betygar jag detta: ”Om någon lägger något till dem, så skall Gud på honom lägga de plågor, om vilka är skrivet i denna bok. Och om någon tager bort något från de ord, som står i denna profetians bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.”

 Men Jesus säger i Joh. 14:16-17, ”… och jag skall be Fadern, och han skall ge er en annan Hjälpare, som för alltid skall vara hos er; sanningens Ande, som världen inte kan ta emot, ty hon ser honom inte och känner honom inte. Men ni känner honom, ty han bor hos er och skall vara i er.”

På pingstdagen fick apostlarna och 3000 andra den helige Ande. Och ända sedan den dagen har den helige Ande hela tiden varit i verksamhet i Guds församling. När människor har kommit till tro på Jesus och omvänt sig till honom, så har de också fått den utlovade Anden såsom gåva.

Den helige Ande fortsätter att verka i Guds församling än idag. Och det som Bibeln lär om Andens nådegåvor, det gäller än idag. Den som vill förneka och ta bort detta, han behöver noga läsa vad Jesus säger i Upp. 22:18-19, att Gud skall taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden.

Om du läser noga vad Paulus skriver i 1 Kor. 13:8-12, så måste du förstå att han där inte skriver om Bibeln, utan om oss kristna, Guds folk. När Jesus kommer och tar oss upp till himlen, då ska vi bli fullkomliga.

Det står i 1 Joh. 3:2, ”Mina älskade, vi är nu Guds barn, och vad vi ska bli är ännu inte uppenbart. Men det vet vi, att när han en gång uppenbaras, ska vi bli honom lika; ty då ska vi få se honom sådan han är.” Och hur dan är Jesus? Jo, han är fullkomlig, och vi ska bli lika honom.

” Se, jag säger er en hemlighet: Vi ska inte alla avsomna, men alla ska vi bli förvandlade, och det i ett nu, i ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty basunen skall ljuda, och de döda ska uppstå till oförgänglighet, och då ska vi bli förvandlade. Ty detta förgängliga måste ikläda sig oförgänglighet, och detta dödliga ikläda sig odödlighet.” 1 Kor. 15:51-53. Fil. 3:20-21.

Men ännu är vi inte fullkomliga, och profetians gåva har ännu inte försvunnit. Och tungomålstalandet har inte tagit slut, och kunskapen har inte försvunnit. Så länge vi lever här på jorden och är ofullkomliga, så behöver vi Andens nådegåvor.

 I 1 Kor. 12:31 och 14:1, 39 skriver Paulus att vi ska vara ivriga att få de nådegåvor som är de största, framför allt profetians gåva. Det är ju inte så att man får ”allt på en gång” när man kommer till tro på Jesus och blir frälst. Om man inte får gåvan att tala tungomål direkt när man blir frälst, så kan man ju få denna gåva senare. Så är det också med andra nådegåvor.

Men den helige Ande får man som en gåva direkt. Det är Anden som ger oss det nya livet i Kristus och som föder oss på nytt, så att vi blir nya skapelser i Kristus. Joh. 3:8. 2 Kor. 5:17. Gal. 6:15. Utan den helige Ande kan ingen bli född på nytt.

Det står i 1 Kor. 12:7, ”Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig, givas åt var och en så att de kunna bliva till nytta.” Det är alltså meningen att var och en kristen ska ha någon andlig nådegåva. Om det finns kristna som inte har någon andlig nådegåva, då är detta ett onormalt förhållande. Det normala i Guds församling är att alla, var och en, har någon andlig nådegåva.

Lika mycket som Andens nådegåvor var nödvändiga för apostlarna, så är de nödvändiga för oss. Den andliga kraftlöshet och avsaknaden av Andens nådegåvor som råder bland de kristna idag, det är i högsta grad ett onormalt förhållande. Nu är det hög tid för Guds församling att återgå till normala förhållanden, så som de var på apostlarnas tid.

 Bara för att det finns falska sedlar, så är det väl ingen som tar fram sin plånbok och kastar bort alla hundralappar han har. Men på detta sätt reagerar många när det gäller de andliga nådegåvorna. De är väldigt misstänksamma och försiktiga när det gäller Andens nådegåvor. Men bara för att det finns förfalskningar så ska man inte förkasta det som är äkta. Många törs inte be Gud om en andlig nådegåva, för de är rädda att han ska ge dem ”en skorpion istället för ett ägg.” Luk. 11:9-13.

Medan somliga menar att Andens nådegåvor är inte för vår tid och att några profetior inte behövs, så finns det andra som uppförstorar och överdriver tungomålstal och profeterande, som om detta vore det viktigaste av allt. Båda dessa ytterligheter är lika tokiga.

De som överdriver tungomålstal och profetior faller lätt offer för falska profeter, och tror på allt som profeteras, utan att kontrollera om det stämmer med Bibeln.

Och de som påstår att Andens nådegåvor inte är för vår tid, de hindrar människor från att ta emot dessa gåvor. Tron kommer av predikan. Rom. 10:17. Men hur ska människor kunna få en rätt tro, om predikanterna själva förnekar Bibelns sanningar och säger att Andens nådegåvor är inte för vår tid?

Sådana predikanter skapar pessimism och missmod. De ger intryck av att Gud kan inte göra någonting i sin församling idag. De andliga nådegåvorna hör till en svunnen tid. Det var något som förekom på apostlarnas tid, men det är inte för oss.

På det sättet har djävulen predikat i alla tider. Han vill inte att vi ska få någonting från Herren. Och om vi får någonting, då försöker djävulen att övertyga oss om att nu har vi fått allt som finns att få, så det är ingen idé att vi ber om något mer.

Dessa otrospredikanter som inte vill tro att Gud kan göra någonting idag, de sprider tvivel och otro omkring sig. De är inte bättre än de falska profeterna och de falska tungomålstalarna, som de vill varna för.

Eftersom det finns falska profeter och falska tungomålstal, så menar dessa otrospredikanter att det kan inte finnas något äkta tungomålstal, eller några profetior eller uppenbarelser från Gud. De brukar också ställa denna fråga: Om det förekommer profetior i vår tid, är de då lika pålitliga som Bibeln? Kan vi då skriva in dessa profetior i Bibeln?

Varför skulle inte Gud kunna sända profetiska budskap i vår tid, utan att de behöver bli inskrivna i Bibeln? Många profetior på apostlarnas tid blev ju inte inskrivna i Bibeln. Somliga profeter är omnämnda med namn, men inte vad de profeterade. Och en del profeter vet vi varken namnen på, eller vad de profeterade.

 I Apg. 11:27-28 kan vi läsa:
Vid den tiden kom några profeter från Jerusalem ned till Antiokia. Och en av dem, vid namn Agabus, trädde upp och gav genom Andens ingivelse till känna att en stor hungersnöd skulle komma över hela världen; den kom också på Klaudius’ tid.

Av detta förstår vi att det fanns profeter på den tiden som vi inte ens vet namnen på, och inte heller vad de profeterade. Och den profetia om hungersnöden, som Agabus frambar, den finns inte heller nedtecknad i Bibeln. Vi vet inte precis hur Agabus sa.

 I Apg. 15:32 får vi veta att Judas och Silas var profeter, men vi har inte fått veta vad de profeterade.

”I den församling som fanns i Antiokia verkade nu såsom profeter och lärare Barnabas och Simeon, som kallades Niger, och Lucius från Cyrene, så ock Manaen, landsfursten Herodes’ fosterbroder, och Saulus.” Apg. 13:1.

Dessa verkade som profeter och lärare i församlingen i Antiokia, men vi vet inte vad de profeterade, förutom att den helige Ande genom dem sade att de skulle avskilja Barnabas och Saulus för det verk som han hade kallat dem till.

Av dessa bibelord kan vi alltså förstå att det var många profetior på apostlarnas tid som inte blev nedskrivna i Bibeln, och det förekom mycket tungomålstal med uttydning där vi inte vet vad som sades.

Vi kan läsa i 1 Kor. 14:26-33.
”Vad följer då härav, mina bröder? Jo, när ni kommen tillsammans, så har var och en något särskilt att meddela: den ene har en psalm, den andre något till undervisning, en annan åter någon uppenbarelse, en talar tungomål, en annan uttyder; allt detta må nu ske så, att det länder till uppbyggelse. Vill man tala tungomål, så må för var gång två eller högst tre få tala, och av dessa en i sänder, och en må uttyda det. Är ingen uttydare tillstädes, så må de tiga i församlingen och tala allenast för sig själva och för Gud.

Av dem som vilja profetera må två eller tre få tala, och de andra må döma om det som talas. Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, då må den förste tiga. Ty I kunnen alla (så många som har profetians gåva) få profetera, den ene efter den andre, så att alla bliva undervisade och alla förmanade; och profeters andar äro profeterna underdåniga. Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens.”

Detta är alltså hur aposteln Paulus beskriver hur det ska gå till i kristna möten. Och av detta kan vi förstå att profetior och tungomålstal med uttydning, och även uppenbarelser, var vanligt i mötena på den tiden. Det måste alltså ha förekommit många profetior och tungomålstal och uppenbarelser som aldrig blivit inskrivna i Bibeln.

Somliga menar att Apostlagärningarna är bara en historisk bok, och att den kan inte användas som lärobok om Guds församling i vår tid, för det är möjligt att vi missförstår de händelser som beskrivas där. Den beskriver övergången från Gamla Testamentet och till Nya Testamentet, och Guds församlings begynnelse.

Men i 2 Tim. 3:16-17 skriver aposteln Paulus, ”All skrift som är ingiven av Gud, är nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse, till fostran i rättfärdighet, så att en gudsmänniska kan bliva fullt färdig, väl skickad till allt gott verk.”

 Apostlagärningarna utgör inget undantag. Denna skrift är också ingiven av Gud, och där finns mycket undervisning om Guds församling.

Vi behöver den helige Andes hjälp för att kunna förstå det som Paulus och de andra apostlarna har skrivit i Bibeln. Det räcker inte med att vi bara läser det i Bibeln. Samme helige Ande som uppenbarade sanningen för Paulus, han måste också uppenbara samma sanning för oss, för att vi ska förstå den.

 ”Men det må ni framför allt veta, att ingen profetia i något skriftens ord kan av någon människas egen kraft utläggas. Ty ingen profetia har någonsin framkommit av en människas vilja, utan därigenom att människor, drivna av den helige Ande, talade vad som gavs dem från Gud.” 2 Petr. 1:20-21.

Jesu liknelse om de tio jungfrurna i Matt. 25, den tolkar otrospredikanterna så att den får rakt motsatt betydelse mot vad Jesus avser med denna liknelse. Jesus framställde denna liknelse för att visa hur viktigt det är att vi är vakande och redo när han kommer. Men otrospredikanterna säger att hela Guds församling SKA SOMNA. För alla jungfrurna somnade ju. 

Vi behöver Andens nådegåvor för att kunna avslöja falska tungomålstalare och religiösa bluffmakare och bedragare. Genom Andens nådegåvor kan vi få både kunskap och visdom.

Hur kan falska profeter och villolärare fortsätta med sin verksamhet och vilseleda människor? Det är för att Bibelns sanningar inte förkunnas. Det hjälper inte om vi har en perfekt Bibel, om Bibelns sanningar inte når ut till folket. För att bekämpa villfarelsen så måste vi förkunna Bibelns sanningar.

Varför blir Bibelns sanningar inte predikade? Det är för att predikanterna själva inte tror på Guds ord. De har inte predikat sanningen om Guds församling, och inte brytt sig om att ta reda på vad kyrkorna och samfunden är för någonting.

Vad som behövs nu är en väckelse som är minst dubbelt så stark som pingstväckelsen var i sin begynnelse. Detta är mitt ständiga böneämne. En kollossal urladdning från himmelen så att alla de som vill ta Guds ord på allvar, kommer loss från alla kyrkor och samfund. Det är ju detta som är väckelse, att Guds församling blir återupprättad så att den är redo när Jesus kommer.

Pingstväckelsen var säkert en verklig väckelse från Gud. Men på grund av människors ovilja och oförmåga att ta emot Guds ord så blev väckelsen begränsad och ensidig och starkt fixerad till tungomålstalet.

Det fanns ju flera sanningar i Bibeln som man behövde komma till klarhet över. Och sanningen om dopet i den helige Ande blev bara delvis förstådd och förkunnad. Man borde också ha studerat vad Bibeln lär om Guds församling. Då kunde väckelsen ha fortsatt och blivit ännu starkare.

När Gud tänder en väckelse så är det hans mening att människor ska bli frälsta. Men när pingstväckelsen kom så var det mest sådana som redan var troende, som kom med i denna väckelse. Detta har sin naturliga orsak. Det var ju de som trodde på Jesus som samlades till bönemöten och bad till Gud om väckelse. Därför var det dessa som först fick uppleva Guds kraft och Andens nådegåvor. Och det är ju så det måste gå till. Vem ska väcka de ofrälsta om vi kristna sover? Alltså måste väckelsen börja bland dem som bekänner sig vara troende.

De ofrälsta samlas ju inte till bönemöten eller längtar efter att få uppleva något från Gud. Så de får inte del av väckelsen förrän det sker något bland de troende.

http://www.algonet.se/~allan-sv/SIDA83.HTM#nådegåvor  //Maria

2 kommentarer mars 13th, 2010 Redigera

Andens gåvor / Var och en har gåvor….

Andens gåvor. ”Men de gåvor, i vilka Anden uppenbarar sig, givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta.” 1 Kor 12:7

Vi kan börja med att titta i Romarbrevet 12 och vers 6-8 där det står om Guds olika gåvor och försöka tänka oss vem som skulle passa för en viss gåva.

En profet är ofta frimodig och bra på att uttrycka sig.

Den som tjänar är trogen och lojal.

Lärare är klartänkta och predikanter vet hur man motiverar andra.

Givare är generösa och trygga.

Administratörer kan organisera och leda andra.

Den som tröstar gläds åt att få ge av sig själv och sin tid för andra.

Det är omöjligt att kräva allt detta av en enda människa. En uttrycksfull profet är troligen inte den bästa själavårdaren och tröstaren och en lärare är kanske inte så bra som administratör. När du granskar dig själv för att förstå vem du är (låt dig inte begränsas av de gåvor som är nämnda här) ska du fråga dig hur du kan använda din utrustning till Guds förhärligande. !
De andliga nådegåvorna delas inte ut åt några få speciellt priviligierade. ALLA Guds barn är Guds gunstlingar, och i gudomlig frikostighet ger han sina gåvor åt alla.

1 Petrus 4:10 säger: ”Och tjänen varandra, var och en med en nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd.”

Denna vers uppmuntrar dig att tro att du har fått någon gåva- och den manar dig att använda den.

Gud delar inte ut sina gåvor slumpmässigt och och oberoende av mottagarens intresse. Därför står det:

”Varen ivriga att undfå de nådegåvor, som äro de största.”

Därför att gåvorna ges i en mångfald variationer och kombinationer och för en mängd skiftande uppgifter, är de

ofta omöjligt att med absolut säkerhet avgöra vilken eller vilka gåvor som är i funktion. Gåvorn agår ofta in i varandra, men allt verkar samme ene Ande.

Så var frimodig och sök dina gåvor, och förstå dem. Ditt arbete är viktigt. Sångröst t e x är inget vi skall ha för egen vinning utan för att Herren skall bli helgad…

”Försumma icke att vårda den nådegåva, som finnes i dig och som gavs dig i kraft av profetord, under handpåläggning av de äldste.” /1 Tim 4:14

……Inse samtidigt att du inte kan göra allt ensam. Var särskilt tacksam för de människor som kompletterar dig. Låt dina starka sidor komplettera ut deras svaga och tvärtom, och gläd dig över samarbete. Tillsammans ska ni bygga Guds församling.

2 kommentarer maj 31st, 2007 Redigera

Andens gåvor / Blås liv…

”Därför påminner jag dig om att du ska blåsa liv i den nådegåva från Gud som finns hos dig sedan jag lade mina händer på dig. (2 Tim 1:6)(NT-81)

Det finns ett grekiskt ord för ”blåsa liv i” . Det är anazopureo som betyder ”att tända på nytt eller hålla i full låga”. Paulus uppmuntrade Timoteus att blåsa liv i sin gåva, och han uppmuntrar oss kristna genom detta bibelord att blåsa liv i de gåvor vi fått.

Den måste hållas brinnande för att kunna fungera så som Gud har tänkt. Om inte gåvan är i funktion kan vi inte verka så som Gud vill. Fienden vill att du skall känna mindervärde och fruktan och att du inte skall komma in i det som Gud planerat för dig.

Du kanske vet vad du har för gåvor och vad tjänst du står inför, då är det viktigt att du bryter med allt som kan få dig att backa, bli försagd eller känna modlöshet. Många i Bibelns berättelser har gjort stora ting och lika många har fått modet nedtrampat och kraften att dämpas.

Elia var en sådan man som skrämde många på flykten men sprang och gömde sig för Isebel, och hans tjänst för nationen undertrycktes. När vi blir rädda och tappar modet är det lätt att tappa sin auktoritet….
Så håll din låga brinnande, blås liv i det du vet att du har, och du får se stora saker hända.

4 kommentarer maj 28th, 2007 Redigera

Andens gåvor

Andens gåvor är inte något vi använder när vi vill- utan något som vi brukar när Han vill. Andens gåvor är specialverktyg i tjänsten. Nådegåvorna är uttryck för Andens uppenbarelse. Gud bestämmer vem gåvorna skall verka genom och när. Och vi måste lära oss förstå hur gåvorna verkar, så att vi kan låta dem verka genom oss. I förra avsnittet tog jag med att de andliga nådegåvorna är nio stycken och talade om vilka de är. Här tar jag nu med dem och i korthet vad de betyder.

Visdomens ord. 1 Kon 3:16-27; Apg 8:26-29

När vi hjälper människor måste vi ha lösningar på problemen och inte bara kunna analysera dem. Visdomens ord hjälper oss att förmedla gudomliga lösningar och ge vägledning till en lösning av problemen. Visdomens ord syftar även framåt i tiden och ger vägledning om vad vi skall göra och hur.

Förmåga att skilja mellan andar Apg 16:16-18, 2 Kon 6:16-17

Denna gåva ger oss inblick i andevärlden. Beskrivs också så här: Förmåga att skilja mellan andar- förmåga att se andar. Det handlar inte bara om att se onda andar, utan det är en förmåga att skilja mellan olika andar. Då och då behöver vi se den andliga dimensionen klart. Genom denna gåva hjälper oss Gud att göra det.

Inspirationsgåvorna Atta tala tungomål på olika sätt

Mark 16:15-18, 1 Kor 14:27-28

Det handlar om övernaturliga språk som förmedlass genom den helige Ande. Tungotalet kan användas till egen uppbyggelse, och när det uttyds, till hela församlingens uppbyggelse. Alla kristna som uppfyllts av den helige Ande kan tala tungomål till egen uppbyggelse, men det tungotal som är till för offentligt bruk är en av Andens gåvor. Detta tungotal måste uttydas, så att de som lyssnar till det även kan förstå vad som blir sagt.

Uttydning av tungotal 1 Kor 14:13, 27-28

Uttydning av tungotal innebär att tungotalet tolkas till ett språk som är begripligt för den som hör på. Det handlar inte om en direktöversättning utan om en tolkning. Denna gåvan är till inspiration och uppbyggelse för dem som hör på.

Profetians gåva 1 Kor 14:4

En profetia är att en människa talar å Guds vägnar på ett begripligt språk. Man är inte profet för att man profeterar. Profetians gåva är en av Andens gåvor och ingen tjänst. En profetia skall vara till: Uppbyggelse, Förmaning, Tröst

Genom en profetia kan Gud tala direkt till människor eller till en församling. På det sättet kan Gud hjälpa männsikor direkt.

Kraftgåvorna

Trons gåva Mark 11:20-24

Alla kristna har tro. Vi är frälsta genom tron. Men här är det fråga om en extraordinär tro, som uppenbaras i vissa bestämda situationer. Vi kan möta situationer, då vi inte kan uträtta ett dugg genom den tro vi dagligen lever i. Då kan Gud ge oss en injektion av ”supertro”, som gör att vi får tro för sådant som är något utöver det vanliga.

Mäktiga gärningar ”Gåvan att utföra kraftgärningar” Joh 11:43-44, Apg 19:11-12

I Bibeln läser vi om under och krfatgärningar. Vattnet i Röda havet delades, Jerikos murar föll, solen och månen stod stilla, vatten blev till vin, Jesus gick på avttnet, döda uppstod osv. Genom denna gåva kan Gud t ex skapa, förvandla, bryta naturlagarna m m.

Nådegåvor till helande Luk 6:19, Apg 5:16

Dessa gåvor (OBS! att det står i flertal) verkar till helande från olika sjukdomar. När vi är i tjänst för att hjälpa sjuka, hjälper dessa gåvor oss att frambära Guds helande kraft till hälsa. Ofta sker detta genom handpåläggning. Alla kristna kan be för sjuka, men dessa gåvor förmedlar en rikare manifestation av helande.

Alla dessa gåvor uppenbarar sig och fungerar i enlighet med Guds vilja. Däröfr säger Bibeln: ”Inte utför väl alla kraftgärningar? Inte har väl alla helbrädgagörelsens gåvor? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?”

Att ha en eller flera sådana gåvor i sitt liv, det är det som en kristen vill, för att kunna vara till hjälp och till uppbyggelse för andra människor.

Du, o Gud, som är bara ljus, sänd stilla strålar över mina dagar, gryningsljus över min morgon, skymningsljus när kvällen kommer och ljus nog att ana stigen hela dagen. /B Karlsson

2 kommentarer oktober 18th, 2006 Redigera

Andens gåvor

 

Vi kan läsa att nådegåvorna är uttryck för Andens uppenbarelse. (1 Kor 12:7) Det innebär alltså att den helige Ande uppenbarar sig genom en tjänst, för att göra något speciellt. Gud bestämmer vem gåvorna skall verka genom och när. Och vi måste lära oss förstå Hur gåvorna verkar, så att vi kan låta dem verka genom oss.

De nio andliga nådegåvorna:

Uppenbarelsegåvorna:

Visdomens ord; Kunskapens ord; Förmåga att skilja mellan andar.

Kraftgåvorna:

Tro; Helandets gåvor; Kraftgärningarnas gåva

Inspirationsgåvorna:

Att tala tungomål på olika sätt; Uttydning av tungotal; Profetians gåva

Alla dessa gåvor uppenbarar sig och fungerar i enlighet med Guds vilja. Därför säger Bibeln: ”Inte utför väl alla kraftgärningar? Inte har väl alla helbrädgagörelsens gåvor? Inte talar väl alla tungomål? Inte kan väl alla uttyda?”  1 Kor 12:29-30

Vi vet att svaret är nej. Alla ser inte dessa gåvor verka i sina liv och i sin tjänst. Men vi kan sträcka oss ut efter mäktigare och rikare manifestationer av Guds Ande, så att fler gåvor verkar genom fler människor. I och med det kommer Gud att nå ut till fler människor, och fler kommer att få hjälp.

Forts följer…

2 kommentarer oktober 17th, 2006 Redigera