TRO är ett ord med skiftande innebörd. Det kan betyda att man är trogen,pålitlig och trofast. (Matt 24:25). Det kan syfta på den fullständiga tillit och förströstan, som månnga av dem som blev helade av Jesus visade prov på (Luk 7:2-10).
Det kan innebära den trygga vissheten, hoppet, om att “något vi önskar också kommer att hända” (Heb 11:1). Eller det kan faktiskt betyda, som Jakob påpekar, en “tro utan handling”, som är meningslös och verkningslös (Jak 2:14-26).
Vad menar då Paulus när han i Romarbrevet talar om den tro som kan frälsa?
Det är viktigt att vi verkligen förstår vad det är Paulus menar när han använder ordet tro, eftersom han förknippar det så starkt med frälsningen. Det är inte något vi måste göra för att förtjäna frälsning. I så fall skulle tro bara vara en handling i raden av alla andra, och Paulus betonar att vi aldrig kan bli frälsta genom egna gärningar (Gal 2:16).
Nej, tron är en gåva från Gud därför är det han som räddar oss (Ef 2:8).Det är Guds nåd och inte vår tro som frälser oss, men i sin nåd ger han oss samtidigt tro. Genom vårt förhållande till Jesus, Guds egen son, får vi en tro som hjälper oss att bli lika honom. Den tro han ger oss för oss från död till liv (Joh 5:24).
Redan i Gamla Testamentet var det nåden och inte gärningarna som var grunden för frälsningen.
“Tjurars och bockars blod kan nämligen inte ta bort synder” (Heb 10:4).
Gud ville att hans folk skulle se längre än bara till djuroffren och upptäcka honom själv, men alltför ofta blev det så att de nöjde sig med att följa lagen, det vill säga utföra de föreskrivna offren.
!I och med Jesu triumf över döden upphävdes alla anklagelser mot oss och vägen fram till Gud blev öppen (Kol 2:12-15).!
Eftersom Gud är full av nåd erbjuder han oss tro.
Det är tragiskt om vi tolkar tron som egna gärningar och försöker frälsa oss själva. På det sättet kan vi aldrig nå fram till Gud, lika litet som människorna i Gamla Testamentet kunde det bara genom sina offer.
Vi måste i stället tacksamt ta emot hans erbjudande och tillåta honom att plantera trons utsäde i oss.
Att veta att Gud finns räcker inte. Alla måste få reda på att Gud älskar dem. De måste få reda på vad han har gjort som bevis på sin kärlek. Människor måste få en chans att få ta emot hans förlåtelse och leva sitt liv i tjänst för honom Se Rom 10:14-15.
Den som tror Jesus om vad han har sagt och bekänner honom som sin uppståndne frälsare blir frälst.
Gud hade bestämt att resten av världen skulle finna frälsning genom det judiska folket. Det betyder däremot inte att hela nationen skulle bli frälst. Bara de som förblev trogna sin Gud kunde anses som sanna judar. Man blir frälst genom tro, inte på grund av medborgarskap, religion eller släktförhållanden.
*Efter Paulus tid blev så småningom andra än judarna tongivande i kristenheten. Då uppstod ett annat problem i relationen mellan judar och icke-judar. I stället för att som Paulus i kärlek välkomna de judar som sökte sig till den kristna gemenskapen motarbetade man dem öppet och började till och med att förfölja dem. Tyvärr fortsatte denna tendens i århundraden.
Sanningen i våra dagar är att Gud arbetar fortfarande på att judar och icke-judar skall komma till tro. Han arbetar fortfarande för att förena alla till ett nytt Israel och ett nytt Jerusalem där hans egen son regerar.
