Archive | juli 2009

Den helige Ande /Kraft/FOLKETS Kassa (finns ej)

 

*Vad är att tro, vem kan väl det förklara? Det är att låta Kristus allting vara. –Märk, tro är icke känna eller skåda, Men att du låter Kristus i dig råda. /Okänd

*
*

OBS! Rättelse: Länken till Folkets Kassa fungerar ej! men finns kvar på Google. Jag har tagit bort den här, man kan inte nå dem.
 
 

 

 /FOLKETS KASSA! Hit kan du vända dig om du är sjuk och utan ersättning fr Försäkringskassan, eller riskerar att bli vräkt på grund av att du är sjuk och inte kan betala hyran m m, gå in på länken och läs./ Länk borttagen,,,, /Maria

 
Kan vi alla bli lika modiga som David mot Goliat? Kan vi alla vara lika tålmodiga som Abraham och Mose? Kan vi bli som Gideon, Esra och Elias? Jaaa det kan vi, och det bör vi, och idag är det miraklernas dag och frälsningens dag. Dessa män och fler visste inget om att följa den helige Ande, men vi vet ju det.
 
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Min Herre / Tack. Ps 46:11

 

 

Det finns ett bibelord som jag vill ge dig och det lyder: ” Bliven stilla och besinna, att jag är Gud.” /Ps 46:11

När man hör och läser det bibelordet måste man stanna upp, och slå av på accelerationen man befinner sig i. Detta behöver man inte göra just vid helgtid eller stora högtider, utan alltid.Och bibelordet säger:

“Gud är vår tillflykt och starkhet, en beprövad hjälp i våra svårigheter. Därför behöver vi inte vara rädda även om hela världen skulle gå under och bergen störta ner i havsdjupen, även om haven skulle brusa och dåna och bergen skaka!”* Ps 46:1-4.

Ikväll fick jag höra av en släkting som ringde att hennes barn hade blivit påkörda av en bil, nyckelbensfraktur och ryggont och skrubbsår och annat hade inträffat i kollission med en bil. Vi kunde sagt : att det var “tur” ….Nej, det var Herrens godhetoch räddning och nåd att det inte blev värre skador på dessa pojkar.

Herren var naturligtvis med dem, eftersom vi ber för dem varje dag och Herren vet vilka som är hans barn. Vi kan vara med om mycken skada och elände ,men vi ska veta att Herren är med sina barn. Vi fruktar mycket i dessa tider; det handlar om kärnvapen, det handlar om krig, det handlar om svält och orättvisor, det handlar om hot. Men vi behöver inte vara rädda.

Vi kan alltid förtrösta på Herren! Han är verkligen vår tillflykt i allt som händer oss och i allt som sker. Gud säger:

” Bli tysta och stilla, och erkänna att jag är Gud! Jag står över alla folk och min makt sträcker sig över hela jorden!” Ps 46:11 . Krig och förstörelse är oundvikliga, men det är också Guds slutliga seger. Då kommer ALLA att stå tysta inför den Allsmäktige.

DÄRFÖR är det på sin plats att vi redan IDAG står i stilla vördnad inför Gud för att hedra och ära hans makt och majestät. TA DIG TID ATT BÅDE VARA STILLA INFÖR GUD OCH ATT UPPHÖJA HANS NAMN.

Tjäna Jesus: * Hur ljuvligt att få vara En ton från himmelen Ifrån Guds eget väsen Den rena kärleken. Härnere ofta höres Så många missljud blott Men Gud är saligheten, Säll den som det förstått. /..Gud är stor och evig och underbar och min Herre./Maria

Katolicism /Sann eller falsk…..

  Jesus, Frälsaren  /Katolska kyrkan /Ja nu kommer det ett inlägg till om Katolska kyrkan som jag tycker att du ska läsa och begrunda, vill du ha detta i Sverige idag? Här står klart och tydligt vad de tror, och jag och många med mig anser det vara fel, men vi lever i tider som är ganska så omvälvande….kanske kan du bli upplyst nu då, och eftersom ingen kan komma till Gud annat än genom Jesus så kan man ju fråga sig…

En sann eller en falsk kyrka?

Läs och bedöm själv!

Vicarius Filii Dei –

Guds sons ställföreträdare

….de rättrogna är förpliktade att underkasta sig sina biskopars beslut… i frågor som rör tro och moral… Denna lojala underkastelse av viljan och intellektet måsta ges… till den Romerske Påven, även när han inte talar ex cathedra… För den Romerske Påven… har full, suverän och universell makt över hela Kyrkan…(Vatican II, Lumen Gentium, III, 22., 24.)

* * * * *

Några punkter från Katolska kyrkans senaste katekes som inte har något stöd i Bibeln

(Med en sammanfattande kommentar efter punkterna samt en sammanfattning av Katolska kyrkans falska Maria-teologi.)

460. “Ty Guds Son blev människa för att göra oss till Gud. Guds ende Son ville att vi skulle få del av hans gudom och antog vår natur för att han, som blev människa, skulle göra människorna till gudar.”

829. “Medan kyrkan i den allrasaligaste Jungfrun redan har uppnått fullkomningen och där är utan fläck eller skrynkla, kämpar de kristna ännu för att övervinna synden och växa till i helighet. Därför riktar de sina ögon mot Maria.” I henne är kyrkan redan helt och hållet helig.

958. Gemenskapen med de avlidna. “Pilgrimskyrkan är starkt medveten om denna gemenskap med hela Jesu Kristi mystiska kropp. Från kristendomens äldsta tid har hon hållit minnet av de döda i stor vördnad. Hon har också burit fram böner för dem, eftersom ‘det är en helig och from tanke att be för de döda så att de skall befrias från synd (2 Mack. 12:45). Vår bön för dem kan inte bara hjälpa dem utan också göra deras förbön för oss verksam.

975. “Vi tror att Guds heliga moder, den nya Eva, kyrkans moder, i himlen fortsätter sin modersroll när det gäller Kristi lemmar.”

1014. Kyrkan uppmuntrar oss att förbereda oss för vår dödsstund (“Från en plötslig och oförutsedd död – fräls oss, milde Herre Gud”: Allhelgonalitanian), att be Guds moder att be för oss “i vår dödsstund” (Bönen “Hell dig, Maria”) och att anförtro oss åt den helige Josef, skyddspatron för de döende: [2676-2677]

1030. De som dör i Guds nåd och vänskap men är ofullständigt renade även om de är säkra på sin frälsning undergår efter sin död en rening för att uppnå den helighet som är nödvändig för att träda in i himlens glädje.

1031. Kyrkan kallar denna slutliga rening av de utvalda, vilken är något helt annorlunda än de fördömdas straff, för skärselden (reningsorten). Kyrkan har formulerat trosläran om skärselden framför allt på koncilierna i Florens och i Trient. Kyrkans tradition som hänvisar till vissa texter i Skriften talar om en reningseld: Man måste tro att det före domen finns en reningseld för sådana synder som kan anses vara av mindre allvarligt slag. Så förkunnar han som är Sanningen själv, då han säger att den som har hädat den helige Ande inte skall få förlåtelse vare sig i denna världen eller i den kommande (Matt 12:31). I enlighet med det som sägs här kan vi förstå att vissa synder kan få förlåtelse i denna värld, men andra i den kommande.

1032. Denna lära stöder sig också på bönen för de döda som den heliga Skrift talar om: “Därför lät han (Judas Mackabeus) bära fram detta soningsoffer för de döda, för att de skulle befrias från sina synder” (2 Mack 12:46). Från allra äldsta tid har kyrkan hållit de dödas minne i ära och burit fram böner för dem, särskilt det eukaristiska offret, för att de skulle renas från sina synder och nå fram till det saliga skådandet av Gud. Kyrkan rekommenderar också allmosor, avlat och botgärningar för de döda.

1371. Det eukaristiska offret frambärs också för avlidna troende “som dött i Kristus men ännu inte helt och hållet blivit renade” för att de skall kunna gå in i Kristi ljus och frid. …Sedan ber vi (i offerbönen, anaforan) för de avsomnade heliga fäderna och biskoparna och i allmänhet för alla dem som avlidit före oss. Vi tror att detta blir till stort gagn för de själar, för vars skull vi bär fram vår ödmjuka bön, medan det heliga och vördnadsvärda offret finns närvarande. …Då vi bär fram våra böner för dem som somnat in, även om det var syndare, ställer vi… fram Kristus, som offrats för våra synder, och gör Gud, som är människornas vän, nådigt sinnad mot dem och mot oss.

1376. Konciliet i Trient sammanfattar den katolska tron genom att förklara “Eftersom Kristus, vår Frälsare, har sagt att det som han bar fram under brödets gestalt verkligen var hans kropp, så har man i kyrkan alltid haft denna övertygelse, som det heliga konciliet på nytt lägger fram: genom konsekrationen av bröd och vin sker en förändring av brödets hela substans till Kristi, vår Herres, kropps substans och av vinets hela substans till hans blod; denna förändring kallar den katolska kyrkan med en lämplig och riktig term för transsubstantiation.

1479. Eftersom de avlidna troende på reningens väg också är medlemmar av samma de heligas gemenskap kan vi bland annat hjälpa dem genom att erhålla avlat för dem, så att de befrias från de timliga straff som ålagts dem för sina synder.

1674. Trosundervisningen bör förutom den sakramentala liturgin och sakramentalierna ta hänsyn till olika fromhetsformer hos de troende och folklig religiositet. Det kristna folkets religiösa känsla har i alla tider kommit till uttryck i olika former för fromhet som omger kyrkans sakramentala liv, exempelvis vördandet av reliker, besök av heliga platser, vallfärder, processioner, korsvägsandakten, religiösa danser, rosenkransen, medaljer etc.

Läs mer här:

Continue reading

Att lyda Gud /Håll dig på den smala vägen

 

   Tänk att få vara ett Guds barn…!

Det är inte lätt att vara en kristen idag och det var inte lätt på den gamla tiden då lärjungarna levde och då Johannes skrev Uppenbarelseboken.

Visst finns det olika åsikter bland kristna, men det får aldrig finnas åsikter som erbjuder eller erkänner omoral, pornografi, fester för avgudar, bedrägeri, sexuell synd, skvaller och lögn.

Detta varnar Bibeln för gång på gång. Men vad sker nu i dessa tider då: läste du om omoral nyss? Det är vad som sker idag. Människor har tappat fattningen och inom kristna led sker avskyvärda saker. Detta är inte tecken på vidsynthet, det är dumhet och ett hån mot Kristus själv.

 De troende frestas att kompromissa med sin övertygelse, vilket är Guds Ord. Den troende måste stå fast i sin tro, till varje pris, även om det blir att dö för sin tro. Men detta glömmer vi idag. Jesus motsätter sig alla felaktigheter, för han vill att det goda ska vara gott, och Jesus vill inte ha ett urvattnat evangelium.

Dessa ord passar in i dagens samhälle: ” Detta budskap kommer från honom som har det skarpa och dubbelsidiga svärdet. Jag vet mycket väl att du bor i den stad där Satan har sin tron. …” Joh Upp 2:12 Det handlar om att: Precis som romarnas svärd var ett bevis på makt och myndighet, representerar Jesu skarpa och dubbeleggade svärd (1:16) Guds slutliga myndighet och dom. Det kan också vara en symbol för Guds framtida åtskiljande av troende och otroende. De som inte tror går miste om belöningen: att få leva i evighet i Guds rike.

Hur ska vi då kunna hålla oss på vägen, för att slutligen komma in i Guds rike? Jo vi måste hålla oss till Guds ord, och till vad han säger. Och vi måste ta avstånd från det som vill skilja oss från Gud och hans ord. Det står också såhär: “Om du kan höra, så lyssna till vad Anden säger till församlingarna: ” Alla som segrar över det onda ska få äta bröd från himlen. Och jag ska ge er var och en en vit sten, och på stenen ska jag gravera in ett nytt namn, som ingen annan känner än den som får det.” /Bröd från himlen är den andliga näring som står till förfogande för den troende. När Israels folk var på väg från Egypten mot löfteslandet fick de mat och näring för kroppen genom manna från himlen. (2 Mos 16:14-18) Som “Livets bröd (Joh 6:51) är Jesus den näring som kan tillfredsställa vår djupaste andliga hunger. Gud kommer att ge oss nya namn och nya hjärtan. Gud vill med sitt ord ge oss vad vi behöver för varje dag och han säger oss att vi inte ska vika en tum från hans ord, utan ständigt ha hans ord i våra hjärtan. Då går vi inte fel.

Vi ska ju vara på den smala vägen, inte på den breda som leder till helvetet.

**SANN TRO på Gud och på hans ord Och kraft att göra gott. Och frid i himmel och på jord Är kristnas kall och lott. Till denna lott, till detta kall Mig nåd, o Jesu, giv. Då vet jag vad jag göra skall Att få ett evigt liv.** /Okänd

Katolicism / Uttalanden..

 

 

Kända katolska personligheters uttalande

Den helige Bernhard sade år 1130 “att kyrkan inte hade rätt till annat eller mera än att undvika en kättare, då fruktlösa försök blivit gjorda att omvända honom”.

Thomas av Aquino, (1225 – 1274) domikanermunk och den katolska kyrkans normerande teolog framför andra, helgonförklarad 1323. Han har härefter benämnts Doctor Communis Ecclesiae, dvs “Kyrkans lärare”. Han menade att man bäst kunde följa uppmaningen att undvika en kättersk människa genom att ta livet av henne. “Den kristna staten gör Gud en tjänst när man dömer dem som sprider heretiska läror till döden.”

I sitt brev De Regimine Judaeorum, ger Aquino klara instruktioner för hur katolska konungar skall behandla judarna: “Judar är på grund av sina synder, förutbestämda till evigt slaveri; därför må de kristna staternas regenter behandla deras ägodelar som sina egendomar; med den förbehållningen att de får behålla vad som är nödvändigt för att klara sitt uppehälle.”

Thomas av Aquinos slutliga råd är: “Och till er sista fråga: om det är korrekt att alla judar i ert rike skall bära ett speciellt tecken som skiljer dem från kristna. Svaret är helt i enlighet med de avgöranden som fällts i koncilierna. Judar av båda kön skall i alla kristna länder under alla tillfällen skiljas från andra människor genom en speciellt klädnad.”

Juliana av Norwich (1342 – ca 1416), mystiker och helgon. I Uppenbarelserna av den gudomliga kärleken säger hon: “Jag såg inte exakt att det var judarna som dömde Honom till döden. Men jag har genom min tro lärt mig att de är förbannade och fördömda för evighet, undantaget för dem som omvänt sig genom nåd.”

Terese av Jesusbarnet (Teresa av Lisieux, 1873-1897, helgon 1925), bekände följande på dödsbädden: “Hur glad hade jag inte varit att ha slagits under korstågåens tid, eller senare, att ha slagits mot heretikerna. Jag erkänner att jag inte hade varit rädd för stridens hetta. Å, är det möjligt att jag skall behöva dö i sängen.”

Bonaventura var fransiskan, biskop och utnämndes till kyrkolärare 1588 av påven Sixtus V. Han levde mellan 1221-1274 och blev ett helgon 1482. Bonaventura skrev en biografi om Franciskus. Bonaventura säger, att “Gud, vill inte frälsa oss utan genom Marias förbön”. “O, jungfru, det är sant, att alla helgon önskar vår frälsning och ber för oss, men den kärlek, den ömhet, som du visar mot oss i himmelen, i det du genom dina böner skaffar oss så mycken nåd från Gud, nödgar oss erkänna, att vi i himmelen ha blott en försvarare, och det är du, och att du allena i sanning älskar oss och har omsorg för vårt väl.”

Thomas av Kempis säger att “djävlarna fruktar för himmelens drottning till den grad, att de blott genom att höra hennes stora namn uttalat fly från dem, som uttalar det, så som från en brännande eld.”  Läs forts här:   Continue reading

Katolicism/ Maria, inte alltid jungfru

 image3c.gif  Jesus är Vägen Sanningen och Livet. 

 

Katolska kyrkans falska Maria-teologi 

Katolska kyrkans falska Maria-teologi Maria var en syndare som du och jag, och behövde själv en Frälsare. Det säger hon själv i Lukas 1:46-47 “Då sade Maria: Min själ prisar Herren, och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.”

Maria blev inte upphöjd av Jesus som nutida falska Jesus-uppenbarelser vill ge sken av. På Jesu tid var det en kvinna som tänkte upphöja Jesus på det sätt som Katolska kyrkan idag gör. Men Jesus ställde inte upp på denna tanken. Luk 11:27-28 säger: Då Jesus sade detta, ropade en kvinna i folkskaran: “Saligt är det moderliv som har burit dig och saliga de bröst som du har diat.” Han sade: “Säg hellre: Saliga är de som lyssnar till Guds ord och bevarar det.” Samma sak gällde alltså för Maria som för alla andra. Den som lyssnar till Guds ord och tar vara på det blir salig, den som följer falska Jesus-uppenbarelser går det sämre för.

Maria hade inte en särställning för att hon hade fött Jesus. När Jesu mor och Jesu bröder stod och väntade på honom, så sade han istället följande enligt Matteus 12:46-50: Medan Jesus ännu talade till folket, stod hans mor och hans bröder utanför och ville tala med honom. Någon sade då till honom: “Din mor och dina bröder står här utanför och vill tala med dig.” Han svarade: “Vem är min mor och vilka är mina bröder?” Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: “Här är min mor och mina bröder. Var och en som gör min himmelske Faders vilja är min bror och min syster och min mor.” För övrigt godkänner inte den katolska kyrkan att Jesus hade några bröder, trots dessa tydliga ord! Katolska kyrkan hävdar nämligen att Maria var “semper virgo” (“alltid jungfru” på latin).

Men Maria var alltså inte jungfru hela livet som Katolska kyrkan vill påstå. När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt och tog sin hustru till sig. Men han rörde henne inte (NT 81), förrän hon hade fött en son. Och honom gav han namnet Jesus (Matt. 1:24-25). Det står att Josef “kände” inte Maria förrän hon hade fött en son, Jesus (1917 års översättning). I Gamla Testamentet så betydde “känna” i sådana här sammanhang att “ha sexuellt umgänge med” (1 Mos. 4:1). Ordet “förrän” talar om att det kom en tid senare när han “kände” henne.

I Lukas 2:7 står det att Maria “födde sin förstfödde son och lindade honom och lade honom i en krubba”. När katolikerna försöker bortförklara detta så är det helt förgäves. Om Jesus hade varit den ende sonen så skulle det inte ha stått “sin förstfödde son”. Det uttrycket tyder på att fler söner följer.

I Jesu hemstad var det känt att Maria både hade fött söner och döttrar efter sitt första barn. Han kom till sin hemstad och undervisade dem i deras synagoga, och de blev mycket förvånade och sade: “Varifrån har han fått denna vishet och dessa kraftgärningar? Är det inte snickarens son? Heter inte hans mor Maria och hans bröder Jakob och Josef och Simon och Judas? Och bor inte alla hans systrar här hos oss? Varifrån har han fått allt detta?” (Matt. 13:54-56, Mark. 6:3). Men Katolska kyrkan vill inte acceptera detta, därför att Traditionen har bestämt annorlunda!

I katolsk teologi hävdas två förklaringar (bortförklaringar) på detta problemet. Det ena är att Jesu bröder skulle ha varit Josefs barn i ett tidigare äktenskap, vilket hävdas i det apokryfiska Jakobs Protevangelium och att det aldrig blev något riktigt äktenskap mellan Maria och Josef. Men detta apokryfiska brev av legendkaraktär har aldrig riktigt slagit igenom i den katolska kyrkan. När Josef flydde med Maria och Jesus till Egypten (Matt. 2:14), så fanns hellre inga andra barn med från något tidigare äktenskap.Även när de återvände från Egypten så fanns inga fler barn än Jesus (Matt. 2:20-21). Fariséerna anklagar också Jesus för att vara född i äktenskapsbrott i Joh. 8:41, vilket talar för jungfrufödelsen och att Jesus var född innan äktenskapet med Josef, trots att han räknades som Josefs son (Luk. 4:22). Intressant är också att lägga märke till att Gud talade till Josef och inte till Maria, som katolicismen gjort till en himladrottning.

Den vanligaste förklaringen från katolska teologer är istället att Jesu bröder var hans kusiner efter köttet, vilket Hieronymus hävdade, och som godtogs vid synoden i Milano år 391 och som fastställdes till officiell kyrkolära år 553. Men detta stämmer dåligt med bibelns fakta eftersom det finns ett bra ord för “kusin” i NT (anepsios, som återfinns i Kol. 4:10). Och hade de varit andra släktingar så finns i NT ordet “synggenes”, som återfinns i Luk. 21:16 efter ordet för bröder. Dessutom uppträder Jesu bröder i NT tillsammans med Jesu moder Maria (Mark. 3:31, 3:32, Joh. 2:12). I Joh 7:1-10 står det dessutom uttryckligen enligt 1917 års översättning på tre ställen “hans bröder”. Till och med hans bröder, som stod honom nära, trodde inte på honom. Om det hade varit kusiner, så hade det inte varit uppseendeväckande om de inte trott på honom.

Sista gången som Josef omnämns är i Luk. 2:51 när Jesus var 12 år gammal och följde med till templet i Jerusalem. Det betyder att Josef måste ha dött någon gång mellan det att Jesus var 12 och 30 år, och att Maria då blev änka. När därför aposteln Johannes uppmanas att adoptera Maria (Johannes 19:26-27) så kan förklaringen till detta vara att Jesu bröder helt enkelt var för unga för att kunna ta hand om sin moder. Jesus skulle inte hellre enligt judisk sedvänja ha haft rättighet att göra en sådan här anmodan ifall han inte hade varit förstfödd. Maria omtalas sedan aldrig för att ha deltagit i det evangeliska arbetet. Eftersom Johannes sedan blev mycket gammal så bör Maria rimligtvis ha dött innan Johannes dog. Johannes omtalar dock icke någon “Marias himmelsfärd” som Katolska kyrkan 1950 hittade på. Det är ingen författare i Nya Testamentet som skriver något om Marias fortsatta liv. Och några katolska tillägg till Skriften behöver vi inte.

Maria var ingen medhjälpare i försoningsverket. Ty Gud är en, och en är medlare mellan Gud och människor, en människa, Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen i allas ställe (1 Tim. 2:5-6). Inget undantag alltså för Maria. Och Maria är ingen himladrottning som ber för oss. Paulus säger istället att Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss (Rom. 8:.34).

Den Maria-dyrkan som Katolska kyrkan står för är en falsk lära och en stor synd. Johannes Paulus II har anbefallt sitt pontifikat, sin kyrka och sina medlemmar till Maria. Och hans önskan är att hela världen skulle bli överlåtna till henne. Bilder, reliker, helgon och Maria-uppenbarelser är en del av den katolska traditionen. Katolska kyrkan tror att traditionen är likvärdig med Skriften, att himlens nycklar är deras, givna genom aposteln Petrus och giltiga genom en obruten succession av biskopliga och påvliga ledare. Detta är grov villfarelse.

Är det inte bättre att tro som det står i Nya Testamentet, än att följa vad människor och ockulta uppenbarelser senare har hittat på?   Denna artikel finner du också på sidan Tidens tecken.

Tillägg:

Så här talade och bad påven den 12 maj 1991 i Fatima, Portugal:

“Ännu en gång har jag kommit hit för att böja mina knän inför vår kära himmelska Moder i Fatima, för att tacka för hennes omsorg över människor och länder och för alla under och välsignelser som den Allsmäktige genom hennes böner har givit oss.

Hell dig, heliga Moder, du har fött konungen som regerar i evighet. Du skänkte oss den stora nåden att själv besöka oss i St Peterskyrkan den minnesvärda dagen 24 mars 1984, då vi genom en vigningsakt överlämnade hela mänskligheten och alla världens länder i ditt beskydd.

Idag har jag tillsammans med otaliga bröder och systrar åter kommit till Dig för att ropa till dig:

Var hälsad, heliga Moder. Var hälsad, du säkra hopp, som aldrig sviker! Jag tillhör dig helt, o Moder! Vi tackar Dig, himmelska Moder, för att du med moderlig ömhet har fört ditt folk ut i frihet. Vi hälsar Dig Maria, du som är helt beroende av Gud och av Din Son, vi hälsar Dig som den mest fullkomliga bild av frihet och befrielse för mänskligheten och Kosmos.”

Efter denna bön och knäfall av påven är det väl bevisat en gång för alla att katoliker tillber Maria. För romerska katoliker är Maria inte bara Jesu jordiska moder utan också enligt nutida påvar Universums drottning, Himmelens drottning och till och med den Helige Andes brud (enligt påven Pius XII den 13 maj 1946).

Bertil Lundberg

Och jag kanske måste tillägga att det tydligen finns de “katoliker” som älskar Jesus och är pånyttfödda, men vad säger påven om det? Han gillar det inte och tungomålstalandet kommer han att bannlysa, och varför kallar de sig forfarande katoliker då om de tror på Jesus, då borde de väl vända om…/Maria

nameabov4.gif 

Evangelium / Räddning

 I dessa tider som vi är i nu, är människor väldigt okunniga och ointresserade av evangelium.

Ett sant evangelium är en stötesten för många, därför har jag tagit med en del artiklar om sådana saker.

Evangelium kommer från Gud, varifrån skulle det annars ha kommit? Hans ord ska föra oss in i himmelens härlighet. Gud kan öppna ögonen på vem som helst, och Gud kan rädda alla som vill bli räddade.

Men så få vill ju höra hans ord, så därför är det svårt att få människor att fatta att Gud är Gud. För den som vill tro på Gud och hans kraft och hans korsfäste, döde men uppståndne Son, för dem ligger vägen öppen.

*Denna “dårskap” är mycket visare än de djupsinnigaste planer hos de klokaste män, och Gud är i sin svaghet- nämligen att Kristus dör på korset – mycket starkare än någon människa.” /1 Kor 1:25/ “Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet “(1Kor. 1:22-24).“Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet “(1Kor. 1:22-24).Förklaring: Många judar tyckte att de goda nyheterna om Jesus var en ren dårskap eftersom de förväntade sig en härskande kung i Messias, INTE en lidande tjänare. De hade väntat sig att Jesus skulle återupprätta Davids tron. Dessutom hade han ju avrättats som en simpel brottsling. Hur skulle en sådan kunna vara Frälsaren?

“Ty judarna begär tecken och grekerna söker visdom. Men vi predikar Kristus som korsfäst, för judarna en stötesten och för hedningarna en dårskap. Men för de kallade, både judar och greker, predikar vi Kristus som Guds kraft och Guds vishet “(1Kor. 1:22-24).Förklaring: Många judar tyckte att de goda nyheterna om Jesus var en ren dårskap eftersom de förväntade sig en härskande kung i Messias, INTE en lidande tjänare. De hade väntat sig att Jesus skulle återupprätta Davids tron. Dessutom hade han ju avrättats som en simpel brottsling. Hur skulle en sådan kunna vara Frälsaren?Grekerna tyckte också att evangeliet var dåraktigt. De kunde inte tro på en kroppslig uppståndelse. Inte heller kunde de i JESUS se de kraftfulla egenskaper som deras egna gudar var utrustade med.

Dessutom kunde ingen som blivit korsfäst vara en respektabel person. Död var NEDERLAG, INTE SEGER.

Fortfarande låter de goda nyheterna om Jesus som dårskap för många.

I dagens samhälle hyllas MAKT, INFLYTANDE och RIKEDOM.

Jesus kommer som en ödmjuk och fattig tjänare och erbjuder medborgarskap i sitt rike på grund av tro, INTE AV PRESTATION.

För VÄRLDEN är alltsammans bakvänt, men Gud ville att världen skulle bli frälst JUST PÅ DET HÄR SÄTTET.

 

 

 

Avfallet i kristenheten/katastrofkurs

 

 jesus-christ-txt-21.gif 

Kristenhet på katastrofkurs

 

 ”Det är förbi med mitt folk därför att det ej får någon kunskap.” (Hos. 4:6). Vi lever i en märklig tid av utopiska, andliga gränsöverskridningar, en tid när den ekumeniska tanken snart har intagit hela den svenska kristenheten, och där den som vill höja upp sin röst mot villfarelsen snabbt tystas ner, effektivt marginaliseras och skoningslöst berövas sin nödvändiga plattform. Bristen på sann biblisk kunskap bland Guds folk är förvisso alarmerande och detta har nu gått så långt, att man kan tala om ett regelrätt förkastande av Guds ords sanningar.

Om vi vill leva med öppna ögon, kan vi lätt inse att vi är omgivna av förkunnare och rörelser som aktivt arbetar för att återinföra främmande läror i de kristna leden, vilket bekräftas i ett nyhetsbrev från en kristen församling inför påsken 2006: “Bara från den senaste månaden finns flera exempel att lyfta fram där ledare i frikyrkliga samfund skamlöst och utan hämningar i Guds namn introducerar det som i Guds namn benämns som styggelser”. Det som för bara några år sedan var fullständigt otänkbara allianser, ser vi nu förverkligat inför våra ögon.

Ett påtagligt exempel bland många är S:t Laurentii församling i Lund där rökelsedimman vanligtvis ligger tät och där klockringningar bekräftar den vid instiftelseordens läsande konsubstantiella förvandlingen av nattvardselementen. Här ska nu ges tillfälle för landets mest kände förkämpe för alla troendes absoluta rättighet till ekonomisk framgång och gudomlig hälsa samt allsköns andra New Thought- och Christian Science-influerade villfarelser, Ulf Ekman, att uppvisa sin nyfunna, slugt beräknande högkyrkliga aktning, där han genom förkunnelse får möjlighet att manipulera och tjusa ännu en, som man kan befara, godtroget välkomnande församling utan någon som helst herdeinspirerad förmåga till andlig klarsyn.

Ulf Ekman hävdar dessutom i en nyutkommen bok om nattvarden, att brödet och vinet bokstavligen förvandlas till Jesu kropp och förespråkar också användandet av altarbord och krucifix. Väckelsepionjärernas kamp mot den magi som kyrkan i samband med nattvarden ägnade sig åt, förringas till att handla om en överreaktion mot den förföljelse den fick utstå.

Robert Ek, även han pastor i Livets Ord, introducerar förföriskt mariastatyetter i församlingen, handgjorda av katolska nunnor i Jerusalem. På Jungfru Maria bebådelsedag ägnar han hela förmiddagspredikan åt att lyfta fram Maria som Guds moder och avslutar med att leda församlingen in i mariakulten genom att bjuda ut de ikonliknande statyetterna till försäljning.

Nyhetsbrevet anknyter till detta på följande sätt: “Katoliceringen av svensk kristenhet är ingen nyhet. Den har pågått under hela förra seklet trots väckelseförkunnarnas kristallklara och ihärdiga varningar om att inte ge rum för den religiösa makten med Rom eller Babylon som högsäte. Lewi Pethrus’ skarpa och sanna ord, då han profetiskt förkunnade det som bara några decennier senare skulle visa sig gå i uppfyllelse inom hans egen rörelse, är idag mycket aktuella: “Den dag vi stryka flagg för dessa påtryckningar, har pingstväckelsen fått sin dödsdom. Den kan inte leva sitt liv tillsammans med katolska villfarelser och bibelkritik. Därför bör den heller aldrig göra gemensam sak med de moderna allianssträvandena “.

Det borde här vara på sin plats att påminna om den klassiska instruktionen angående det dubbla ansvar som åligger varje pastor och som pålagts dem av den store Herden för fåren, nämligen att 1) föra fåren in i fållan och dessutom att 2) beskydda fåren för vargarna. Aposteln Paulus gav de äldste i Efesus följande att besinna: “Ge akt på er själva och hela den hjord som den helige Ande har satt er som ledare över, till att vara herdar i Guds församling som han har köpt med sitt eget blod. Jag vet att när jag har lämnat er, skall rovlystna vargar komma in bland er, och de skall inte skona hjorden. Ja, ur er egen krets skall män träda fram och förvränga sanningen för att dra lärjungarna över på sin sida. Håll er därför vakna…” (Apg. 20:28-31). Bara aningslös naivitet kan få oss att tro, att vi i vår tid inte skulle behöva lyssna till samma förmaning.

Vad detta ytterst handlar om är ett allvarligt angrepp på bibelns och reformationens avgörande viktiga princip om “sola gratia” (endast nåd). Svensken idag upplever generellt sett inget behov av biblisk nåd. Sekulariseringen är förvisso allmänt förekommande, men det religiösa behovet verkar dock kvarstå hos många människor. Man ersätter då i sitt oförstånd sitt andliga behov med ett själsligt, och finner stor tillfredsställelse av att softa ner ute i naturen. Naturdyrkan är det som gäller för svensken 2006, och skulle han eventuellt söka sig till någon kyrka vill han ha en nedtonad förkunnelse utan några utmanande inslag som rubbar hans cirklar, eller verkar störande på hans behov att själv vara herre i sitt eget liv. Kyrkliga ledare inser givetvis att gudstjänsten måste inrättas efter dessa behov och anpassar sig välvilligt efter detta. Kunden har som vanligt alltid rätt.

Så lyckades han väl då nästan till fullo, den socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg, med sin slugt uttänkta taktik. Under de första åren av 20-talet presenterade han sitt program: Om målet var att befria Sverige från kristendomen skulle Svenska kyrkan bli medlet. Fråntagen allt självstyre och inflytande över prästernas utbildning och utnämning skulle den omdanas till en spridare av en “ateistisk allmän religiositet”, skrev Engberg i Arbetet 1922.

Kyrkorna erbjuder i allt ökande utsträckning sakramentalism, processioner och liturgiska excesser, och den religiösa människan får här en viss form av tillfredsställelse som effektivt gör henne immun mot den äkta varan. Giftet injiceras och är till fullo verksamt. Den som längtar efter andlig substans, personlig vägledning och ett bibliskt tilltal från himlens Gud lämnar gång på gång den kyrkliga inrättningen grymt besviken, till sist fast besluten att aldrig mer sätta sin fot där igen.

Varför har svensken inget behov av biblisk nåd? Därför att han aldrig konfronterats med sanningen om sitt fallna tillstånd. Det som han eventuellt ibland kan sörja över, är hur han horisontellt handlat mot sin medmänniska i form av hårda ord eller något annat felaktigt uppträdande. I sin förmörkelse skrapar han på ytan, utan att inse att det är mot himlens Gud som han försyndat sig å det grövsta. Honom har han föraktat och sårat med sina gärningar, och allvaret i detta håller de andliga trendsättarna oftast tyst om.

Principen om “sola gratia” kan inte nog betonas. Medeltida teologi förkunnade människans förtjänst eller en rättighet att närma sig Gud, p.g.a. något i henne själv eller som hon hade gjort. Kyrkan undervisade då att om en människa gjorde vissa saker, skulle detta förpliktiga Gud att belöna henne. Detta falska stöd tog reformatorerna bort och betonade bibelns undervisning om frälsning enbart genom nåd, utan mänsklig förtjänst. Det allvarliga i vår tid är att kyrkorna tenderar att vända tillbaka till denna medeltida teologi.

Hur mycket av originalversionen av bibelns evangelium om Jesus Kristus tillåter kyrkorna i Sverige att den helige Ande uppenbarar för människor i vår tid? Det blir tyvärr patetiskt att bevittna de s.k. evangelisationsförsök som görs för att nå ut till människor, när man samtidigt gör det allvarliga misstaget att inbilla sig att församlingen utan vidare kan gå på offensiven och flytta upp spelet på motståndarens planhalva, utan att man först säkrar upp bakåt med en mur av biblisk sanning som håller backlinjen sammansvetsad och intakt. Eftersom Guds rikes principer är evigt gällande blir följden ofta raka motsatsen till vad man önskar, när försvaret rämnar och målet lämnas öppet för fiendens kontraattacker.

För just fiender och motståndare är det som församlingarna har att kämpa emot. Motståndare som i rollen av äldstebröder, pastorer, präster, biskopar och ärkebiskopar inifrån kyrkorna på ett effektivt sätt bekämpar Guds rike, Guds evangelium och människors frälsning genom att ersätta den i bibeln uppenbarade sanningen med ett värdelöst humanistiskt lögnsubstitut.

I Guds ögon vilar ett ve över dessa kyrkliga charlataner och bibeln gör helt klart att de kommer att få stå till svars för sina onda gärningar, när de sänkt sig ner till människans nivå och villkor och erbjudit henne det som i ett evighetsperspektiv är lika med noll och intet. Borta är forna tiders förkunnelse om Jesu återkomst och den kommande domen över allt uppror mot universums skapare. Istället är man å ena flanken inriktad på grav fixering vid kyrkorummets utsmyckning, gudstjänstordningens utformning, på liberalt förkunnelsesvammel och psykologiskt dravel och å den andra på utstuderade heresier, mysticism och tunga karismatiska droger för att tona ner den tomhet som ekar i otaliga själar, av vilka många står på branten till desperation. Kyrie eleison.

Folkkyrklig sakramentalism och en allmänt substanslös förkunnelse har alltså fört oss till det prekära läge där vi befinner oss idag. Församlingarna utgörs tyvärr inte till största delen, som man så gärna hoppats, av nyfödda bebisar i behov av mjölk och i ett senare läge av den fasta födan, utan av människor med allmänreligiöst intresse som p.g.a. förmörkade ekumeners schackrande med Guds ord inte blivit födda till liv överhuvudtaget.

Under medeltiden bad man i Frankrike inför vikingarnas härjningståg: “För nordmännens raseri bevare oss milde Herre Gud”. Må Gud i denna tid bevara våra själar för det andliga villfarelsehotet och befästa oss i kampen mot lögnpredikanternas irrläror som vill förena oss alla i den falska religionens antikristliga snaror.

“Vad har väl rättfärdighet med orättfärdighet att göra? Eller vad har ljus gemensamt med mörker? Hur kan Kristus och Beliar komma överens? Därför säger Herren: ’Gå ut från dem och skilj er från dem och rör inte vid något orent. Då skall jag ta emot er, och jag skall vara er Fader, och ni skall vara mina söner och döttrar, säger Herren, den Allsmäktige ” (2 Kor. 6: 14-15, 17).

 

 Jan Johansson   http://kts.just.nu

Det är allvarliga ord du får läsa här, men icke desto mindre sanna. Det går ut för med kristenheten och jag kan bara hålla med om det som Jan skriver. Det är svårt att skriva om sanningar för de tas inte alltid emot, men eftersom jag älskar Jesus så vill jag stå upp för honom och Golgata…… 

 

 

 

Att bli frälst /Genväg till himlen?/Omvändelse

Denna artikel talar om för dig vikten av att följa JESUS och KORSET!En genväg till himlen?

KORTFATTAD ANALYS I BIBELNS LJUS AV BEGREPPET OMVÄNDELSE SOM ETT VILLKOR FÖR FRÄLSNING Av: Jan Johansson

 

“Om någon hade påstått att den tid skulle komma när en grupp evangeliskt kristna skulle förorda en frälsning utan omvändelse, utan en förändring av beteendet eller livsstilen, utan ett verkligt erkännande av Kristi herravälde och auktoritet, utan ståndaktighet i tron, utan lärjungaskap, och en frälsning som inte nödvändigtvis resulterar i lydnad och gärningar, och med en pånyttfödelse som inte nödvändigtvis förändrar ens liv, skulle de flesta troende som levde för flera årtionden sedan ha ansett att detta var en fullständig omöjlighet. Men tro det eller ej, den tiden är här. ” (Richard P. Belcher)

Du vet själv hur det kan vara. Tankarna mal i ditt huvud, men du får inte den där sista pusselbiten på plats. Det är något som bara inte stämmer.

När jag kom till tro på 70-talet var det märkligt nog självklart för mig att begreppet omvändelse hade en central plats i det känsloladdade, omtumlande mötet med kristen tro. Jag befann mig 1972 på en badstrand i det lilla samhället Åsa på Sveriges framsida västkusten. Där mötte jag några ungdomar från en pingstförsamling i Göteborg som bedrev evangelisation en vacker sommardag. Märkt men ändå totalt absorberad av ett hektiskt nöjesliv fick jag den mycket direkta frågan av en mörkhårig kille som undrade: “Vill du bli kristen?”. Intuitivt kände jag en stark dragningskraft i den fråga han ställde.

En våldsam kamp utbröt i mitt inre. Skulle jag vara villig att lämna allt detta som jag var involverad i, musikens, alkoholens och dansens värld med alla dess fördelar,ett liv där jag själv var min egen herre, bestämde vad jag själv ville göra och ge upp allt för Herren Jesus Kristus? Jag kommer aldrig att få veta vad jag fått för svar av denna evangelist, om jag ställt frågan till honom: “Måste jag lämna allt för att bli kristen?” Kanske skulle hans svar till mig ha blivit: “Nej, du måste inte lämna någonting, det enda som betyder något är att du tror på Jesus som din personlige Frälsare, sedan är det upp till dig om du vill följa honom eller inte. Eventuellt kan du följa honom senare när du väl kommit till tro, men det bestämmer du själv. Du kan bli kristen på dina egna villkor, bara du tror på honom”.

Det som man i vår tid får höra inom svensk “bibeltroende” kristenhet, som vill nå ut till icke-troende människor, handlar i praktiken om detta budskap följt av ett eller flera av följande lockbeten/uppmaningar: “Jesus älskar dig och har en underbar plan för ditt liv. Tro på Jesus som din personlige Frälsare. Ta emot honom i ditt hjärta. Han kräver naturligtvis inte att få bli Herre i ditt liv. Han är förstående och har överseende med din synd. Gud är full av nåd. Om du bara du bekänner Jesu Kristi namn så är frälsningen din”.     /Maria: Ja Gud har en plan för ditt liv, men du måste omvända dig och tro på evangelium, och du måste vända om från de felaktiga vägar du går på nu. Det är gratis att följa JESUS, MEN DET KOSTAR ALLT!/

Hur kunde det bli så här? Är sanningen den att man har ändrat på bibelns ursprungliga frälsningsbudskap för att göra det lättare för människor att bli kristna? Är det man förkunnar en falsk genväg till himlen? I så fall är det mycket allvarligt. Då är det fråga om svek och bedrägeri i presentationen av evangeliet, en förvrängning av det ursprungliga, bibliska budskapet. En intressant fråga måste också vara om förkunnelsen i vår tid har någon historisk förankring bakåt i tiden. Vad predikade Martin Luther, Jean Calvin, Jonathan Edwards, George Whitefield, John Wesley, Charles Spurgeon och alla de andra tunga namnen inom väckelsens historia? Kan Gud själv möjligtvis ha ändrat på villkoren för frälsning? Eller har vi gjort oss skyldiga till falsk marknadsföring i denna avgörande viktiga fråga? Den viktigaste punkten av alla är naturligtvis om bibeln har ett klart svar att ge den sanningssökande människan.

Hur kunde det vara så, att jag som icke kristen var helt övertygad i mitt inre, att det kostade allt att följa Jesus? Jag vet fortfarande inte. Gud vet. Svaret på den fråga jag kunde ha ställt till evangelisten får jag aldrig veta. Jag påmindes om allt det “underbara” i mitt liv som jag hade, och mitt svar till honom var givet: “Jag kan inte lämna det liv jag lever”. Det tog ytterligare ett år innan jag var villig att lägga ner allt och ge upp mitt gamla liv för att följa honom. Under denna tid gav Herren mig “en förkrossad ande”, och “ett bedrövat hjärta” (Ps. 51:19). Jag fick starkt erfara vad man förr kallade syndanöd. Gud gav mig också en stark längtan efter det som icke är av denna världen, det som består för evigt, samtidigt som jag insåg det absurda i att hålla fast vid det förgängliga i tillvaron.

Så här i efterhand står det ännu mer klart för mig, att denna fråga är av helt avgörande betydelse. Det var inte förrän jag var villig att släppa taget om den synd som hade mig i sitt järngrepp och i tro överlämna mig åt Jesus som Herre och Frälsare, som jag fick erfara personlig försoning med Gud genom Jesu Kristi utgjutna blod .

Denna bibliska frälsningsprincip verkar vara helt bortglömd inom svensk kristenhet anno 2007. “Det är gratis men kostar allt” förkunnas inte längre från svenska predikstolar. Den i bibeln så framträdande läran om frälsning av nåd för syndare, reformationens “sola gratia”, är idag praktiskt taget okänd för kyrkobesökare. Visserligen får man höra om nåd, men vad den egentligen är och vad den medför, är till största delen okänt både för förkunnare och dem som lyssnar. För mig personligen blev dock uppenbarelsen om biblisk nåd den sista biten som behövdes, för att mitt teologiska pussel skulle kunna bli lagt.

För många framstår Gud som en överseende gammal farbror eller snäll jultomte, som inte har koll på läget i den tid vi lever, och som i sin “kärlek” är menlös och överslätande till sin natur. Men den som har personlig erfarenhet av bibelns Gud vet att han inte bara är kärlek, utan också helig och rättfärdig i sitt väsen och han i detalj känner till vad som finns i människornas hjärtan. Han är dessutom oföränderlig och kommer aldrig någonsin att tolerera, att människor åberopar sig på någon billig nåd, som ger dem rättighet att fortsätta att leva i synd. “Ty Guds nåd har uppenbarats till frälsning för alla människor. Den fostrar oss till att säga nej till ogudaktighet och världsliga begär och att leva anständigt, rättfärdigt och gudfruktigt i den tid som nu är… (Titus 2:11-12). Den “nåd” som inte medför dessa konsekvenser är ingen nåd överhuvudtaget. Bibeln förkunnar tydligt att Jesus kom för att frälsa sitt folk från deras synder.

Vad jag vid tidpunkten för min frälsning givetvis inte visste om var den debatt, som skulle ta sin början i USA på 80-talet, och som tog upp just den här frågan om nådens betydelse, om vad Jesu och apostlarnas budskap egentligen var. Man kan undra om denna fråga inte fick tillåtas i Sverige på grund av det extrema ekumeniska klimat som då (och nu i ännu högre grad) präglade vårt land. Alla frågor om sanning av denna dignitet skulle i så fall undvikas enligt kyrkoledare i Sverige. Detta avgörande samtal om bibelns uppenbarade evangelium kom hursomhelst inte att föras i svensk kristen press.

Följderna av denna inställning får vi skörda idag, när man tystat ner alla röster som protesterat mot denna ekumeniska härva av synkretism under mottot “vi måste alla vara ett”. Det sorgliga är att man med denna inställning tror sig uppfylla Jesu ord i Johannes 17:21: “…för att världen skall tro att du har sänt mig”. Genom den ekumeniska förförelsen har församlingen blivit en uppfylld profetia om den skökokyrka som beskrivs i Uppenbarelseboken 17. Den sälta i förruttnelsen och det ljus i mörkret som var Guds tanke med förvandlade människoliv, märker vi av alltför sällan i den förytligade andlighet, som blivit så kännetecknande för den tid vi lever i.

Det sätt på vilket vi förkunnar evangeliet är alltså ingen teologisk bagatell, utan medför tvärtom eviga konsekvenser. Den brittiska profetrösten Leonard Ravenhill (1907-1994) var en av dem som hade den andliga klarsyn som krävs, för att förstå det allvarliga läge vi har hamnat i. Ett av hans många citerade uttalanden berör läget inom evangelisk kristenhet: “Jag betvivlar att mer än två procent av de bekännande kristna i USA är sant födda på nytt”. Läget i konungariket Sverige lär dessvärre inte vara bättre.

Det stora flertalet av alla kyrkobesökare är alltså inte kristna, men har invaggats i en förhoppning om att kyrkobesök och förlitande på frälsningsinstitutionen i sig, ska tillförsäkra dem ett liv i evighet med Herren Jesus Kristus. Men eftersom denne Jesus med sin förkunnelse om omvändelse som ett villkor för frälsning, allt oftare ifrågasätts som den enda vägen till Gud, kan förhoppningen lika gärna vara något i stil med att att “den som tror och lever ett rättskaffens liv… skall stiga in i lustgårdar vattnade av bäckar”. Detta citat är hämtat från koranen, men är samtidigt i en kristnad variant ledstjärnan för otaliga kristna bekännare, vilket oberoende undersökningar bland kyrkobesökare i USA och Europa utvisar.

Bekräftelsen av denna självrättfärdighet är ingenting annat än religiöst bedrägeri i högsta potens, och i denna falska religion har tusentals och åter tusentals människor slumrat in, vilket gjort dem till skenheliga, religiösa, kyrkobesökande hycklare, vars hjärtan aldrig någonsin blivit förvandlade genom den helige Andes överbevisning om deras fallna tillstånd, kriminella beteende, kontinuerliga uppror mot, och avståndstagande från, himmelens Gud, den Allsmäktige.

Många kyrkliga ledare har alltså med ett människocentrerat svammel om kärlek förkunnat den fruktansvärda lögnen, att ett någorlunda hyfsat liv är tillräckligt i Guds ögon. Om vi alltså undviker de värsta synderna och “gör så gott vi kan”, så kommer det att gå oss väl, när våra dagar på jorden till sist är till ända. Vad man i praktiken därmed har förmedlat är det som är avskyvärt i Guds ögon, att de gärningar som den egna godheten medför är vägen till frälsning. Medvetet eller omedvetet har förkunnare undanhållit sina åhörare budskapet om omvändelse, frälsande tro och dess konsekvenser. I Guds ögon har de kyrkor som inte förkunnar detta budskap inget som helst existensberättigande.

Dessutom har förkunnelsen om tro oftast urvattnats på dess bibliska substans och innebär idag, att man håller vissa fakta om Jesus Kristus och evangeliet för sanna, utan att Gud själv gett sitt inre vittnesbörd. Kontrasten är slående mot den förvissning som den helige Ande lägger ner i den omvända och pånyttfödda människans hjärta: “Vi vet att vi tillhör Gud och att hela världen är i den ondes våld. Vi vet att Guds Son har kommit och gett oss förstånd, så att vi känner den Sanne, och att vi är i den Sanne, i hans Son Jesus Kristus. Han är den sanne Guden och det eviga livet” (1 Joh. 5: 19-20).

Ingen mänsklig förbättring eller några goda gärningar kan föra människan närmare Gud. Men frälsning av enbart nåd, vill den i sina egna ögon upplysta, på självförverkligande inriktade, nutidsmänniskan inte höra talas om. Hon vill inte vara något nådehjon. Församlingsledare har därför i sin förvillelse förmedlat besökarna det de vill höra. Aposteln Paulus profeterade på ett slående sätt om den tidsålder vi nu lever i: “Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter” (2 Tim. 4:3-4).

Därför innebär gudstjänstbesök och kyrkokristendom i vår tid ofta att man fullständigt kastar bort det dyrbara liv som vår Skapare har gett oss. Inte desto mindre har mängder av lokalfixerade människor tragiskt nog förfallit åt öppen kyrkoholism med ett begär efter ständigt upplevelserus, samtidigt som en frenetisk religiös verksamhet, en sanslös trendkänslighet och en ohämmad kändisdyrkan av pastorer, suspekta TV-evangelister och falska profeter fört besökarna in i en vanhelgande runariseringsprocess, in i ett andligt kultutövande som gjort de stackars offren beroende av att till varje pris komma inom kyrkans väggar, i tron att de inte bör gå miste om den förmenta morot med “smörjelse”, som hängts upp framför mulen på varje åsna som hänger sig åt denna andliga verklighetsillusion.

Kyrkorna har därför till stora delar blivit andliga horhus, där vi i frånvaro av biblisk förkunnelse kan förvänta oss att få möta ekumeniska styggelser av allehanda slag, och där förlitan på dop, nattvard och andra sakrament, förmedlade av själva frälsningsinstitutionen, utgör det falska substitut som fullbordar den mänskliga tragiken. När omvändelse som ett villkor för frälsning inte längre förkunnas i våra kyrkor, finns ingen motkultur mot den utarmning, det förytligande och den fördumning av den svenska folksjälen som präglar vårt land. Kyrkorna bidrar istället aktivt till fullbordandet av denna religiösa infantilisering.

Känner du samma sorg, samma vrede som jag gör? Guds tanke var att församlingen skulle bestå av människor som älskar varandra, och detta för att vi själva mött den gudomliga kärleken: “Vi älskar därför att han först har älskat oss” (1 Joh. 4:19). I församlingen var tanken att vi skulle uppmuntra varandra, förundras över Guds rike och visa varandra kärlek i praktisk handling, i en gemenskap mellan människor som inte bara bekänner Jesu namn, utan som har personlig erfarenhet av att “han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike” (Kol. 1:13), människor som lämnat mörkret och gått in i ljuset.

Varför ser det ut som det gör i kyrkorna i Sverige idag? Hur har människan kunnat hamna i centrum i stället för Gud? Hur har psykologins mantra om det absoluta behovet av förhöjd självkänsla kommit att betonas i kristna sammanhang? Hur har pastorer kunnat sälja sina själar och bli så fixerade vid resultat och tillväxt, av att fylla kyrkorna med folk till varje pris?

Svaret är givetvis att alla gudagivna skyddsmurar rivits ner, och att sekulära impulser därför ohämmat har kunnat strömma in i församlingen, utan att någon hänsyn har tagits till de principer för förkunnelse som är oss givna för evigt i den heliga skrift. Vår uppgift har aldrig någonsin varit att sälja ut Jesus så billigt som möjligt till hugade spekulanter, med deras slugt beräknande inställning att få ut största möjliga vinning för egen del i den ingångna dealen, eller att vi i dåraktig hybris ska bygga stora eller “starka” församlingar som ger ära åt människor. Från Guds synvinkel är det enda väsentliga att vi förkunnar ett bibliskt omvändelsebudskap, och därmed bygger sanna församlingar med pånyttfödda människor, där Guds kärlek kan få råda i hjärtan som blivit förvandlade av den helige Ande.

Men i form av Alpha-kurser och annan “sökarvänlig” realisation av det kristna budskapet, söker kyrkoledare nu att få människor intresserade av en Gud som beskrivs i mycket vaga termer. Oomvända kursdeltagare inbjuds till en speciell helg för att “få möta den helige Ande”, och får försäkran om att en känslomässig upplevelse är synonymt med att få möta himlens och jordens Skapare.

Detta är givetvis en förfalskning av gigantiska mått. Den helige Andes överbevisning har aldrig handlat om emotionella kickar eller en förhöjd självkänsla, utan medför istället att människan genom lagens förkunnelse får fördjupad självinsikt , så att hon lägger ner alla planer på att förverkliga sig själv, och i stället dör bort från sin fokusering på den egna personen. Och den som upplevt detta vet att det är häri som den sanna friheten ligger! När detta sker låter Gud själva fundamentet rämna på den piedestal där människan sitter upphöjd och för henne in i en total, djupgående, fullbordad mänsklig konkurs, där allt hopp om ett framtida upprättande verkar släckt för tid och evighet. Just i denna dödsskuggans dal kan den maximala erfarenheten av Guds ljuvliga nåd i evangeliet strömma in i ett mottagligt och ödmjukt människohjärta.

Den term som brukar användas när man betonar omvändelse som en förutsättning för frälsning är på engelska lordship salvation (frälsning under Jesu herravälde). Man brukar ofta tala om att omvändelse och tro är två sidor av samma mynt. Förespråkarna för denna uppfattning är djupt oroade över den i vår tid ofta förekommande undervisningen om frälsning, som man benämner cheap grace (billig nåd) och menar att principen easy-believism (det är lätt att bli frälst, det är bara att tro) utgör ett allvarligt hot mot bibelns budskap om frälsning.

Den motsatta uppfattningen brukar kallas free grace (gratis nåd, tillgänglig för vem som helst), och dess anhängare menar att man lägger något till bibelns lära om frälsning av nåd genom enbart tro, om man förkunnar omvändelse som ett villkor för frälsning. Enligt deras uppfattning innebär omvändelse endast att man ändrar sina tidigare tankar om vem Jesus Kristus är, inte att man sörjer över sina synder eller att man vänder sig bort från ett liv i synd. Ordet omvändelse blir här en synonym för ordet tro, och behöver inte medföra någon förändring av inriktningen på det liv en människa lever.

Båda sidor är överens om att frågan är av avgörande betydelse, och båda parter är djupt övertygade om, att det som motparten förkunnar utgör en ödesdiger förvrängning av det ursprungliga evangelium som förkunnades av Jesus och hans apostlar.

Men den som bemödar sig om att att göra endast en kortade research av begreppet free grace, kan lätt inse att detta inte har någon historisk förankring. De som lagt beslag på denna mänskligt tilltalande benämning måste medge, att den inte har framförts av någon framstående bibellärare eller teolog i församlingen förrän i början av 1900-talet. Det var 1918 som Lewis Sperry Chafer gav ut sin bok He That Is Spiritual . Han förde där fram uppfattningen att 1 Korintierbrevet 2:15-3:3 talar om två klasser av kristna: köttsliga och andliga. Detta var en främmande tanke för de flesta under Dr. Chafers generation, men den har dessvärre blivit en självklarhet för en stor del av kristenheten idag.

Behovet av omvändelse kom från denna tidpunkt att ses som ett hinder för människans frälsning. Man menade att detta skulle lägga alltför tunga bördor på en människas axlar. Denna inställning verkar minst sagt märklig och dessutom smått komisk i allt sitt allvar, med tanke på Herren Jesu egna ord: “Kom till mig. alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat, Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt ” (Matt. 11:28-30).

Förkunnelsen om omvändelse från ett liv i synd till en ny inriktning på livet är ett genomgående tema i både det gamla och nya förbundet, t. ex: “Vänd om och vänd er bort från alla era överträdelser” (Hes. 18:30), “Omvänd er och tro evangelium” (Mark. 1:15), “…omvändelse och syndernas förlåtelse skall predikas i hans (Jesu) namn för alla folk” (Luk. 24:47), “…nu befaller han (Gud) människorna att de alla och överallt skall omvända sig” (Apg. 17:30).

Det som i sammanhanget måste betonas är givetvis att omvändelsen inte är ett mänskligt verk. Människan kan inte ta initiativet till sin omvändelse. Det skulle leda till en självförbättring av den fallna naturen som är helt främmande för bibeln. Jesus sa: “Ingen kan komma till mig, om inte Fadern som har sänt mig drar honom” (Joh. 6:44). Det är alltså meningslöst att först försöka “städa upp” i sitt liv och sedan mena att man genom denna handling skulle ha meriterat sig för frälsning. Det är Gud som ger omvändelse (Apg. 11:18; 2 Tim. 2:25). Däremot medför omvändelsen oundvikligen god frukt i en människas liv. Omvändelse är inte heller något som bara sker initiellt, utan är en livslång inställning och process.

Den som har minsta uppenbarelse om människans fallna natur, vet att vi ständigt behöver Guds nåd för alla de synder och överträdelser som vi begår. “Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, så är han trofast och rättfärdig och förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet” (1 Joh. 1:8-9). Men samtidigt utfärdar bibeln också ett välsignat löfte för de människor, som genom Kristi blod blivit försonade med Gud: “Synden skall därför inte härska i er dödliga kropp, så att ni lyder dess begär” (Rom. 6:12). Och det är just här som den avgörande skillnaden ligger. “Sin remains, but it no longer reigns”. Synden finns kvar men den är inte herre i en kristen människas liv.

Många präster och pastorer i vårt land talar inte längre om ansvar och synd inför Gud, att det finns en risk att bli evigt skild från honom i det som Jesus kallar Gehenna. Deras till 100% tolerante fictiongud skulle i sin kärlek aldrig vara i stånd att utföra en sådan barbarisk handling.

Gudsfruktan är något sällsynt i vår tid. (!)Om Herren skulle handla lika drastiskt idag som han gjorde med Ananias och Safira, skulle våra kyrkorum och lokaler fyllas med lik. I vår förvända generation tänker sig de flesta människor dock, att Gud inte skulle vilja straffa någon synd i denna nådens tidsålder.

För att den nödvändiga reformationen av svensk kristenhet ska komma till stånd, måste vi därför vid detta vägskäl ta itu med de grundläggande och helt avgörande frågorna:

Ska vi framställa Jesus för icke-troende som Herre, eller bara som Frälsare? Vad innebär det att bli frälst ? Hur kan en människa veta om hennes tro är sann? Vilket samband finns mellan tro och lydnad? Alla områden av det kristna livet påverkas av en eller flera av dessa frågor.

Frågan måste ställas: Hur kunde Jesus förkunna för de ofrälsta folkskarorna att “om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och ta sitt kors på sig och följa mig. Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för mitt och evangeliets skull, han skall rädda det”? (Mark. 8: 34-35).

Ge mig en bra förklaring på att Jesus inte menade vad han sa i ovanstående uttalande, så är jag villig att ompröva min inställning angående vad en sann frälsning enligt bibeln innebär. Om du inte kan göra det, fortsätter jag att förkunna att det inte finns någon genväg till himlen genom “billig nåd”. Efter att vi har gått in genom den trånga porten, har vi en smal väg att vandra på tillsammans med honom som själv är Vägen.

Jesus själv utfärdade denna allvarliga varning: “Inte skall var och en som säger ’Herre, Herre’ till mig komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Faders vilja ” (Matt. 7:21). Det finns förvisso ingen lättvindig snabbfix för att få en “biljett till himlen”, ingen genväg till ett liv i evighet med honom som själv är Uppståndelsen och Livet. På ett mycket realistiskt sätt uppmanade Jesus oss att beräkna kostnaden för att få tillhöra honom: “Om någon vill följa mig, skall han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig” (Luk. 9:23). Jesu lärjungar har inte sina liv inställda på ett egoistiskt självförverkligande i denna tidsålder, utan har tvärtom insett sanningen i Mästarens ord: “Den som vill bevara sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall vinna det (Luk. 9:24). En sann kristen vet också att korset innebär slutet på det gamla livet och början på ett nytt liv i Jesu efterföljd: “Mina får… följer mig (Joh. 10:27). Ingenting annat än detta kan kallas sann kristendom. Låt oss besinna oss medan tid ännu finns.

 Jan Johansson 

 /Jag anser att detta är helt sant, för vi gör fel i dag som förkunnar en Gud som tillåter oss att gå felaktiga vägar, utan förkrosselse och utan Gudsfruktan, Alltså OMVÄNDELSE. Utan det kommer vi inte till den destination som Gud vill att vi ska komma till: Himlen.  /Maria

 

 

Livskraft /Följ Jesus

 

Tänkte säga såhär:

Vi kan välja vad vi vill äta, till skilnad från den hungrige. Vi kan välja varje dag vad vi vill göra och inte göra. Vi kan välja om vi vill duscha tre gånger om dagen eller låta bli. Tänk då på vad många val vi har och hur många möjligheter vi har att göra som vi vill. Alla människor har inte de valen, de måste gå hungriga och törstiga och smutsiga. De primära valen i deras liv är borttagna av brist på de nödvändiga tillgångarna som förenklar livet. Vi kan alltså göra nästan allt vad vi vill, men det kan inte alla. Vad ska jag komma till nu då?JO: ALLA har ETT LIKADANT VAL, oberoende av vilka de är eller hur de har det: FRÄLSNING!

 För Gud beror det inte på om du är sjuk, hungrig, blind, döv, stum, rik, fattig, smutsig, korrumperad, lurad, elak,…och mycket mer. ALLA kan bli frälsta och han längtar efter att just ALLA skall komma till honom.

Han säger inte: Å vad du ser eländig ut, du får ingen frälsning; eller: Nej vet du vad, tror du verkligen att du duger? …..Nej, Gud är god, Gud är allsmäktig, Gud är kärlek, Gud gav oss sin SON för att frälsa världen. Kan du tänka dig hur lång tid som gått sedan Jesus kom till jorden för att ställa allt i ordning med frälsningens gåva? Och då kommer jag till att Gud inte tränger sig på oss eller tvingar oss,

 Nej, han kommer för att knacka på vårt hjärta och inbjuda oss till gemenskap. Men så många vill inte ha honom, för de är för rika, de har för mycket att göra, de tror på humanismen, de tror på Darwin, de tror på häxor, de tror på New Age….

Å vad de tror! Men inte på Gud. Vilka misstag de gör…. Det senaste inlägget här på sidan var ett vittnesbörd/Tacksägelseämne över en människas frälsning, och jag är oerhört glad över det…och Gladast är GUD.

Halleluja vilken stor Gud vi har! Han säger ju: * Jag vet väl, vilka tankar jag har för er, säger Herren, nämligen fridens tankar och icke ofärdens, till att giva er en FRAMTID OCH ETT HOPP.” /Jeremia 29:11/ Här säger Herren att han vill ge oss ALLA en framtid och ett hopp. Alla måste betyda Alla, eller hur? Annars kunde ha ju sagt annorlunda, att bara ett fåtal skulle få det. ….

Hur vår framtid kommer att se ut, det vet bara Gud och han vill kalla in oss i framtiden. Att arbeta för den och vänta den. Är inte det ljuvligt? Han har ju en plan för oss alla. Är du inte nyfiken på den? Det är jag, och jag väntar mig under och stora mirakel. Kram f Maria

Jag önskar och hoppas och tror att fler och fler ska följa JESUS.

Gud välsigne dig.anihearts11.gif

 

 

Vittnesbörd / Frälsning

 

Hej på er alla.

 Detta inlägg blir ett vittnesbörd/Tacksägelseämne.

Det finns många som jag talat med angående frälsning och Guds stora kärlek och vad Gud vill för människorna. Ikväll blev jag så glad att få ett mail från en person som jag talade med för ett längre tag sedan.

Denne person säger att Gud nått den med frälsningens budskap och att frälsningen är ett faktum och Jesu gemenskap och härlighet faktisk finns.

Denne person hade lite svårt att tro att Gud ville så väl. Men nu är det ett faktum sedan en tid tillbaka och jag fick veta detta ikväll.

Det gör mig så oerhört gott, ja jag är så glad att veta att personen ifråga verkligen gjort sig möda att vilja lära känna Jesus och vad TRO är.

Du som läser kan direkt se att det är klart att det hänt något, eftersom det handlar om att ta emot Jesus och bli en kristen. Jag säger bara: TACK GODE GUD! EN TILL som är RÄDDAD för EVIGHETEN!

Tack för din godhet och nåd, Gud, och tack för att du tar emot människor i din stora familj. Personen det handlar om har också blivit helad. Jag lägger in en video här som jag tycker passar så bra i sammanhanget:

http://www.youtube.com/watch?v=Jo7XerSkdF0   Frälsning

Och här kommer:

http://www.youtube.com/watch?v=lW0QJfcmqYQ&feature=related      Be lifted High

http://www.youtube.com/watch?v=TdqfAkHCZnA&feature=related     Great is the Lord

*Min framtid är en hemlighet Men lagd i goda händer. Ej torde allt bli salighet i jordens främlingsländer. Men trygg jag är och viss därpå Att Herren önskar med mig gå. Nu ser jag trygg min framtid an Med Gud som hjälpa vill och kan.* /ff okänd

 

 

Ett ord i dag/ Politik…Gud är mäktig

  th_b65d1.jpg  Ta Jesu hand! Bli fri! 

“OBAMAS HÖGRA HAND ÄR OCKSÅ VÄNSTERNS HÖGRA HAND – INGEN GÅR SÄKER

FÖR VITA HUSETS PITBULLTERRIER ” (:DN) – RAHM HAR EN AVGÖRANDE BETYDELSE

FÖR ISRAELS OPPOSITION LIKSOM FÖR VÄNSTERN GLOBALT OCH FÖR SVERIGE.

 

Vänsterns “Rahmbo”

RAHM EMANUEL sitter i ett kontor, tre sekunders promenad från Ovala rummet, och är den person som har mest tillgång till presidenten. Rahm Emanuel är involverad i alla beslut Barack Obama fattar.

Obamas stabschef Rahm Emanuel kallas inte för inte “Rahmbo”. Om honom sägs det, enligt DN, att “Fantomen har tusen ögon och tusen öron, en röst som isar i blodet och han vilar först när fred råder i hela världen.” […]

Men mest av allt är Rahmbo känd som en “doer”, någon som kan göra flera saker samtidigt och ändå vara hundraprocentigt fokuserad. Det blev Per Tenggren, i dag ordförande för Socialdemokraterna i Kortedalas stadsdelskrets i Göteborg, varse när han 1994 träffade Rahm Emanuel i Vita huset. […]

Paul Begala, en gammal vän från Clintontiden, har beskrivit honom som “en korsning mellan tandvärk och en hemorrojd”. Den typen av uttalanden bidrar naturligtvis till den mystik som omger Rahm Emanuel och som gör honom både älskad och fruktad.”

 Reflektioner

Rahm Emanuel med sin judiska bakgrund är kanske den person som har största inflytandet på vad Barack Obama säger och gör genom sin ständiga kommunikation med Obama. Han påstås stödja vänstern i Israel och sägs verka för den konservativa regeringens snara fall. Hur är det att heta Netanyahu och veta sig ha aktivt judiskt motstånd bara tre (3) sekunder från Ovala rummet?

Undras hur Per Tenggren (S) i Kortedala upplever vänstervindarna i Vita huset? För att inte tala om den röd-gröna alliansen med Ohly och Sahlin? Är nu inte det klassiska svenska vänsterhatet mot USA på väg ut? Blir Vita husets “Rahmbo” månne en viktig faktor inför det svenska valet 2010?

 

KÄLLA

* DN Söndag (090719 pappersupplagan) sid 12-13 Porträtt: Obamas högra hand – Ingen går säker för Vita Husets pitbullterrier,

* DN nätet idag (090720) kl 13.09 “Rahmbo” är känd för att vara hård mot de hårda 
Ett halvår med Obama
Vi kan ställa oss frågan om vad som händer i världen just nu och hur det kommer att se ut om ett kort tag.

Vi ska ändå veta i tider av oro (en del är inte alls oroade, jag undrar om de ser verkligheten..) att GUD har fortfarande kontrollen, över allt som sker. Han är stor och mäktig, mycket mer mäktig än de “stora” män som “regerar i världspolitiken.”

Vi har verkligen något att se fram emot, och det är är himmelen.