Lämna världen. Ja lämna världen och se på Jesus och lyd honom. Se denna korta video och kom till klarhet om vad människan bör göra för att verkligen tillhöra Gud! Har du eld i hjärtat för att se vad han vill med ditt liv?
Gör JESUS till HERRE i ditt liv.
A.W. Tozer – Playing at Religion VIDEO:
Gud vanäras i den moderna läran om andlig krigsföring
Respons på den dåliga teologi som anammas av lärare i andlig krigsföring
– av Bob DeWaay
Från: http://bibelfokus.se/dominion
*
”HERREN har ställt sin tron i himlen, hans konungavälde omfattar allt.” (Psalm 103:19)
”Och han har av en enda människa skapat alla människor och folk, för att de skall bo över hela jorden. Han har fastställt bestämda tider och utstakat de gränser inom vilka de skall bo” (Apg 17:26)
”Varje människa skall underordna sig den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är insatt av honom.” (Rom13:1)
Många populära lärare ifrågasätter Guds suveräna rådslut över sin egen skapelse. Deras obibliska scenario lyder så här: ”Gud gjorde Adam till världshärskare; Adam begick ’högförräderi’, och överlät det herraväldet över jorden till Satan; och Kristi förlossargärning var att återerövra sitt förlorade herravälde”. Enligt denna teologi, överlämnade Kristus världsherraväldet till kyrkan, när Han steg upp till himlen. Kyrkan, i sin tur, förlorade det åter till Satan, på grund av okunskap, otro, och oenighet. Nu i dessa sista dagar, blir påstådda profeter och apostlar uppresta, för att ta kontrollen över de sataniska styrkorna i himlarymderna, och kristna världen. Detta sker genom att kyrkan tar över städer genom att binda och kasta ut de mörkrets andemakter som regerar över dem. Många lärare av denna herraväldesteologins andliga krigsföring anammar detta tillvägagångssätt, som kan skilja sig åt i smärre detaljer.
’Herraväldesscenariot’ [dominionismen] och dess underliggande teologiska antaganden är obibliska. Vi ska gå igenom dessa olika lärosatser punkt för punkt, och jämföra dem med vad Bibeln säger. Citat från populära lärare som anammat olika nya läror om andlig krigsföring kommer att ges, för att visa hur vittspridda dessa idéer har blivit.
Herraväldesteologin har sin utgångspunkt i detta antagande: Adam gavs inte bara herravälde över den icke-mänskliga skapelsen, utan över hela världen, andligt och politiskt. Somliga går så långt att de menar att Adam var “gud” över jorden. Exempelvis undervisar Kenneth Copeland:
”Guds orsak till att skapa Adam var hans önskan att reproducera sig själv. Jag menar, en reproduktion av honom själv… Han [Adam] var inte lite lik Gud, han var inte nästan lik Gud, han var inte ens underställd Gud. Det här är svårt för vår mänskliga hjärna att förstå, men jag säger er bara vad Bibeln har sagt.”
Copeland undervisar vidare att Adam hade totalt herravälde över jorden. Earl Paulk har en annan version av detta:
”Den enda platsen under Guds herravälde vid den tiden var Edens lustgård, given till Adam och Eva. Andar kontrollerade fortfarande jorden, men Gud sade till Adam och Eva att ta herravälde över dem.”
Ett genomgående tema i dominionistisk andlig krigsförings-teologi är att Guds auktoritetssfär är begränsad. Det är som om delegerandet av auktoritet vore detsamma som att förlora den.
Nästa steg i utvecklingen av denna lära är maktöverföringen från Adam till Satan. Ed Silvoso skriver:
”På grund av att Adam, Guds ställföreträdare på jorden, överlät sitt lagliga herravälde till Satan, så blev Gud tvungen att erkänna Satans lagliga ställning, trots det falska sätt den hade vunnits.”
Kenneth Copeland beskriver situationen efter att Adam ”begick högförräderi, använde den auktoritet, och överlämnade den i händerna på en främmande ande.” Resultatet blev att, ”Nu stod Gud bokstavligen på utsidan, som åskådare.” Copeland betonar åter denna punkt: ”Efter att Adam hade överlåtit den, så hade inte Gud längre någon auktoritet här.” Enligt denna populära undervisning, låg jorden, dess invånare, och till och med dess andevarelser utanför Guds auktoritetssfär. Satan påstås ha erhållit lagligt herravälde över jorden av Adam, och Gud måste erkänna Satans auktoritet.
Om det vore sant, så var tydligen de bibliska författarna helt omedvetna om det. Det Gamla Testamentet betonar Guds universella auktoritet över allt – det inkluderar Satan. I exempelvis Jobs Bok, så måste Satan be Gud om tillåtelse för att få röra Job (Job 1:6-12). Psalmförfattaren beskriver Guds auktoritet:
”Ty Gud är konung över hela jorden, lovsjung honom med en psalm. Gud är konung över hednafolken, Gud sitter på sin heliga tron. Folkens främsta samlas som Abrahams Guds folk. Ty jordens sköldar tillhör Gud, högt är han upphöjd.” (Ps 47:8-10)
Till och med när de onda smider onda planer, och utför dem, så verkar de ovetandes för Guds syften, som Josef sa till sina bröder:
”Ni tänkte ont mot mig, men Gud har tänkt det till godo genom det som nu har skett för att bevara många människors liv.” (1 Mos 50:20)
Till och med vår Herres korsfästelse, som genomfördes av onda människor, var ’Guds förbestämda plan’. (Apg 2:23-24)
Bibeln presenterar knappast Gud som saknandes laglig rätt till sin egen skapelse. Abraham kallade Gud ”hela jordens domare”. (1 Mos 18:25) I Hesekiel 18:4 sa Gud, ”Se, varje levande själ tillhör mig,” Detta till trots, påstår många populära lärare att Gud har förlorat herraväldet över jorden till Satan. I Apostlagärningarna 17:26 beskriver Paulus hur Gud har bestämt “gränserna” för alla nationer, vilket är en återspegling av 5 Mos 32:8. Gud använde till och med hedniska kungar, som persern Cyrus, för att göra sin vilja och låta ära sig. (Jesaja 45:16). Det är otänkbart att Gud skulle kunna bestämma nationernas gränser, om han saknade laglig auktoritet över jorden.
Ett annat mäktigt motexempel till denna teori är Jona och Nineve. Ingen kastade ut [andliga] makter och krafter från Nineve. Staden var extremt ond, välkänd för sitt våld och förtryck. Jona ville inte ens att Nineve skulle omvända sig. (Jona 4:2). Att hela staden omvände sig är inte tack vare någon mänsklig strategi för andlig krigsföring. Nineves omvändelse var Guds verk, med den enda mänskliga hjälpen från en man som inte ville ha något att göra med det.
Nästa fel i den dominionistiska omskrivningen av Bibelns lära är att man ändrat på syfte av Jesu offer. Kristus dog, resonerar man, för att Gud skulle kunna återta vad Adam hade överlämnat åt Satan. Historiskt sett, kallas detta för “lösenteorin” om Jesu offergärning. Denna teori dök upp tidigt i kyrkohistorien, men förlorade till förmån för den mer bibeltrogna läran om ställföreträdande offer. Här följer en summering av “lösenteorin”:
”I denna situation offrade Gud Kristus till den Onde i utväxling för syndare. Satan tog villigt emot offret, då han insåg att han fick mer än vad han gav upp. Men när han hade fått Kristus ner i helvetet, så insåg han att han inte kunde hålla honom kvar. På den tredje dagen uppstod Kristus i triumf, och Satan blev lämnad utan vare sig gisslan eller lösensumma.”
Det är vanligt att populära “trospredikanter” dekorerar denna teori med dramatiska berättelser av hur Kristus kämpade i helvetet med Satan, och en del påstår till och med att Kristus gjorde detta som endast en man – att han hade förlorat sin gudomlighet.
Lösenteorin är förknippad med herraväldesläran om andlig krigsföring i sin påstådda förklaring till hur Gud kunde återerövra laglig auktoritet över jorden och människorna. Exempelvis, ger Ed Silvoso denna förklaring:
”Innan Jesu seger på Golgata, skulle Gud inte utmana Satan direkt i frågor rörande människan och världen under hans kontroll. Om han gjort det, skulle Satan ha kunnat kalla Gud för en överträdare.”
Han fortsätter att förklara, att sända Jesus var det ända sättet att “lagligen” återta styret över jorden.
Denna teori vanärar Gud. Den bygger på antagandet att Gud måste betala en skuld till Satan för att få tillbaka sin egen skapelse. Det denna teori fräckt ignorerar, är det faktum att människan stod i skuld till Gud, och var rätteligen under Guds vrede! Vi stod under lagens förbannelse (Gal 3) och väntade evig förtappelse. Bibeln använder termen “nådastol” [ordagrant “soningsställe”], som i Romarbrevet 3:25:
”Honom har Gud, genom hans blod, ställt fram som en nådastol, att tas emot genom tron. Så ville han visa sin rättfärdighet,”
Offerblodet hälldes ut på nådastolen för att tillfredsställa Guds vrede över synden. Jesu offer handlar om att vi blir frälsta från Guds vrede, inte om att Gud blir frälst från Satans påstådda lagliga rätt över Guds egen skapelse.
”När vi nu står som rättfärdiga genom hans blod, hur mycket säkrare skall vi då inte genom honom bli frälsta från vredesdomen.” (Rom 5:9)
När man lärt ut att Kristus återvann Guds lagliga rätt till sin egen skapelse, så går lärare i andlig krigsföring vidare med att förklara varför världen fortfarande är en enda röra. Problemet är kyrkan. Enligt deras teorier, så vann Kristus seger, och sitter högt över alla härskare och välden (Ef 1:20-22), vilket är sant. Kristus har all auktoritet. Men man påstår att kontrollen över “himlarymderna” måste vinnas av kyrkan. Kristi upphöjda position är till ingen nytta, om kyrkan, till vilken han har delegerat all makt (kom ihåg att man antar att delegerad auktoritet innebär förlorad eller överförd auktoritet), tappar bollen. Det som hände Adam kan potentiellt hända igen.
Detta problem förklaras på flera sätt av olika lärare. Ed Silvoso lär:
”Kyrkan har nu potentiellt satts i kontroll över himlarymderna, en gång behärskade av ’prinsen av luftens välde’. Men kyrkan måste gå in och övervinna fienden för att återta himlarymderna i sin Herres namn, så att de av Satan fängslades ögon öppnas.”
Självklart levde kyrkan i okunskap i nära tvåtusen år, till dess att moderna lärare i andlig krigsföring kunde komma och upplysa oss. Predikan av evangelium, tro på Gud, och pånyttfödelse i den Helige Ande antas förhindrat innan kyrkan tar ”kontroll” över ”himlarymderna”.
Kyrkan fick aldrig i uppdrag att kontrollera himlarymderna. Betänk detta: Jesus berättade för Petrus att Satan hade begärt “tillåtelse” från Gud att sikta Petrus som vete (Luk 22:31). Gud, med sin suveräna översikt över universum, gav Satan tillåtelse, vilket bara ledde till Petrus omvändelse och följande tjänst. När vi väl har fått kontroll på himlarymderna, kommer Satan då be oss, snarare än Gud, om tillåtelse? Har kyrkan tillräcklig kunskap, vishet, och makt att regera en sfär som bara bitvis finns återgiven i Bibeln, och att styra denna sfär för allas bästa? Jag skulle inte tro det. Kyrkan är varken designad eller utrustad för det. Gud har kontrollen över himlarymderna. Vadhelst Guds rådslut tillåter Satan och hans onda anhängare att göra, kommer endast att resultera i vinning för Guds folk, och vara till ära för Guds omutbara syften. (Läs Rom 8:28-39). Kristus gav kyrkan auktoritet att ”göra lärjungar”, inte att ta kontroll över himlarymderna.
Många lärare i andlig krigsföring vränger Skriften för att få det att framstå som om vi ska härska över jorden och himlarymderna. Man citerar följande stycke:
”Allt lade han under hans fötter, och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.” (Ef 1:22-23)
Antagandet är att Gud satte kyrkan som huvud över allt, så att vi som hans kropp kan utöva auktoritet över ”allt”. Men texten säger inte att han gav ”huvudrollen” över allting till kyrkan, utan att han gav ”honom, som huvud över allt, till kyrkan”. Det är en enorm skillnad. Vi har tagit emot Kristus, inte “huvudrollen”. Kristus regerar, och Satan måste fortfarande be om lov, som i fallet med Petrus. Vår trygghet finns i Kristus och i hans goda styre över sin skapelse, inte i vårt påstådda herravälde i hans ställe.
De som lär ut herraväldeslärans andliga krigsföring tror att Gud är utlämnad åt kyrkans agerande. De lär ut att Gud är ”utsatt”, och kraftigt begränsad i översynen av sin egen skapelse. Exempelvis, så undervisar Silvoso att kyrkan har makt att överlämna jorden och himlarymderna till Satan. Han skriver:
”Satans enda alternativ är att försöka lura kyrkan, Guds agent på jorden, att överlämna åt honom det som har anförtrotts i hennes vård av Gud, ganska likt det han gjorde mot Eva, och sedan mot Adam, i lustgården.”
Han upprepar ofta temat att kyrkan står i position att ge jurisdiktion (laglig rätt) över den andliga sfären, och därmed även över jordens städers öde till Satan. Gud skulle då kunna hamna tillbaka i det sorgliga läge som dessa lärare påstår rådde under det Gamla testamentet.
Vi borde inte se Gud som utsatt och begränsad ens med avseende på vårt gudagivna ansvar att predika evangelium. Ändå skriver Silvoso:
”Bön opererar i sfären av Guds självpåtagna begränsningar. Dessa är områden där Gud, av för oss okänd anledning, väljer att begränsa sina valmöjligheter, och som en konsekvens, sin handlingsfrihet.”
En annan lärare i andlig krigsföring säger: ”Vad sårbar Gud har gjort sig själv för vår skull!” Kristus bygger sin församling. Gud utväljer människor ur den fördömda massan, och sänder dem ut med sitt frälsande budskap. Aldrig att Gud kallar oss att vara kosmiska härskare, eller mästare av universum, som han skulle ha backat undan för, för att lämna oss, eller djävulen att råda.
För att visa att jag inte överdriver deras påståenden, fundera på detta uttalande av Francis Frangipane, som gör anspråk på att ha sålt hundratusentals böcker om andlig krigsföring:
”Den kyrka som framgångsrikt för krig mot Isebel kommer att vara den kyrka som ärver den härliga ’Morgonstjärnan’, vilket kommer att vara en synlig, yttre ära, som symbol för en dold, inre renhet. Det kommer att vara en kyrka som utövar ’auktoritet över nationerna’, på grund av att hon har besegrat Isebels ande, som försökte avkläda Guds tjänare deras auktoritet.”
Han antar att Isebel i Uppenbarelseboken 2:20 är en ande som för närvarande kontrollerar mycket av samhället och kyrkan. Isebels huvudsakliga fiender är moderna profeter, som är “Elia” kommen i anden, innan Herrens återkomst. Han uttrycker:
”När man ser Isebel så påtagligt manifestera sig själv, så bekräftar det bara att Elias ande också är här, och bringar omvändelse och reser upp krigande profeter över hela vårt land.”
I linje med herraväldeslärans vanliga anspråk, förutsätter detta att kyrkan genom historien tillät sig själv och resten av samhället att behärskas av Satans agenter, men att det nu kommer nya profeter med nya uppenbarelser, som kommer att föra oss till världsherravälde.
När man nu har bestämt att kyrkan har rollen att råda över himlarymderna i Kristi ställe, bjuder herraväldeslärarna i andlig krigsföring på flera teorier om hur man kan avgöra om vi eller Satan har övertaget. En nyckelprincip är den påstådda makten i ord. Frangipane skriver:
”Kristus, som vår bekännelses Överstepräst (Heb 3:1), tar våra ord – må de vara i tro eller i otro – och gengäldar oss evigt liv i proportion till våra ord.”
Det antas i denna lära att Kristi prästerskap är begränsat till sina ord. Denna inkorrekta och inadekvata bibliska exeges gör det stora misstaget att få ordet ”bekännelse” att innebära att Kristi prästerliga roll begränsas till sina ord. Vi bekänner Kristus som vår Överstepräst, är författarens mening. Frangipanes misstolkning upphöjer våra ord på Kristi bekostnad. Larry Lea betonar också ordens makt:
”Djävulen kan inte veta alla dina tankar. Men han kan veta vad du säger. Dina ord kan ge honom den ingång han behöver för att verka ondska.”
Det här är ett gemensamt tema i dominionistlägret. Silvoso lär ut att vi skapar ”jurisdiktion” (laglig rätt) för Satan genom ilska, oförlåtelse, eller oenighet. Han resonerar:
”Så snart en sådan jurisdiktion är skapad, så kan Satan och hans demoner invadera de himlarymder som de tidigare evakuerats från. Och detta kan de göra, därför att kristna, genom outredd vrede, förnekar vikten av det exempel som ges i Efesierbrevet 3:9-10, genom att undanhålla varandra nåd.”
Djävulen får tydligen jurisdiktion i himlarymderna varje gång kristna blir arga (jämte andra problem, som att man inte samsas med andra kyrkor i samma stad). Om vi säger fel ord, inte går med på dominionismens program för andlig krigsföring, insisterar på renlärighet på bekostnad av enhet, eller bara är okunniga om naturen, identiteten eller planerna hos de olika andliga krafter som verkar i världen, så gör vi oss skyldiga till att ha placerat Satan i auktoritet över våra städer och nationer. Jag överdriver inte deras position; den genomsyrar allt de skriver. Om allt detta är sant, vad finns det då för hopp? Enligt denna lära, så är det inte Gud som är vårt hopp, utan våra ord, vår ”uppenbarelsekunskap”, våra strategier, och vår vilja att underordna oss dessa rörelsers profeter, som är vårt hopp!
Vi kan inte ens hoppas på Jesu återkomst, enligt vissa. Earl Paulk skriver: ”Om inte kyrkan utövar sin auktoritet, så kommer Jesus Kristus aldrig att återvända.” Med tanke på dessa lärors antaganden, så är det svårt att se hur det kan finnas något hopp. Kristi suveräna auktoritet har tydligen blivit sårbar för att dribblas bort av hans efterföljare till djävulen, genom deras svagheter och tendenser att komma tillkorta i kristen perfektion. Satan får allt mer jurisdiktion! Silvoso betonar:
”Dessa två element [ilska, och att misshaga Anden] tillåter djävulen och hans onda styrkor att träda in i jurisdiktion i de [himlarymder] sfärer, som skapats genom vår olydnad. Eftersom Satan inte kan utmana Jesu auktoritet, så utmanar han kyrkan i sfären av delegerad auktoritet. I sin essens är det en upprepning av vad han gjorde i Edens lustgård.”
Vi skulle påstått kunna ge Kristi auktoritet tillbaka till Satan – som om djävulen någonsin hade haft det!
Makten i våra ord ses som en kreativ kraft som vi måste etablera under Guds rådande. Under en sektion med rubriken ”Att Skapa med Gud”, skriver John Dawson:
”På grund av att vi är lagliga förvaltare av denna planet, så är det viktigt för en människa att tala ut auktorisering för änglarna att agera.”
Vårt herravälde ska tydligen innebära makten att ”binda och lösa” (jag har skrivit tidigare om felanvändningen av denna fras), som vi kan åberopa enligt Matteus 18:18. Dawson fortsätter:
”Inom vår herraväldesrätt ingår privilegiet att tala i existens Guds syften, när Han förmedlar Sina tankar till oss.”
Herraväldesläran ser ord, kopplat med enhet och tro, som krafter som ger människor makt att ”etablera verklighet”.
Flera herraväldesförkunnare använder berättelsen om Babels torn som exempel på denna påstådda mänskliga kraft. Den mänskliga kraften i ord och i enhet, påstår de, kan användas av vem som helst, för gott eller ont. De påstår även att det var mänsklig enhet som låg till grund för Pingstdagen. Man menar tydligen, att om kyrkan enas och använder de tekniker vi diskuterat, så kan vi skapa ett kristet herravälde över hela planeten, utan att Jesus kommer åter. Vi har utlovats större mirakler än de Jesus gjorde, större väckelse än i Apostlagärningarna, och makt och auktoritet tidigare okänd i kyrkohistorien. Allt detta medan Gud är ”utsatt, sårbar” och på något vis har förlorat sin suveräna kontroll över sin egen Skapelse.
Ett exempel på hur långt vissa kan gå i att vränga Skriften, återfinns i Francis Frangipanes förklaring till Babels torn. Han citerar Första Mosebok 11:6, och kommenterar:
”Han [Gud] sa att vad människan än föresatte sig att göra, det hade hon förmågan att åstadkomma.”
Inte exakt så. HERREN sade:
“Se, de är ett enda folk och de har ett enda språk. Detta är deras första tilltag, och härefter skall ingenting vara omöjligt för dem vad de än beslutar sig för.” (1Mos 11:6)
De föresatte sig att bygga Babels torn, och det hade de också gjort, om inte Gud hade gripit in. En enad, fallen mänsklighets föresatser och intentioner är onda (1Mos 6:5). Gud valde att inte låta dem förverkliga den fulla potentialen av sina onda intentioner, att fullgöra det de föresatt sig, utan att underordna sig Guds auktoritet.
Frangipane illustrerar vad han tror versen menar genom att citera mänskliga bragder och storverk. Han kommenterar sedan:
”Ännu idag är dessa saker del av vår värld, på grund av människans makt att etablera verklighet. Om en människas sinne kan föreställa sig något, och han kan få sina medmänniskor att tro på det, så kan deras andar åstadkomma det. Och med få undantag, blir ingenting omöjligt, även för en så liten grupp som två eller tre, när de väl tror att någonting kan hända.”
Detta skiljer sig knappast från den populära, ofta upprepade New Age devisen, ”vad helst en människa kan föreställa sig, det kan hon också åstadkomma.”
Första Mosebok 11 lär oss hur det är Guds suveräna kraft som griper in i mänskliga affärer, inte någon ”enhetens inneboende kraft” som vem som helst kan nytta för att ”etablera verklighet”. Ändå manar herraväldeslärarna i andlig krigsföring kyrkan att använda enhetens påstått inneboende kraft, för att ta kontrollen över städer och nationer. Fundera på detta: vad var det som hände vid Babels torn? De byggde aldrig klart det. Gud grep in, förbryllade deras språk, och spred ut dem över hela jorden. Hur kan ens någon kristen lärare påstå att denna incident visar på obegränsad mänsklig förmåga att skapa, och att Gud på något sätt skulle ha förlorat kontrollen över sin skapelse, både i Gamla Testamentet och i Nya? Incidenten visar på Guds obegränsade, suveräna makt att gripa in i mänsklig historia för att fullborda sina syften!
Pat Robertson använder samma bibeltext på liknande sätt. Efter att ha citerat 1 Mos 11:6-8 kommenterar han: ”Guds utvärdering är rakt på sak: En enad mänsklighet blir absolut överväldigande.” Vad svårt det verkar vara för moderna evangelikaler att hitta Guds suveränitet någonstans, även där den är som kraftfullast demonstrerad. Det här är för sorgligt. Många har köpt in sig på en människotillverkad teologi som vanärar Gud. Denna teologi kommer inte att resultera i avhysandet av ”andemakter och herravälden”, kristet herravälde över städer, eller en värld under kristna ”överherrars” herravälde. Den kommer bara att resultera i en kyrka som är lamslagen av rädslan att om en ”negativ bekännelse” yttras, eller om det blir nödvändigt att korrigera felaktigheter, snarare än att ta del i en urvattnad ekumenik, så har vi givit Satan jurisdiktion över planeten, och Gud kommer att lämnas kvar på utsidan, som en åskådare.
Nero är känd för att ha beskyllt kyrkan för Roms brännande. De romerska hedningarna förföljde regelbundet de kristna, och påstod att de bar ansvaret för allt dåligt som hände i deras städer. Tertullianus [kyrkofader från andra århundradet] kommenterade detta:
”Om Tibern höjer sig så högt som stadsmurarna, om Nilen inte sänder sitt vatten över fälten, om skyarna inte ger något regn, om det blir en jordbävning, om det kommer hungersnöd eller farsot, direkt skallar ropen, ’Iväg med de kristna till lejonen!’ Vad? Ska ni ge sådana folkskaror till ett ensamt djur?”
Vilken ironisk skruv, när vår dags kristna lärare beskyller kyrkan för vad som än händer i en stad! Ed Silvoso betonar: ”Stadens tillstånd är alltid resultatet av kyrkans tillstånd.” John Dawson påstår: ”Vi som troende håller våra städers öde i våra händer. Väckelse eller dom, vilket blir det?”
Man undrar varför Paulus inte berättade om dessa läror för de kristna i Rom. Varför led de sådan förföljelse (Paulus blev slutligen martyr där), när de enkelt kunde ha använt makten i sina ord för att etablera verklighet, komma i total enhet, bundit stadens ’starke man’, proklamerat herravälde över staden för kyrkan, och haft en sådan väckelse att inget hedniskt motstånd hade blivit kvar. Alla de hemskheter som hände kristna i Rom under de följande tvåhundra åren hade kunnat undvikas.
Dessa läror inte bara vanärar Gud, de vanärar trofasta kristna som predikat evangeliet under de senaste två tusen åren. Världens städer är fortfarande hedniska. Tydligen visste inte de kristna missionärerna genom historien hur man skulle ta herravälde över andemakter. Må Gud hjälpa oss att ära honom genom att erkänna hans suveräna kontroll över sin egen skapelse, och omutbarheten i hans eviga syften.
Historien om Gud, människan och evigheten handlar inte om en kosmisk löpartävling med osäker utgång. Guds eviga syften är inte ansträngda, kompromissade, och riskerar inte heller att omintetgöras av människa eller djävul. Gud kommer att fullborda alla sina syften för sin kyrka, för Israel, och för mänskligheten, oavsett dessa falska läror. Han kommer att göra detta genom evangeliets enkla budskap.
”Jo, eftersom världen i sin visdom inte lärde känna Gud i hans vishet, beslöt Gud att genom den dårskap som vi predikar frälsa dem som tror.” (1 Kor 1:21).
Historien vilar i Guds händer, inte våra. Vår del är att tro på hans Ord, och hedra honom med vår beroende lydnad.
Översättningen gjord av en av BibelFokus vänner.
Originalartikel på engelska med källhänvisningar finns via nedanstående länk:
http://cicministry.org/commentary/issue48.htm
*
Att lyda skriften är viktigare än att bara ha en vers att citera, så läs bibeln dagligen och tillämpa dess sanningar i ditt liv. Då kommer ditt “svärd” alltid att vara skarpt.
Vi utsätts för frestelser och för allaehanda saker som kan skrämma, och satan går omkring som ett rytande lejon för att förstöra och förgöra och helst döda människan. Djävulen satte Jesus på prov under fyrtio dagar. Läs om Jesus och frestelserna från satan och Jesu svar! Matteus kapitel 4.
*Och jag kom att tänka på:
Jag såg ett program om Prärievargar i går kväll/fredag 22/3 och det var riktigt läskigt. Prärievargarna, coyote, är tydligen en slags vargar och är nu så tama och hungriga att de kommer längre och längre in i det mänskliga samhället.
Programmet visar hur de idag finns i USA i städer som, Los Angeles, New York (där fanns en sådan prärievarg på en resaturang/pub/), vidare finns de i Chicago och i Colorado. De bor i de grönskande parkerna i städerna. (Filmade)
Nu är man rädd i städerna för prärievargarna går så långt att de anfaller små barn (filmat) och människans bästa vän hunden! (filmat).
Det står i Uppenbarelseboken om att människor skall attackeras av vilda djur, och det kommer att stämma en dag. Falska profeter vill också förstöra för människan och lura av dem Guds ord och kärlek.
Upp 6:8 Och jag såg, och se: en gulblek häst. Och han som satt på den hette Döden, och helvetet följde efter honom. Och åt dem gavs makt över en fjärdedel av jorden, makt att döda med svärd och med svält och med pest och genom jordens vilda djur.
När man är trött och hungrig och ledsen/deppad och har bekymmer, det är då satan brukar sätta in sina strategiska frestelser och hemskheter, därför bör vi vara lärda i bibelns ord och kunna veta vad vi ska göra.
Läs Guds Ord.
Man visste ju faktiskt inte vad man gjorde då man korsfäste och dödade Jesus. Fariséerna visste men folket då ?? Vi vet idag vad som skedde då och varför, men det måste ha varit högst förvirrande och svårt att förstå då. Messias skulle lida, så var det sagt genom profeterna, och lärjungarna var lärjungar och var inte bättre än vi, och de hade också svårigheter med att tro och förstå. De hade inget nya testamente att gå efter och förstå att Jesus kom med nya tider och att han förklarade buden.
Redan tidigt talade man också om att ÅNGRA SIG, OMVÄNDA SIG och att sträva efter att få sin synd utplånad. Man bör tala så idag också men det sker inte så ofta numera. Idag skall man ju vara Gud själv. Har man glömt Guds Ord? Den frågan ställer jag mig ofta, gör du det med? Vi kan läsa om dessa saker i texten nedan, det är Guds Ord:
Apg 3:11-26
Petrus vittnar om Livets furste
Text:
11 Då mannen höll sig till Petrus och Johannes, skyndade allt folket fram till dem i den pelarhall som kallas Salomos pelarhall. De var utom sig av häpnad.
12 När Petrus såg det sade han till folket:”Israeliter, varför är ni förvånade över det här, och varför stirrar ni på oss, som om vi av egen kraft eller fromhet hade gjort att han kan gå?
13 Nej, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, våra fäders Gud, har förhärligat sin tjänare Jesus, som ni utlämnade och förnekade inför Pilatus, när denne hade beslutat att frige honom.
14 Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och begärde att få en mördare frigiven.
15 Livets furste dödade ni, men honom har Gud uppväckt från de döda. Det är vi vittnen till.
16 Och genom tron på hans namn har det namnet gett styrka åt denne man, som ni ser och känner. Tron som det namnet skänker har gett honom full hälsa så som ni alla ser.
17 Nu vet jag, bröder, att varken ni eller era rådsherrar visste vad ni gjorde.
18 Men Gud har på detta sätt låtit det gå i uppfyllelse som han har förutsagt genom alla sina profeter, att hans Messias skulle lida.
19 Ångra er därför och vänd om, så att era synder blir utplånade
20 och tider av vederkvickelse kommer från Herrens ansikte och han sänder Messias som är bestämd för er, nämligen Jesus.
21 Honom måste himlen ta emot tills de tider kommer då allt det blir återupprättat, som Gud har förkunnat genom sina heliga profeters mun från urminnes tid.
22 Mose har sagt: En profet som är lik mig skall Herren er Gud låta träda fram åt er, ur era bröders krets. Lyssna till honom i allt vad han säger er.
23 Men var och en som inte lyssnar till den profeten skall utrotas ur folket.*
24 Alla profeterna, så många som har talat från Samuel och framåt, har också förkunnat dessa dagar.
25 Ni är barn till profeterna och arvtagare till förbundet som Gud slöt med era fäder, när han sade till Abraham: I din avkomma* skall alla folk på jorden välsignas.*
26 För er först och främst har Gud låtit sin tjänare träda fram, och han har sänt honom för att välsigna er genom att vända var och en bort från sina onda gärningar.”
*
Petrus berättar alltså om Jesus och om vem han är, att man hade förkastat honom och varför det var så ödesdigert. Han lät dem veta att Gud fortfarande gav dem en möjlighet att välja att tro och ta emot Jesus.
Den möjligheten har alla människor i dag också, att ta emot Jesus och få tro. Ta den och få evigt liv!
Gud är god, det vill jag skriva igen och igen. Nu har denna sidan fått ett nytt utseende och Gud är god som har låtit mig få hjälp med att uppdatera den och att få skriva här igen. Det är roligt att det fungerar och att Guds Ord kan få komma ut.
Att ha tålamod är kanske inte det lättaste och det är något man får kämpa med att lära sig att ha – jodå, jagvet. Om vi vill lyssna till Gud och höra vad han säger så lär man sig så småningom förstå att det är hans vilja som skall ske och allt sker så som HAN vill ha det, och det sker för vårt eget bästa., så också denna gång med bekymmer med uppdateringen här.
Vi kan inte kommendera eller tvinga Gud till något, allt han gör det gör han för att vi ska växa och vara lydiga lärjungar. Han ger oss liv och han ger oss också evigt liv- om vi vill. Vill du ha evigt liv? och tror du att sådant existerar? det gör det. Fortsätt läs här på sidan om Jesus och hur han föddes, predikade evangelium, hur han dog på ett kors och UPPSTOD igen från döden! Han kommer tillbaka en dag och om det läser du också här. Välkommen tillbaka hit du som brukar läsa här och välkommen till dig som är här för första gången./Maria
*
Hebr 11:1-40 berättar för dig om:
Trons människor
Text: 1 Tron är en övertygelse om det man hoppas, en visshet om det man inte ser.
2 Genom tron fick fäderna sitt vittnesbörd.
3 Genom tron förstår vi att världen har skapats genom ett ord från Gud, så att det vi ser inte har blivit till av något synligt.
4 Genom tron bar Abel fram ett bättre offer åt Gud än Kain, och genom tron fick han det vittnesbördet att han var rättfärdig, eftersom Gud själv bekände sig till hans offer. Och genom tron talar han, fastän han är död.
5 Genom tron togs Hanok bort utan att möta döden. Och man fann honom inte mer, ty Gud hade tagit honom till sig. Innan han togs bort, hade han fått det vittnesbördet att han funnit nåd hos Gud.
6 Men utan tro är det omöjligt att behaga Gud. Ty den som kommer till Gud måste tro att han är till och belönar dem som söker honom.
7 I tron byggde Noa i helig fruktan en ark för att rädda de sina, sedan Gud hade varnat honom för det som ingen ännu hade sett. Genom tron blev han världen till dom och ärvde den rättfärdighet som kommer av tro.
8 I tron lydde Abraham, när han blev kallad att dra ut till det land som han skulle få i arv, och han begav sig i väg utan att veta vart han skulle komma.
9 I tron levde han som främling i det utlovade landet. Han bodde i tält tillsammans med Isak och Jakob, som var medarvingar till samma löfte.
10 Ty han väntade på staden med de fasta grundvalarna, den som Gud har format och skapat.
11 Genom tron fick också Sara kraft att bli mor för en avkomma fast hon var överårig. Hon litade på honom som hade gett löftet.
12 Därför fick också en enda man barn, talrika som stjärnorna på himlen och oräkneliga som sandkornen på havets strand, detta trots att han var så gott som död.
13 I tron dog alla dessa utan att ha fått det som var utlovat. Men de såg det i fjärran och hälsade det och bekände sig vara gäster och främlingar på jorden.
14 De som talar så visar därmed att de söker ett hemland.
15 Om de hade menat det land som de gått ut ifrån, hade de tillfälle att vända tillbaka dit.
16 Men nu längtade de till ett bättre land, det himmelska. Därför blygs inte Gud för att kallas deras Gud, ty han har ställt i ordning en stad åt dem.
17 I tron bar Abraham fram Isak som offer, när han blev satt på prov. Ja, sin ende son bar han fram som offer, fastän han hade fått löftena.
18 Och till honom hade Gud sagt: Genom Isak skall du få dina efterkommande.
19 Abraham räknade med att Gud hade makt till och med att uppväcka från de döda. Därifrån fick han honom också tillbaka, bildligt talat.
20 I tron gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider.
21 I tron välsignade den döende Jakob var och en av Josefs söner och tillbad, lutad mot änden av sin stav.
22 I tron påminde Josef, när han låg för döden, om Israels barns uttåg och gav befallning om vad som skulle göras med hans ben.
23 I tron hölls Mose efter sin födelse gömd av sina föräldrar i tre månader. De såg att det var ett vackert barn och lät sig inte skrämmas av kungens påbud.
24 I tron vägrade Mose som vuxen att låta sig kallas Faraos dotterson.
25 Han valde att hellre bli illa behandlad tillsammans med Guds folk än att en kort tid leva i syndig njutning.
26 Han räknade Kristi smälek som en större rikedom än Egyptens alla skatter, ty han hade sin blick riktad på lönen.
27 Genom tron lämnade han Egypten utan att frukta för kungens vrede. Därför att han liksom såg den Osynlige härdade han ut.
28 I tron firade han påsken och beströk dörrposterna med blod, för att fördärvaren inte skulle röra vid deras förstfödda.
29 I tron gick folket genom Röda havet som på torr mark, men när egyptierna försökte, dränktes de.
30 Genom tron föll Jerikos murar, sedan man hade gått runt omkring dem i sju dagar.
31 Genom tron undgick skökan Rahab att gå under tillsammans med dem som inte trodde, eftersom hon hade tagit emot spejarna som vänner.
32 Vad skall jag säga mer? Jag skulle inte hinna med att berätta om Gideon, Barak, Simson och Jefta, om David, Samuel och profeterna.
33 Genom tron besegrade de kungariken, skipade rätt, fick löften uppfyllda, täppte till lejons gap,
34 släckte rasande eld och undkom svärdsegg. De var svaga men blev starka, de blev väldiga i strid och drev främmande härar på flykten.
35 Kvinnor fick tillbaka sina döda genom uppståndelse. Andra torterades, och de vägrade att låta sig befrias för att få en bättre uppståndelse.
36 Andra utstod hån och gisselslag, ja, även bojor och fängelse.
37 De blev stenade, söndersågade eller dödade med svärd. De gick omkring i fårskinn och gethudar, led brist, blev plågade och misshandlade.
38 Världen förtjänade inte att hysa dem. De irrade omkring i öknar och på berg, i grottor och hålor.
39 Och fast alla dessa hade fått vittnesbördet att de trodde, fick de inte det som var utlovat.
40 Ty Gud har förutbestämt något bättre åt oss: först tillsammans med oss skall de nå målet.
“Mose gick närmare till töcknet, i vilket Gud var.” 2 Mos 20: 21.
GUD har alltjämt sina hemligheter, som Han dolt för de visa och kloka. Frukta inte för dem. Tag med förnöjsamt sinne emot allt, vad Gud sänder, fastän du ej nu förstår det. Bida tåligt. Inom kort skall Han uppenbara för dig mörkrets skatter och lära dig fatta, huru hemligheten är rik på härlighet. Den är blott slöjan, som döljer Guds ansikte för dig. Var ej rädd för att gå in i det moln, som lägger sig över ditt liv, Gud är därinne. Den andra sidan strålar av Hans härlighet. “Förundren eder icke över den luttringseld, som är tänd bland eder och som I till eder prövning måsten genomgå; och menen icke, att därmed något förunderligt vederfares eder; utan ju mer I fån dela Kristi lidanden, dess mer mån I glädja eder.” Då du känner dig som mest ensam och övergiven, är Gud nära. Han är i den mörka skyn. Gå in i det svarta mörkret, utan att rygga tillbaka därför. I sin hydda bakom den nedfällda gardinen väntar Gud på dig.
*
I mörkret kan jag ej min Jesus se
men när Han är ändå,
ja, skall och då mig all sin nåd bete
och all min nöd förstå.
*
Jag ser ej Honom, men Han ser dock mig,
min nöd, min tysta strid,
min fruktan att förvillas på min stig
min längtan efter frid.
*
Jag hör ej Honom, men Han hör dock mig,
hör bönen utan ord,
som ofta djupt ur hjärtat tränger sig,
lik rop från törstig jord.
*
Han skapat dag och natt, o skulle jag,
ej taga båda då
med tacksamhet – vad vore ständig dag,
om natt ej följde på?
*
I mörkret övas, prövas, luttras tron,
att hon en gång i ljus
må blanda och sin glada jubelton
i segersångens brus.
L. S.
*
En gång, medan dr. C. stod på en av Klippiga bergens toppar och iakttog stormens raseri nedanför sina fötter, kom, en örn flygande uppåt genom molnen. Han svävade i riktning mot solen och vattnet på hans fjädrar glänste likt diamanter. Det var stormen, som tvingade honom att lämna dalen. Så lyftas också vi på stormens vingar närmare Gud.
——————————————————————————–
Från “Källor i öknen” av Mrs. Chas. E. Cowman.
En ny påve…..
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16413329.ab
http://signum.se/namnet-syftar-pa-jesuiten-francisco-xavier/
*
Tankar kring påvens avgång
Publicerad 2013-02-27 21:31:00 i Religion
Ålder och sjukdom brukar inte vara något skäl till att påvar avgår. Varenda påve är i regel till åren kommen redan när de tillträder sin tjänst och att drabbas av ålderskrämpor eller åldersrelaterade sjukdomar är knappast något konstigt när det gäller äldre människor. Att någon under sextio intar påvestolen är ganska ovanligt.
Det var inte ens tre månader sedan påven tog på sig uppdraget att börja twittra, närmare bestämt den 12 december, och vad vi vet så har han inte blivit dödsjuk eller särskilt mycket sjukare sedan dess. De krämpor han har nu hade han även då.
Ändå verkar de flesta tro på förklaringen om ålder och sjukdom och för att göra avgången lite mer dramatisk så skakar media liv i de sexskandaler som den katolska kyrkan under årens lopp har varit inblandad i.
Samtidigt säger påven att han behöver mer tid för bön och meditation. Även den förklaringen låter ihålig för vad är det som gör att påven behöver mer tid just nu än den han redan har, för bön och meditation? Hade det inte räckt med att sluta twittra för att frisätta mer tid till bön och meditation? Åtminstone som ett första steg. Varför så drastiskt avgå?
LÄS HELA ARTIKELN HÄR:
http://experimentlandet.blogg.se/2013/february/tankar-kring-pavens-plotsliga-avgang.html
/Maria /Jesus is LORD!
B Ö C K E R om vår mat!
Denna bok var Vinnare av stora journalistpriset 2011!
*
Böckerna som handlar om mat och vad vi konsumenter får i oss och om ekologisk mat m m vill jag visa dig och göra reklam för! Jag har köpt böckerna idag efter ett tips, och jag tänker läsa dessa och begrunda…ett och annat. Jag äter mestadels ekologiskt och INGEN färdigmat- men det finns mer att göra och reagera på. Så var så god! Böckerna kostar c:a 70:- kr per styck. Akademibokhandeln hade den billigaste boken, den svarta, för 49:- kronor.
*
Vi kom i samspråk med en bonde i går och han berättade att eftersom bönder får EU-bidrag så var han tvungen att använda gifter i jorden men han försökte att halvera eländet. EU bestämmer över vad svenska bönder får göra och inte göra, och maten är förgiftad! /M
1 Salig är den som inte följer de ogudaktigas råd
och inte går på syndares väg eller sitter bland bespottare
2 utan har sin glädje i HERRENS undervisning
och begrundar hans ord dag och natt.
3 Han är som ett träd, planterat vid vattenbäckar,
vilket bär sin frukt i rätt tid och vars blad inte vissnar.
Allt vad han gör lyckas väl.
4 Så är det inte med de ogudaktiga, de är som agnar som vinden för bort.
5 Därför skall de ogudaktiga ej bestå i domen,
ej syndarna i de rättfärdigas församling.
6 Ty HERREN känner de rättfärdigas väg,
men de ogudaktigas väg leder till fördärvet.
/Klara ord ur Psaltaren 1, dessa ord borde man ta till sig och fundera över, för tiden är kort och särskilt för den som inte vill gå med Gud.
/Maria
UniCredit is first European customer for Fujitsu palm-scan authentication
Fujitsu Technology Solutions has named European bank UniCredit as the first major customer for its PalmSecure authentication system, which is on display at the Cebit trade show in Hanover, Germany, this week.
UniCredit will roll out the system in Italy as means of payment authorisation. In that case, users enrolled in the system will be able to pay by holding their hand over a scanner on suitably equipped point-of-sale (POS) terminals, without the need for a card or PIN, the bank said. It is already testing the system, which it calls Papillon. The bank’s CEO Federico Ghizzoni made the first payment on a pilot system at an Italian store belonging to upmarket cosmetics chain Kiko in mid-December.
READ the Article! http://endtimeinfo.com/2013/03/unicredit-is-first-european-customer-for-fujitsu-palm-scan-authentication/
/Maria
Lita på Herrens löften
Gud leder sina egna på ett förunderligt sätt. Vi tror så lätt, att vår kristna vandring skall bli ljus och lycklig, då vi gjort upp vårt mellanhavande med Gud och våra medmänniskor. Och detta är ju alldeles sant. Men det betyder ändå inte, att Herren inte ibland skulle föra de sina ut på stora djup.
Jesus själv råkade ut på så stora djup, att han svettades blod. Paulus blev så illa tilltygad av Satans ängel, att han trodde, att allt var slut. Luther berättar, att han hamnade i ett sådant helvetets gap, att om det lidandet varat någon minut längre, så hade han brutit samman lekamligen och andligen.
Då Gud på detta sätt leder sina utvalda, måste det ligga en stor välsignelse förborgad i lidandet. Vi märker också, att de människor, som Herren i sin nåd kunnat bruka alldeles särskilt, de har också varit sådana, som han själv genom stora lidanden berett för dessa uppgifter.
Vi kunde alltså säga, att lidandet är en ära för Guds barn.
Herren kan inte anförtro samma mått av lidande åt varje människa. Han kan inte sätta varje troende på ett lika svårt prov som trons fader Abraham, som med sina egna händer skulle slakta sin egen, älskade, ende son.
Föreställ dig ett ögonblick den bilden.
Egentligen kan ingen annan förstå den än en sådan far och mor, för vilken barnet är dyrbarare än deras eget liv.
Och det skulle dessutom gå till på det sättet, att fadern själv med egna händer skulle slakta sitt barn.
Men du lägger märke till med vilket lugn Abraham möter denna prövning. Berättelsen om hur far och son stiger upp på Moria berg och om deras samtal (Mos 22) hör till bibelns vackraste berättelser. Med vilken ömhet och förtröstan går inte Abraham denna väg, medan hans invärtes människa måste ha varit som sargad av tusen törnen.
Inte allas tro på Guds kärlek skulle ha kunnat uthärda en prövning av detta slag, men Abrahams tro höll. Han befann sig inte för första gången på trons väg. Bakom honom låg en lång vandring tillsammans med Herren.
Abraham hade lärt sig att sluta ögonen för allt synligt och blint lita på Herren. Det hade han lärt sig på erfarenhetens väg.
Så måste vi också många gånger göra, då allt det synliga ropar åt oss tvärt emot Ordets vittnesbörd, då det synliga inte på minsta sätt vittnar om Guds kärlek utan snarare rakt tvärtom.
Men den som gått Herrens väg har så många gånger stått inför sådana omöjligheter, att han småningom lärt sig att mera lita på Herrens löften än på allt det som syns.
En blind tro, som trots allt litar på Herrens absoluta kärlek, ärar bäst vår Gud.
Jag tackar dig, Herre, för att allt
som möter mig också denna dag
kommer av din kärlek. Också bakom
mina svåraste stunder finns din kärlek,
fastän jag inte förstår den. Stöd mig
i denna min tro. Upplys mitt förstånd
genom din helige Ande, så att jag fattar,
att det som nu känns allra svårast en
gång kommer att vara mitt största
tacksägelseämne. Lär mig förstå, att
det du låter mig gå igenom är en
nödvändighet, för att jag skall uppnå
den klarhet du en gång vill ge mig.
Bibelord : Rom 4: 18-21. Ps 48: 15.
Från “Tröstens Gud” av Urho Muromaa.
/Maria
Samvetets Frihet
Hur mycket hänsyn ska man ta till sina medmänniskor? ….här nedan kan du läsa om hur Paulus säger oss att vara uppmärksamma och omtänksamma- en tumregel läser du i texten. Vi har full frihet inför Kristus, men inte så att den ska få skada en medkristen. Se även Rom 14…. Lagiskhet är också något man kan hamna i om man blir alltför koncentrerad på sitt/vårt handlande. (10:25)
1 Kor 10:23-11:1
Rubrik: Samvetets frihet
Text: 23 Allt är tillåtet, men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet, men allt bygger inte upp.
24 Ingen skall söka sitt eget bästa, utan var och en den andres.
25 Ät allt som säljs på torget utan att för samvetets skull ställa någon fråga.
26 Ty jorden och allt som uppfyller den tillhör Herren.*
27 Om någon av dem som inte tror bjuder hem er och ni vill gå, ät då allt som sätts fram åt er, utan att för samvetets skull ställa någon fråga.
28 Men om någon skulle säga till er: “Det här är kött från avgudaoffer”, så avstå från att äta av hänsyn till honom som sade det, och för samvetets skull.
29 Jag menar då inte ditt eget samvete utan den andres. Varför skall min frihet dömas av en annans samvete?
30 Om jag för min del äter med tacksamhet, varför skall jag då hånas för något som jag tackar Gud för?
31 Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära.
32 Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling.
33 Själv försöker jag i allt foga mig efter alla och söker inte mitt eget bästa utan de mångas, att de skall bli frälsta.
1 Följ mitt exempel liksom jag följer Kristi exempel.
/Maria
